Livscykelanalys sittmöbel

Material

• Furuträ (plywood)

• Furuträ (Panelbrädor)

• Tyg (bomull-polyester)

• Vadd (polyester)

• Möbelhäftstift

• Skruvar

Livscykelanalys

Furuträ (plywood och Panelbrädor)

1. När träden från vilka möbelns trä ska tillverkas växer upp från frön påverkar det inte naturen särskilt mycket i det långa loppet, men den lilla påverkan trädens växande har på naturen är positiv. Träden tar nämligen upp lika mycket koldioxid från atmosfären som släpps ut vid förbränning av träet. Träets kol går därför i en cirkel och slutar aldrig i atmosfären (så länge man fortsätter odla tillbaka skog).

2. De maskiner som används för att avverka skog släpper ut koldioxid eftersom att de (oftast) drivs på icke-förnybara bränslen.

3. Frakten från skogen till sågverket kan förstås variera i längd, men bilarna som används släpper i vilket fall ut växthusgaser.

4. Sågverket drivs på elektricitet som i sin tur måste ha producerats på något sätt. Detta sätt kan förvisso vara ett förnybart sådant men sannolikheten för att det inte är det är ganska stor. Alltså slösas (eventuellt) även i sågverksdelen av produktionen på jordens icke förnybara resurser.

5. Eftersom att brädgården (där de sågade brädorna förvaras mellan sågning och försäljning) inte brukar ligga särskilt långt från sågverket släpps inte några markanta mängder koldioxid ut.

6. Dock måste brädorna fraktas bort från brädgården för att antingen kunna säljas vidare eller för att användas av köpare. Denna frakt ger förstås (i de flesta fall) även den ett utsläpp av koldioxid.

(7. Som en liten parantespunkt vill jag tillägga limmet i plywood. Limmet som används i plywood är fenolhartslim som är ett lim som inte är särskilt miljövänligt att framställa och är dessutom ingen förnybar resurs.)

Denna punkt är den av punkterna på listan som har minst miljöpåverkan. Den enda miljöpåverkan som produktionen av trä egentligen står för är alla frakter och exporter, eftersom att fordonen släpper ut koldioxid. Fenolhartslimmet som används till att limma samman plywoodskivorna är dock inte hållbart producerat (dock är det inga stora mängder lim som går åt).

Produktionen av plywood påökar alltså den globala uppvärmningen.

Tyg och vadd (bomull-polyester)

1. Bomullen kan bara växa i de varmare delarna av världen samtidigt som den behöver väldigt mycket vatten. På grund av detta konstbevattnas bomullen och det går då åt stora mängder sötvatten. Dessutom är bomullen en av de mest besprutade växterna i världen. Därför påverkar bomullsodling miljön negativt, eftersom att besprutningsmedlen förstör delar av eksystemet kring odlingen och när delar av ett ekosystem förstörs kan mycket av ekosystemet förstöras.

2. Maskinerna som skördar bomullen ger ett koldioxidutsläpp.

3. Eftersom att bomullen endast kan odlas i de varmare delarna av världen blir transportsträckorna långa och ger därför ett stort utsläpp.

4. Efter att bomuller fraktats till olika ställen i världen gör man textilmaterial av den. Framställningen av textilmaterial ger förstås även den ett utsläpp av koldioxid p.g.a den elektricitet som går åt för att driva maskinerna.

5. Bomullen som nu är tyg fraktas sedan återigen långa sträckor för att nå sin slutdestination.

Icke att förglömma består tyget bara till ena delen av bomull, den andra delen är polyester (vadden består helt av polyester) som är ett syntetiskt material och därför inte odlas.

6. Polyester framställs från råolja. Råolja pumpas upp från jordskorpan och är inte en förnybar resurs.

7. Oljan måste oftast fraktas mycket långa sträckor eftersom att den bara kan pumpas upp på mycket specifika platser i världen där oljan finns. Frakten ger ett koldioxidutsläpp.

8. Polyester produceras i fabriker som – likt alla andra fabriker – kräver energi.

9. Polyester fraktas till samma ställe som bomullen för att man ska kunna skapa bomull-polyestervadd.

Bomull och polyester har en väldigt stor påverkan på miljön. Just eftersom att tyget och vadden består av både organiska och syntetiska material som framställs på helt olika sätt och på olika ställen i världen krävs långa transportsträckor. Vid odling av bomull går det dessutom åt extrema mängder sötvatten från ställen där det är nära på vattenbrist. Dessa textilprodukter är alltså mycket dåliga för miljön.

Produktionen av textilprodukterna påökar den globala uppvärmningen, förstör ekosystemet och förbrukar stora sötvattenresurser.

