Geografiuppgift

A. Jag har valt länderna Belgien och Nepal.

B. Belgien ligger i västra Europa i en tempererad kustklimat-zon. Nepal ligger i Asien och har mestadels tundraklimat med evig snö men även lite tropiskt regnskog sklimat.

C. Först och främst har Nepal 10 gånger större barnadödlighet än Belgien. Bara detta visar extrema skillnader.     

G. Det finns många egenheter hos ett rikt land som inte finns hos ett fattigt land, här ä lite jämförelser och slutsatser om det och varför.

Flyktingar

Det första jag tänkte på nu i dessa flyktingtider som är i farten just nu tänkte jag på flyktingarna. Det kommer så otroligt mycket mer flyktingar till länder som har det bättre ställt, framförallt de europeiska länderna. Det finns förstås en logisk förklaring till detta. Min slutsats är att det kommer mer folk till de rikare länderna eftersom att det inte finns mycket mer att få i de länder som ingenting har. Det är nästan samma elände som man som flykting flytt från. Eftersom att folk vill ta sig till de länder som har det bäst ställt. Detta leder då till ett problem för de länder dit flyktingarna kommer. Visst, oftast går det nog att klara av det, men det kan även utvecklas till ett problem. I Sverige till exempel och i övriga EU med så har det lett till en politisk svängning.

Visserligen så är det ju för tillfället en väldigt stor flyktingkris i Europa. Och faktum är att Nepal också tar emot en del flyktingar. Eftersom att Tibet som är grannland till Nepal är ockuperat av Kina innebär det en del flyktingar därifrån.

Min slutsats om flyktingarna är att det kommer mycket flyktingar till rika länder eftersom att folk vill få det så bra som möjligt, desto rikare land ju högre levnadsstandard (i alla fall vanligtvis). Men, det kommer även en mycket flyktingar till fattigare länder, detta antar jag beror på att fattiga länder ofta ligger nära ockuperade eller konfliktdrabbade områden. Detta leder förstås till att flyktingar flyr till första bästa icke konfliktdrabbade land.

Ung befolkning

Med tanke på tabellerna ovan kan vi ju direkt se att fattigdom skapar stor barnadödlighet. En ung befolkning betyder inte att många barn överlever, tvärtom att barnadödligheten är stor. Om många dör unga betyder det genomsnittet sjunker väldigt mycket. Där hav vi anledningen till diagrammets utseende.

Belgien däremot har en mycket mer jämn pyramid där ”snittet” är medelålders mellan 45 och 59. Detta visar på en väldigt låg barnadödlighet eftersom att det finns genomsnittlig ganska så medelmycket barn.

Export, varor och jordbruk

Eftersom att Belgien och Nepal har väldigt olika förutsättningar blir det ju även väldigt stora skillnader. Nepal har väldigt dåliga förutsättningar. Det finns ingen kust, och landet ligger mestadels i en tundra-zon. Detta skapar förstås väldigt få exportvaror. Få exportvaror leder inte direkt till någon bra ekonomi, där har vi då en av anledningarna till att Nepal är fattigt.

Det finns nära på dubbelt så mycket odlingsbar mark i Belgien som Nepal. Bristen på odlingsbar mark skapar ju förstås stor fattigdom.

Miljöpåverkan

De flesta sverige-människor har säkert hört att ”om alla skulle leva som vi i Sverige skulle det behövas 3,6 jordklot” och jag tänkte att det var ett bra sett att jämföra de två länderna. Meningen ska egentligen formuleras såhär:

Om alla skulle leva som folk i Belgien skulle det behövas 3,2 jordklot. De flesta europeiska länder skulle behöva över tre jordklot och det är ju förstås inte bra. Det hade därför inte varit möjligt för de rikare länderna i världen att leva som man gör om inte de fattigare länderna hade haft så otroligt låg levnadsstandard

Nepal skulle bara behöva 0,5 jordklot om alla skulle leva som dem. Det är väll bra? Egentligen så är det ju inte så bra, folk i Nepal har väldigt dålig levnadsstandard och det är ju inte bra. Men det hela går inte ihop om alla skulle vara rika. Det skapas ju då en viss balans. Denna balans är inte särskilt bra. Visst världen går ju inte åt skogen lika snabbt. Det är sant men samtidigt är det ju som att säga: ”Ni fattiga människor, ni kan inte leva bättre än vad ni gör, för då hade det inneburit uppoffringar för oss” Men varför ska den rikare delen av världen ha det bättre? Är inte det lite som att säga att rika människor är mer värda?

Vi måste helt enkelt hitta en bättre balans i världen. Jag säger inte att folk i Belgien måste börja leva som folk i Nepal för att det ska fungera. Det jag säger är att man måste dela lika. En del av världen kan liksom inte ta allt medan den andra delen inte får något.

Utbildning

Som man kanske kan gissa är utbildningen i de fattigare länderna inte lika bra som i de rikare länderna, om det finns någon. I många av de rikare länderna är grundskolan gratis eller mycket billigt. De flesta barn i fattigare delar av världen får hjälpa till hemma istället.

Analfabetism är ett bra exempel på utbildningsnivån i landet:

I Nepal är 50-75% analfabeter, det är mer än halva befolkningen. Då ser man direkt att det är väldigt få som faktiskt lär sig läsa och skriva. I Belgien däremot finns det under 5% analfabeter, det är en extrem skillnad mot Nepal. För att folk ska kunna ta sig ur fattigdom är det viktigt med utbildning. Utbildningen är grunden till utveckling, och den behövs.

Förändring i Nepal

Det första Nepal behöver göra för att över huvudtaget få någonting gjort är att fixa det lilla regeringsproblemet. 2008 övergick Nepal från diktatur till demokrati. Det är inte så många år sedan. Först och främst måste de få lite styr på stadsskicket, sedan kan man börja förbättra på riktigt.