Hållbar utveckling s. 54 och 34

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.

Skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser är, sagt på ett enkelt sätt, att de förnybara inte kommer att ta slut, medan de ändliga kommer att ta slut. Resurser som kol och olja kommer att ta slut en dag, eftersom att de tar så lång tid på sig att bildas. Vi använder även förnybara naturresurser, sol och vatten är förnybara sätt att generera elektricitet. Ett annat exempel på förnybar energi kan vara sådant som växer, som energiskog som, när man eldar den för att skapa värme, inte släpper ut mer koldioxid än vad den tar upp när den växer, vilket betyder att de förnybara resurserna heller inte påökar växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Förnybara resurser är på grund av ovanstående orsaker framtidens naturresurser.

4.

a. Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Hållbar utveckling är enkelt förklarat en utveckling som ska kunna täcka jordens nutida befolknings behov utan att förstöra chanserna för kommande generationer (jordens framtida befolkning) att täcka sina behov.

Detta betyder att vi måste:

1. Bevara jorden och dess resurser (annars har framtidsmänniskorna ingen planet att bo på och inga resurser att leva på).

2. Se till så att alla människor får lika stor chans att ta del av naturresurserna (annars kommer delar av världen fortsätta att vara fattiga och andra rika).

3. Se till att vi nutidsmänniskor själva överlever (detta är ganska uppenbart, för om vi nutidsmänniskor inte överlever så kommer det inte att finnas några framtidsmänniskor och då är det ju ingen mening med att vi ens försöker bevara jorden och dess resurser, för då kommer det ändå inte finnas några människor som behöver den)

Hållbar utveckling består av tre grundpunkter:

1. Ekologisk hållbarhet: Tar hänsyn till miljön.

2. Social hållbarhet: Utgår från att alla människor har samma rättigheter, t.ex rätt till ledighet.

3. Ekonomisk hållbarhet: Att fördela tillgångar lika mellan människor, t.ex utrota fattigdomen.

Dessa tre punkter har dock en tendens att hamna i konflikt med varandra eller med andra ord ”slå ut” varandra. Detta gör det en aning problematiskt att ta hänsyn till de alla samtidigt.

b. Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.

Med hänsyn till social hållbarhet vill man att alla människor ska kunna få samma möjligheter till mat, tak över huvudet och utbildning. Med ekonomisk hållbarhet vill man att alla ska ha en rimlig lön. Dessa två kan komma i konflikt med ekologisk hållbarhet (att bevara och försvara naturen på jorden) – människorna är helt enkelt för många för att alla ska kunna få det lika bra som i Sverige – om alla hade fat samma konsumtion som Sverige hade det behövts betydligt mer än ett jordklot. Alltså måste vi i rikare delen av världen antingen sänka vår levnadsstandard eller så måste vi hitta nya, mer hållbara sätt att producera saker. Hur som helst, den sociala hållbarheten skapar en svårighet för den ekonomiska hållbarheten eftersom att jordens människor, som sagt, är för många (om alla ska ha samma levnadsstandard med dagens teknik).

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan. Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

1. Jag duschar kvällen innan jag går till skolan (även om detta inte händer på morgonen så tycker jag att det bör tas med i beräkningen)

Att duscha är i högsta grad kopplat till energi eftersom att det går åt ström till att värma upp vattnet

2. Jag vaknar (vanligtvis blir jag väckt av någon av mina föräldrar)

3. Jag klär på mig

4. Jag äter frukost (vilken vanligtvis står framme vid det laget eftersom att någon varit uppe före mig och ätit), min frukost är vanligtvis inte tillagad, utan består av mackor och filmjölk

Det krävs energi att eventuellt värma det frusna brödet i mikrovågsugnen. Det krävs en massa energi för att producera maten som sedan blir min frukost.

5. Jag borstar tänderna (utan att låta vattnet rinna)

Det tar energi att skölja av tandborsten före och efter tandborstningen och förstås att tillverka den.

6. Jag gör läxor/gör annat fram tills att jag måste gå till skolan (det vill säga om jag har tid)

Det tar energi att använda datorn och det tar energi att tillverka skrivpappret som jag använder.

7. Jag går (till fots) till skolan

Detta kräver ingen energi så länge man inte räknar energin som krävs för att tillverka skorna.

