Uppgift - Napoleon

1. Därför att en ståtlig vit häst är ganska mycket mer imponerande än en liten grå åsna och konstnären ville ju att den store härskaren skulle se ståtlig ut. Som en symbol för deras land. Detta är ett exempel på förfining, vilket förstås inte bara förekom i Frankrike utan även i andra länder.

2. Det kan förstås finnas annat i bilden som inte stämmer med verkligheten. tillexempel tror jag inte att det stod ”BONAPARTE”(Napoleons efternamn)  inristat i en av stenarna på bärget.

3. Napoleon hade förmodligen flikat in lite till konstnären om hur han ville avbildas. H an ville ju förstås skryta lite för de andra ledarna i världen, därför lät han avbilda sig så ståtlig som möjligt.

4. Historierna kan nog inte lära sig någonting om hur Napoleon verkligen var, men en sak de nog kunde uppfatta är att han förmodligen ville att andra skulle se honom som ståtlig. 

Statisk elektricitet

Uppgift 

Vi ska dra en ballong genom håret och sedan granska vad som sker.

Syfte 

Syftet är att förstå lite hur statisk elektricitet fungerar.

Material 

En röd ballong, några bitar silkespapper och lite aluminiumfolie.

Utförande

Vi ska som tidigare nämnt dra en ballong genom håret och sedan granska vad som sker.

Hypotes

Jag tror att aluminiumfoliet och silkespappret skulle flyga upp till ballongen, desto mer elektricitet desto snabbare.

Resultat

Vi kom fram till att hypotesen stämde, foliet och pappret flög upp till ballongen. Pappret flög lite långsammare eftersom att det var större och hade mer luftmotstånd.

Slutsats 

Min slutsats av denna laboration är att det bildas statisk elektricitet när man drar ballongen genom håret. Anledningen till detta skulle jag av mina kunskaper om elektricitet säga är att elektronerna från mitt hår ”hoppar” över till ballongen. Detta sker eftersom att ballongen och håret är olika laddade, alla elektroner vill bli lika laddade, detta gör att elektronerna från håret vandrar över till ballongen. Eftersom att elektronerna vill fortsätta vandra, drar ballongen till sig saker och tin, där elektronerna kan hoppa av.

Labbraport - batterier

Uppgift 

Uppgiften var att att koppla ihop ett batteri och en lampa så att lampan lyste.

Syfte 

Vi ska utföra denna laboration för att ta reda på hur ett batteri fungerar och för att förstå hur det fungerar när man ska koppla ihop batterier till andra elektriska prylar.

Material 

Ett 1,5-volts-batteri, en kopparledning och en väldigt liten glödlampa

Utförande

Vi ska koppla lampan till batteriet såhär:

Hypotes

Min hypotes är att det skulle vara lite komplicerat men inte allt för svårt att koppla lampan så att den lyste. Och att vi skulle bli tvungna att koppla sladden till båda av batteriets poler och även förstås till lampan.

Resultat

Vi kom fram till att hypotesen stämde och att man behövde koppla lampan och batteriets två poler med samma sladd. Det var dock inte helt uppenbart hur man skulle göra.

Slutsats 

Min slutsats är att strömmen måste kunna strömma in i lampan men sedan fortsätta tillbaka in i batteriet, annars går inte kretsen ihop.

Halloween

Högtiden halloween är från början ingen svensk högtid. Vi har haft andra högtider som liknat denna men innan halloween invandrade från USA har vi inte haft den. Högtiden Halloween kommer som jag tidigare nämnde från USA där man har haft den väldigt länge.  Men hur började denna högtid?
För att ta reda på det får man gå ännu lite längre tillbaka då högtiden invandrade från Irland till USA. I Irland tände man (likt Valborg i Sverige) en stor brasa. Denna brasa trodde man skulle skrämma bort de oroliga själar som under denna natt vaknade till liv.

Reflektion träning och kondition

1. Jag tycker att jag har nått mitt mål mer än väl. Så här gick det till:
För sex veckor sedan satte jag ett mål; att springa Gunnesborundan på förhoppningsvis arton minuter. Om jag ska vara helt ärlig så hade jag faktiskt ingen klar bild av vad min metod var, men den verkade ha fungerat eftersom att jag jag lyckades sänka min tid med fyra minuter och trettiofem sekunder. Detta genom att springa Gunnesborundan fyra gånger under den här 6-veckors-tiden. Detta var en metod som passade mig utmärkt, eftersom att jag inte behövde träna så värst mycket, men ändå lyckades uppnå ett enligt mig ganska så bra resultat.

2. Jag upplever att jag har fått lite bättre kondition under de senaste veckorna, jag blir inte trött lika snabbt och jag orkar mer, framförallt på träningarna.

3. Min träning utanför skolan under de senaste 6 veckorna har utgjorts av två träningstillfällen i veckan, en timme badminton och en timme parkour. Framför allt på badmintonträningarna har vi tränat mycket kondition.

