Livscykelanalys för en gjutjärnsgryta

Gjutjärnsgrytor tillverkas av gjutjärn (uppenbarligen). Gjutjärn är järn som innehåller en stor mängd kol, icke att förväxlas med stål som innehåller en betydligt mindre andel kol. Men hur påverkar dessa grytor miljön – det vill säga från att malmen bryt tills att grytan "skrotas".

Livscykelanalys:

1. Järnet bryts i en gruva. Gruvdriften påverkar miljön genom att de maskiner som släpper ut koldioxid. Gruvdriften påverkar även ekosystemet på så sätt man måste gräva sig ner genom marken. Är marken bevuxen med skog så förstör man den och är den nära en sjö påverkas den. Ekosystemet påverkas i vilket fall av gruvdriften, samtidigt som den bidrar till växthuseffekten.

2. Järnet blir till gjutjärn genom upphettning i kupolugn eller induktionsugn. Frakten till tillverkningsfabriken ger utsläpp som bidrar till växthuseffekten. Tillverkningen av gjutjärnet i ugnarna ger även den utsläpp i form av växthusgaser.

3. Gjutjärnet fraktas sedan från tillverkningsplatsen till de fabriker där man gjuter grytor och annat av gjutjärnet. Frakten här blir väldigt lång i och med att alla svenska järngruvor ligger antingen i Kiruna eller Gällivare, två städer som ligger väldigt långt från allt annat. Om gjutjärnet exempelvis ska fraktas till Skåne blir det en väldigt lång sträcka.

4. Gjutjärnsgrytornas tillverkning sker genom ännu en nedsmältning, eftersom att gjutjärnsgrytor är gjutna i ett stycke, alltså måste gjutjärnet smältas för att man ska kunna skapa grytorna.

5. Vad gäller användningen har de hög hållbarhet.