2. 

a. Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

För det första så fanns det inget sätt att använda sig av elektricitet, vilket antagligen är den största skillnaden mellan nutid och dåtid. Alltså: skulle man värma någonting så fick man elda, ville man driva en maskin så fick man använda vind, vatten, djur eller människor. Energibehovet såg väldigt annorlunda ut:

För det första så tvättade man sig inte på långa vägar lika ofta som vi gör idag – snarare en gång var eller varannan vecka än varje dag, och när man väl tvättade sig så värmde man inte upp vattnet med elektricitet utan genom att elda trä, vilket inte förbrukar någon energi, eller ger något koldioxidutsläpp: träden växer tillbaka igen – alltså är det en förnybar källa till energi; och när träden växer tar de upp lika mycket koldioxid från atmosfären som de släppte ut när de eldades eftersom att träet kan inte innehålla mer koldioxid än vad som frigörs när det eldas. Att tvätta sig förbrukade alltså ingen energi.

För övrigt fanns det inga väckarklockor, inga elektriska spisar, inga datorer, inga eltandborstar, inga bilar och inget annat som drog någon elektrisk eller icke-förnybar energi (om man bortser från den mycket lilla andel borgare som använde sig av stenkol (vilket inte är förnybart)).

Maten: Maten idag är ofta importerad med långa flyg- eller lastbilssträckor som förbrukar, därför går det åt stora mängder energi bara för att framställa en enkel måltid. För tvåhundra år sedan fanns det knappt någon inport av råvaror och definitivt ingen energiförbrukande sådan. Man odlade det mesta själv och de enda transportsträckorna var från åkern till marknaden, en sträcka med häst och vagn eller till fots.

Allt som allt så såg energibehovet helt annorlunda ut för 200 år sedan, faktum är att den lilla icke-förnybara energi man använde var så liten att den var obetydlig.

b. Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Om hundra år kommer vi antagligen inte att använda olja längre, antingen eftersom att den har tagit slut, eller eftersom att vi har slutat använda den (det senare är inte särskilt troligt (i alla fall inte ur ett globalt perspektiv)).

Oljereserverna beräknas räcka i cirka 40 år till (om inte användandet av olja ökar eller minskar), därför kommer vi om hundra år antagligen ha ett oljefritt samhälle. Människan kommer inte att ha haft något annat val än att börja använda sig av förnybara energikällor (d.v.s om vi inte upptäckt att man kan utvinna energi från någonting annan ändlig resurs att utnyttja).

Dock kommer människor i många delar av världen ha det sämre än de har det idag. De delar av världen som inte använder förnybara resurser idag kommer få det svårare när de ändliga resurserna tar slut.

Eftersom att oljan är slut så kommer fordonen i framtiden antagligen att drivas på el eller biogas (så vida vi inte kommit på något nytt förnybart sätt att driva bilar på). Många kommer inte att ha råd med elbilar i början – särskilt eftersom att förfrågan kommer öka och priserna höjas.

När priserna höjs kommer ännu färre privatpersoner att ha råd med bil, vilket leder till en utbyggnad av järnvägar samt sjöfart (i och med att vi inte heller kommer att kunna flyga på de bränslen vi använder idag). Det kommer då försvinna jobb och det kommer att skapas nya. Angående flygplan och båtar så finns det hopp om att vi om hundra år hunnit utveckla eldrivna flygplan och båtar, samt uppfunnit mer effektiva sätt att driva en båt med hjälp av segel och vind.

På grund av att den globala uppvärmningen har smält stora delar av isarna kommer havsytan ha höjts och stora landmassor lagts under vatten. Detta har lett till att länder med kust har förlorat delar av sin yta. Man kan ju tänka på att detta kommer att få folk och inse, men dessvärre tror jag snarare att det kommer att skapa konflikter. Dessutom kommer otroligt många människor tvingas på flykt, vilket kommer att leda till politiska konflikter oavsett hur världspolitiken ser ut.

Vad beträffar förnybara energikällor så finns det stora möjligheter att vi under de hundra åren har kommit på nya sätt att att producera el. Om inte annat så kommer den globala uppvärmningen att ha lett till globalt mycket hårdare väder, vilket leder till att vi kan utnyttja energikällor som vindkraft mycket mer effektivt (åtgår ifrån att vi lyckas överleva det dåliga vädret).