4. Jag tyckte inte om att skriva träningsdagbok, det var väldigt tråkigt och jag tycker inte att det gav någonting. Jag kände att det var lite meningslöst slöseri med tid, eftersom att jag inte kunde koncentrera mig på mina träningar, min koncentration gick istället till att försöka komma ihåg allt vi gjorde på träningen, det var inte bra. Jag tror däremot givetvis att träningsdagbok kan fungera för andra människor, fördelarna med det är ju att man får bättre översikt över sin träning.

5. Jag har under dessa veckor inte förändrat min egen träning, förutom att jag kanske orkade med mer på konditionsträningar. Jag tror att det är för att jag inte vill att träningen i skolan ska påverka hur jag tränar hemma. Jag vill ju inte bli sämre på att träna hemma för att jag tränar mer i skolan.

6. Det finns många fördelar i vardagen av att ha bra kondition och vara vältränad, man slipper bli andfådd av att gå i trappor. Om man är vältränad och har bra kondition gör det att det blir lättare att fortsätta träna. Träningen leder till att man får bättre hälsa, bättre hälsa leder till att man blir mindre sjuk, för om man blir sjuk så kan man hamna efter med skolarbete. Alltså, det finns fler fördelar än vad man tror med att ha bra kondition.

7. Jag tror att jag delvis kommer att fortsätta med konditionsträningen, men dock inte mer än vad jag gjorde innan jag började springa Gunnesborundan. Jag tycker nämligen att den träning som jag redan tränar på fritiden är precis lagom för mig, varken mer eller mindre. Så på det sättet kommer min konditionsträning fortsätta lite grand.

8. Arbetsområdet i helhet tycker jag har funkat ganska så bra. Eftersom att det är för jobbigt att springa eller orientera varje dag så passade det bra att spela någon inomhuslagspel lite emellanåt så att man fick en chans att vila upp sig lita grand. Konditionsträningen på Gunnesborundan fungerade bra att träna konditionen på innan man slutligen skulle orientera ute i skogen, man kan kalla det en väldigt användbar förberedelse.
Skillnaden var att när man var ute i skogen så fick man stanna lite mer för att leta kontroller, när man sprang Gunnesborundan var det bara att springa allt vad man kunde (och kanske spara lite mer på konditionen).
Jag tycker att detta arbetsområdet har varit givande både om man ser till den fysiska konditionen och när man tänker på tekniken när man tränar.

Koloni

Det jag skulle säga krävs för att t.ex en koloni ska få bli ett eget land är att man för det första bör ha en egen regering, för det andra måste ju landet klara av att sköta saker som sjukvård och skola på egen hand. Om man inte klarar av det så skulle det inte vara så många som ville bo i landet, och det skulle lada till att befolkningen minskade. Vilket på lång sikt skulle leda till att landet försvann helt och hållet.

Den tredje saken är ju att man borde ha en folkomröstning i detta område innan man handlar, om majoriteten är för att man ska bli ett eget land, ja då är det bara de andra faktorerna ovan som ska fungera för att ett nytt land ska få skapas.

Folk i världen är uppenbarligen inte helt enade om vad som ska till för att  ett land ska bli självständigt, detta är en slutsats jag drar eftersom att dessa självständighetsförklaringar inte ofta sker utan konflikter och kanske till och med krig.

Skåne hade tillexempel inte kunnat bli ett eget land utan de faktorer jag skrivit upp ovan.

Hållbar utveckling

1. Jag är delvis bered på att minska min konsumtion för att öka det globala ansvaret. Men inte helt. Jag tror egentligen att de flesta svenskar skulle svara på detta sättet, och att de flesta är beredda att minska sin konsumtion delvis, men inte till så stor del att de ska behöva ändra på sina vanor. Men om man nu ska tänka globalt så är det väll lika bra att minska sin konsumtion så mycket man är beredd

2. För att minska min konsumtion av olika typer av varor kan man ju för det första skippa köttet, eftersom att det är det som kräver mest resurser. Men jag personligen skulle nog kunna minska konsumtionen av importerad mat, och istället äta mer potatis.

3. För mig är det nog svårast att minska konsumtionen av fisk eftersom att det är någonting som jag äter väldigt ofta.

4. Vilken typ av konsumtion som kommer att öka mest i framtiden är ju ganska svårt att säga. Det beror ju för det första på hur långt fram i framtiden man menar. Jag skulle säga att konsumtionen av fisk kommer att öka i framtiden, vilket inte är så jättebra eftersom att haven redan är hårt belastade. Ännu längre fram i tiden kommer vi förmodligen att äta mycket insekter, eftersom att det är dom som kräver minst resurser för att föda upp, insekter och grönsaker.

5. Om jag skulle minska mitt ekologiska fotavtryck ännu mer så skulle jag i första hand inte äta mer än jag orkar äta, ungefär som att äta sig spyfärdig, det skulle vara ett onödigt sätt att öka sitt fotavtryck. För det andra så kan jag äta mindre fisk, för att minska belastningen på havet.

6. Jag är ingen person som är lättpåverkad av reklam, därför har jag inte så många tips för att stå emot reklam, förutom att man kan tänka att man redan har det bra, utan alla de där sakerna som reklamen försöker lura på oss.

7. Ett sätt att minska mängden hushållssopor är att sluta slänga ätbar mat...