Möbelhäftstift och skruvar

1. Järnet som är en av delarna i stål som möbelhäftstift tillverkas av bryts i en gruva. Gruvdrift påverkar miljön i mycket stor utsträckning. Dels förstör det miljön i området som omger gruvan; dels ger alla de maskiner som används för att bryta materialen och att gräva gruvan utsläpp som bidrar till växthuseffekten; och dels ger de olika metoder som används för att separera metallen från malmen (oftast) utsläpp i form av koldioxid.

2. Järnet upphättas tillsammans med kol (Se livscykelanalyser för kol nedan) för att skapa stål (vid förbränningen av järn och kol vandrar kolatomerna över till järnet som då får mycket hög kolhalt. Kolhalten i järnet minskas sedan genom ännu en koldioxidutsläppande förbränning). Vid förbränningen släpps delar av kolet ut i atmosfären. 

3. Metallen fraktas (ofta långa sträckor i och med att gruvor ofta ligger på avlägsna platser), ger koldioxidutsläpp.

4. Möbelhäftstiften tillverkas genom att man smälter ner metallen och gör ståltråd av den. Ståltråden böjs sedan till den form häftstiften ska ha. Att smälta metall och att driva maskinerna i fabriken förbrukar antingen elektricitet eller annan drivkraft.

5. Häftstiften fraktas sedan till återförsäljarna.

Kolet (som (som nämns ovan) används vid tillverkningen av stål):

6. Kol grävs fram ur jordskorpan genom en gruva. Och som sagt ovan: ”Gruvdrift påverkar miljön i mycket stor utsträckning. Dels förstör det miljön i området som omger gruvan; dels ger alla de maskiner som används för att bryta materialen och att gräva gruvan utsläpp som bidrar till växthuseffekten; och dels ger de olika metoder som används för att på olika sätt rena kolet från biprodukter, (oftast) utsläpp i form av koldioxid.”.

7. Kolet fraktas från kolgruvan till stålverket (se ovan).

Stålet påverkar miljön framförallt genom gruvdriften, men även genom mycket långa transportsträckor och miljöfarliga utsläpp av koldioxid vid framställningsprocessen av stålet.

Stålproduktionen påökar alltså mest den globala uppvärmningen men även ekosystemet i gruvans närområde.

Anledningen till att gruvdrift förstör området kring gruvan är att när man gräver efter metaller djupt ner i marken frigörs även en massa andra ämnen exempelvis tungmetaller. Tungmetaller förgiftar djur och växter kring gruvan och får ekosystemet i obalans eftersom att vissa djurarter dör. Och som nämnt ovan: om någon del av ekosystemet finns det en risk för att hela ekosystemet rubbas.

Källor:

WWF om bomull: http://www.wwf.se/vart-arbete/vatmarkersotvatten/vattenfotavtryck/1128210-bomull-1a-sida

läroboken TitaNO Kemi

Globalis: http://globalis.se/

Nationalencyklopedin: www.ne.se

Wikipedia: http://www.wikipedia.se/:

Källkritik:

Wikipedia: http://www.wikipedia.se/:

Wikipedia är inte en helt pålitlig sida eftersom att den är helt fri för vem som helst att skriva på. Wikipedia är en mycket bred sida som innehåller artiklar om allt man kan tänka sig. På grund av detta kan man ju tänka att wikipedia inte granskas tillräckligt mycket och helt enkelt inte är en pålitlig källa. Saken är den att det wikipedia inte bara är en helt fri källa där vem som helst kan skriva vad som helst: eftersom att wikipedia inte bara är en väldigt bred sida utan även en väldigt använd sida. Just eftersom att det är så många som använder denna sida är den även under granskning av många personer och på så sätt en aningen mer pålitlig källa än vad den hade varit om den var helt fri för vem som helst att skriva vilket strunt som helst. Dessutom kan man avgöra bättre vilka artiklar som är pålitliga och ej genom att se vilka källhänvisningar artikeln har. Är källorna pålitliga, är artikeln antagligen också ganska pålitlig.

Wikipedia är dock fortfarande inte den mest pålitliga källan man kan hitta och finns väldigt mycket osäkra artiklar som saknar källhänvisningar. På grund av detta bör man jämföra den med andra källor för att se hur väl informationen stämmer överens. Källorna man jämför med bör inte vara de källor som anges i wikipediaartikeln eftersom att det antagligen är från den källan informationen i artikeln kommer ifrån.

I och med att somliga artiklar går att lita på och andra inte så skulle jag inte rekommendera att blint lita på wikipedia utan att ha hittat faktan någon annanstans.

Författarna till wikipediaartiklar kan ofta göra faktafel – ofta omedvetna men även en del medvetna. Dock skulle jag säga att det är lättare att upptäcka ett medvetet fel än ett omedvetet just eftersom att man, när man skriver ett omedvetet fel, tror man vet vad man skriver om och därför får man det att låta sant.