5.

a.Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Det ekologiska uttrycket är ett uttryck som beskriver hur stor area (hur många kvadrat kvadrat) det krävs för att täcka en människa eller ett lands konsumtion. Den genomsnittliga världsmedborgaren  I ett ekologiskt fotavtryck ingår allt som krävs för att förse en människa med vad personen konsumerar. Anledningen till att man började använda det här uttrycket är för att det är ett bra sätt att beräkna hur mycket som krävs för att förse en människa med vad den använder (och framför allt hur mycket mer vad en människa borde använda för att jorden ska fortsätta må bra), samtidigt som begreppet ger oss en bra inblick i hur mycket resurser vi faktiskt förbrukar.

b. Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?

När man räknar fram det ekologiska fotavtrycket utgår man inte från de faktiskt märkbara spåren efter människans påverkan i naturen utan från statistik över konsumtion och produktion för att uppskatta hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som går åt för att ta fram allt som vi konsumerar. Utifrån statistiken över konsumtion och produktion räknar man ut det globala fotavtrycket.

c. En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

Anledningen till att en del av vårt ekologiska fotavtryck finns i andra länder är att en del av det vi konsumerar produceras i andra länder. Exempelvis: en mycket liten del av kläderna som säljs i Sverige produceras i Sverige, istället produceras de i u-länder där produktionen är billigare. Oftast fraktas kläderna långa transportsträckor för att komma fram till Sverige, detta bidrar till en ökning av vårt ekologiska fotavtryck. Dessutom påverkar de utsläpp av växthusgaser som vi i Sverige står för, klimatförändringarna. Dessa förändringar drabbar inte Sverige lika direkt som de drabbar andra länder. En annan anledning till att vårt ekologiska fotavtryck finns i andra länder är att vi i den rikare delen av världen konsumerar mer resurser än vad våran beskärda del borde vara för att världens resurser skulle fördelas jämnt – vi kan liksom inte räkna med att vi har ett större ekologiskt fotavtryck i Sverige än vad det faktiskt finns yta i Sverige. För att det hela ska gå ihop måste alltså en del av vårt ekologiska fotavtryck finnas i andra länder.

4. Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.

Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Många människor vill väldigt gärna göra någonting för att leva mer hållbart, men väldigt få av oss är beredda att förändra sin livsstil för att uppnå detta. Anledningen till detta är att det är väldigt lätt att säga någonting men det är en helt annan sak att faktiskt leva som man lär. Tillexempel så är det väldigt lätt att säga ”Jag tycket att fler människor borde sluta äta kött för att minska utsläppet av koldioxid”, dock är det en helt annan sak att faktiskt själv sluta äta kött för att minska koldioxidutsläppet – med andra ord: man är mer än gärna beredd att argumentera för en filosofi som man själv inte följer – man är helt enkelt inte beredd att ge upp köttätandet bara för att göra utvecklingen mer hållbar, även om det är lätt att säga det.

En annan sak som hindrar oss i den rikare delen av världen från att faktiskt öppna våra ögon och inse att det är vi som är det största bidraget till exempelvis den globala uppvärmningen är tanken: ”Men om jag nu slutar äta kött, vad gör det egentligen för skillnad, köttindustrin blir väl inte mindre miljöfarlig för att jag – en person – slutar äta kött?”. Nej, dessvärre gör inte en person särskilt stor skillnad, men saken är den att detta tankesätt sällan leder någonstans. Ingen kan förstås göra allt, men alla kan ju bidra med något. Man tänker alltid att: ”jag är ju bara en person, vilken skillnad kan jag göra?” för att uppnå en förbättring av utvecklingen måste vi börja tänka på ett annat sätt: ”jag kanske bara är en person, men om alla hade tänkt som mig så hade det inte funnits några miljöproblem” (detta förutsätter förstås att man inte lever som en riktig miljöbov).

5. Resonera kring hur du som individ påverkar de ekologiska fotavtryck som görs på andra platser i världen. I ditt resonemang kan du fundera kring vad i din livsstil, till exempel konsumtion (både kläder och mat), transporter och kommunikation som påverkar klimatförändringarna på jorden. Lista minst tre saker i din livsstil som orsakar konsekvenser utanför Sveriges gränser. Ange också vilka dessa konsekvenser är.

Importerade matvaror

Importerad mat påverkar miljön negativt eftersom att den måste fraktas från en plats i världen för att kunna komma hit, ofta väldigt långa transportsträckor. Ibland kan det hända att saker och ting är producerade i Sverige eller något närliggande land men sedan fraktade till långa vägar för att paketeras för att sedan fraktas tillbaka till Sverige där råvaran ursprungligen kom från. Den enda anledningen till att man håller på på det här sättet är att det är billigare att paketera varorna i det land man fraktar dem till och då blir det även billigare för konsumenterna i Sverige att köpa varan. På detta sätt sparar både konsumenter och säljare pengar, men miljön blir påverkad till det negativa. På grund av att importerade varor eller varor som fraktats på det ovannämnda sättet måste fraktas med någonting. Detta någonting brukar vara ett fordon som antagligen inte är särskilt miljövänligt (vilket fordon sällan är). Utsläppen från dessa fordon påverkar den globala uppvärmningen och står för en del av mitt (konsumentens) ekologiska fotavtryck. Förutom frakten av de importerade matvarorna bidrar förstås även produktionen av dem till ett ökat ekologiskt fotavtryck, detta eftersom att man när man räknar ut det ekologiska fotavtrycket så utgått man från statistik över produktionen och i och med att produktionen sker i länder som inte är Sverige så är det ju även i dessa länder det ekologiska fotavtrycket finns.

Digitala apparater (dator, mobiltelefon med mera)

Digitala apparater påverkar det ekologiska fotavtrycket på ett ganska annorlunda sätt jämfört med produktionen av mat. Inom produktionen av dessa maskiner går det åt mycket mer olika resurser av vilka samtliga är ändliga naturresurser. I en sådan komplex komposition som en dator krävs det mycket olika resurser, dessa resurser måste fraktas långa vägar från olika platser i världen där dessa naturtillgångar finns. Detta är bortsett från frakten från fabriken till återförsäljaren.

Många av datorn och mobiltelefonens komponenter måste brytas från jordskorpan. Gruvdrift påverkar miljön i mycket stor utsträckning. Dels förstör det miljön i området som omger gruvan; dels ger alla de maskiner som används för att bryta materialen och att gräva gruvan utsläpp som bidrar till växthuseffekten; och dels ger de olika metoder som används för att separera metallen från malmen (oftast) utsläpp i form av koldioxid.

Fordon och persontrasport

Persontransport är inte en fullt lika stor punkt som de två ovanstående men den har en god del i det hela den med. De gånger man (konsumenten) ska förflytta sig från punkt A till punkt B (en längre eller kortare sträcka) används ofta ett fordon av något slag. De flesta fordon drivs inte på förnybara bränslen och är bidrar därför inte till en hållbar utveckling. I de flesta fall hamnar den koldioxid våra fordon släpper ut i atmosfären och för att inte gå in på detaljer så leder detta till en påökning av den globala uppvärmningen. Detta påverkar andra delar av världen än den vi lever i (se ”Våra utsläpp påverkar andra delar av världen” nedan). Bortsett från det utsläpp våra fordon skapar produceras även fordonen någonstans. Likt framställningen av datorer krävs även här ett brett sortiment av material varav många metall (för mer om gruvdrift: se ovan).

Våra utsläpp påverkar andra delar av världen

Allting som direkt eller indirekt släpper ut koldioxid bidrar ju till ett ökat ekologiskt fotavtryck och spär dessutom på den globala uppvärmningen, vilket betyder att om vi kör bil här i Sverige så kommer det inte att påverka oss med lika direkta konsekvenser som det påverkar länder i andra delar av världen. Alltså är det, hur man än vrider och vänder på det, livsstilen i den rikare delen av världen som är konsekvensen till de naturkatastrofer som drabbar den fattigare delen av världen.