Det kan vara en risk att gå in på wikipedia eftersom att man lätt kan luras av det välutvecklade språkbruket som används där. Detta kan göra oss blinda för om det som står faktiskt är sant eller ej. Wikipedia anses vara en pålitlig källa, men är den egentligen det. Bara för att många människor använder wikipedia betyder det inte att det är en pålitlig källa, utan endast att det är en källa som många tror är pålitlig.

Sammanfattat: man kan använda wikipedia som en källa men inte utan att granska den aningen noggrannare än man skulle granska en källa som nationalencyklopedin eller liknande. Se till att hitta faktan från wikipedia på fler ställen.

Nationalencyklopedin: www.ne.se

Nationalencyklopedin, eller NE, är i de allra flesta fall en pålitlig källa, men det finns undantag. Jämför man med wikipedia så är både kvalitén och faktan mycket bättre på NE. Artiklarna är skrivna av betalda skribenter och ämnesexperter. Detta gör NE till en källa med mycket hög trovärdighet. Dock finns det undantagsfall då det finns fel i encyklopedin, dock mycket få men de finns. Problemet kan vara att faktan inte blivit uppdaterad på länge eller att skribentens egna åsikter och föreställningar kan läcka igenom utan att skribenten tänker på det.

Ofta finns det källhänvisningar på NE, men de hänvisar nästan alltid till NE:s egna sidor. Dessa källhänvisningar skulle jag inte kalla särskilt bra eftersom att man inte kan hänvisa till en källa av samma utgivare som givit ut artikeln med källhänvisningen.

Ibland finns även skribentens namn med i artikeln. Det är bra att skribentens namn finns med för det är som en källhänvisning. Dock vet vi fortfarande inte vilka källor skribenten hade och därför inte heller var faktan kommer ifrån, men vi vet att artiklarna är skrivna av ämnesexperter och därför är de pålitliga.

Många av NE:s artiklar är skrivna av många skribenter och därför mer pålitliga än om endast en skrivit dem.

Det finns alltid ett datum för senaste ändring i artikeln. Problemet är att en artikel ofta har flera skribenter och på grund av detta kan det hända att en del av artikeln har ett äldre ändringsdatum en de senast uppdaterade delarna utan att detta gamla datum syns. Detta betyder att en artikel på NE kan vara utdaterad utan att man får reda på det.

Allt som allt så är NE en källa att lita på och jämfört med wikipedia så är den mycket pålitlig. Ingen skulle skriva in ett avsiktligt fel i NE i och med att skribenterna är betalda. De två felkällor som kan finnas är antingen ett oavsiktligt faktafel (vilket är ovanligt i och med att det är ämnesexperter som skriver artiklarna) eller att artikeln är utdaterad utan att vi får reda på det.

Globalis: http://globalis.se/

Globalis är ett digitalt världsatlas och anledningen till att jag använde mig av denna källa är att den innehåller mycket bra information (framförallt statistik) om den globala konsumtionen och produktionen av olika råvaror och produkter. Denna källa innehåller statistik som gör det enkelt att få en översikt över produktionen både i enskilda länder och globalt, detta kan vara användbart även när man jobbar med livscykelanalyser även om det egentligen är en geografisk sida. Sidan vänder sig dessutom till studenter och är ganska lätt att förstå.

Men är den pålitlig?

Till källans försvar vill jag för det första säga att den drivs av FN-förbundet. Detta är den största faktorn till att källan är pålitlig. Anledningen till att FN är pålitligt är att de inte har någon egentlig anledning till att ljuga. Likt NE så är Globalis skribenter betalda experter. En annan källa till pålitlighet är att ämnet inte är särskilt brett, detta kanske låte negativt men det är i själva verket positivt. I och med att källan har en smal ämnesbredd krävs det inte lika många olika experter och skribenter, därför kan de specificera sig bättre på det enda ämnet som sidan innehåller och på så sätt skapa bättre information.

Det som kan vara en aning opålitligt med den här källan kan vara att den är gratis. Dock är detta inget problem eftersom att källan finansieras av FN. Att en källa är gratis behöver alltså inte betyda att den är opålitlig.

En annan felkälla kan vara att syftet med sidan är att, vilket beskrivs i Globalas egen text om sig själv: sidans främsta syfte är att göra folk uppmärksamma på orättvisorna i världen. Detta kan leda till misstolkningar som att de bara vill göra folk uppmärksamma på orättvisorna i världen, men jag tycker inte att så är fallet eftersom att det finns en massa annan fakta på sidan än så. Det finns inte heller några argumenterande artiklar på sidan utan faktan är mycket opartisk.

Den största felkällan jag lyckades hitta är att informationen på sidan är översatt från norska. Detta kan leda till att källan har blivit felaktigt översatt och på så sätt innehålla felaktig information. Översättningen är dock det största problemet jag ser med att använda Globalis som en pålitlig källa.

Därför skulle jag allt som allt kalla Globalis en mycket pålitlig källa som dock erbjuder ett smalt ämnesområde men som på grund av det även håller mycket hög kvalitet på artiklarna och informationen.