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

För och nackdelar med förnybara respektive ändliga resurser:

Förnybara:

Vindkraft:

Fördelar: Vindkraft är ett säkert sett att framställa el på. Om någonting skulle gå fel i ett vindkraftverk så får det i förhållande till kärnkraft mycket små konsekvenser. Vindkraft är en förnybar energikälla som till skillnad från vattenkraft, som påverkar sjöarnas ekosystem, knappt påverkar närområdet alls. I och med att vindkraft är förnybart så är det en långsiktig investering, eftersom att det är en energikälla som kommer att fungera även i framtiden. Placerar man vindkraftverken i havet så stör de ingen och ingen kan höra dem.

Nackdelar: Vindkraftverk är väldigt stora och låter väldigt mycket och de flesta människor vill på grund av detta inte bo i närheten av dem. Detta gör det svårt att hitta platser med tillräckligt mycket vind där det dessutom inte bor någon. Vindkraften kan inte på långa vägar producera lika mycket elektricitet som t.ex ett kärn- eller vattenkraftverk. Vindkraftverken ökar även vattnets avdunstning från marken vilket påverkar vattnets kretslopp. I dagsläget är det svårt att lagra vindkraft, men i framtiden kommer det förhoppningsvis finnas batterikapacitet för det.

Solkraft:

Fördelar: Solenergi är det absolut mest miljövänliga sättet att framställa elektricitet på. Det är förstås även en förnybar källa eftersom att den framställs från solens ljus. Även om solenergi kostar väldigt mycket idag så går utvecklingen framåt och solpanelerna blir bättre, billigare och mer effektiva. Solenergi påverkar till skillnad från vatten- och vindkraft inte området i sin närhet alls.

Nackdelar: Solenergi är inte särskilt effektivt och det kostar väldigt mycket att ta fram solcellerna. Man behöver väldigt många solpaneler för att det ska löna sig att använda dem och de tar upp en väldigt stor yta land i och med att man inte kan bygga dem på höjden. I dagsläget är det svårt att lagra solkraft, men i framtiden kommer det förhoppningsvis finnas batterikapacitet för det.

Ändliga:

Kärnkraft:

Fördelar: Det släpper inte ut några avfall i atmosfären. Det är kostnadseffektivt eftersom att man får ut mycket energi (mycket mer än t.ex vind, vatten etc). Framtida kärnkraftverk kommer förhoppningsvis inte lämna lika mycket radioaktivt restavfall.

Nackdelar: För det första är kärnkraften inte förnybar, uran finns det inte hur mycket som helst av precis. En annan sak som gör kärnkraften till ett dåligt val är olycksrisken. Riskerna med ett kärnkraftverk inträffar extremt sällan men det gör inte att man kan bortse från den. Om någonting går fel i ett vindkraftverk kanske några hushåll blir utan el ett tag, det är inget stort problem och det går definitivt att lösa. Om ett kärnkraftverk skulle gå sönder skulle extremt många hushåll bli utan el för en mycket längre tid, dessutom finns risken att radioaktiva ämnen sprider sig ut i närområdet, detta kan få drastiska följder för både landet vi bor i och för omvärlden. Människor blir sjuka och dör, nyfödda barn blir missbildade.

Det kan vara både en för och en nackdel, men ett kärnkraftverk är mycket mer samlat på ett ställe både elframställningsmässigt och olycksmässigt. Om någonting går fel i ett vindkraftverk så kommer det inte att få på långa vägar lika stora eller farliga konsekvenser som om någonting i ett kärnkraftverk skulle gå fel.

En annan stor nackdel med kärnkraft är den långa tid det tar för uran att brytas ned och sluta vara radioaktivt. Tillsammans med det radioaktiva avfall som vi gräver ner lämnar vi över ett stort ansvar på framtida generationer.

Det kostar väldigt mycket att bygga nya kraftverk.

Kolkraft:

Fördelar: Fördelarna med kolkraft är att det är ett billigt och kostnadseffektivt sätt att framställa el.

Nackdelar: Nackdelarna med kolkraft är framförallt en väldigt stor: det ger ett fruktansvärt stort koldioxidutsläpp som bidrar till en påökning av den globala uppvärmningen. Denna nackdel kanske verkar liten men är i själva verket mycket stor. Så om vi jämför nackdelarna med kol- och kärnkraft så är kärnkraft bättre så länge det inte händer en olycka. Kol är dessutom inte en förnybar resurs.

8. Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.

a. Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Se fråga 7.

c. Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

• Geografiska förutsättningar

De geografiska förutsättningarna är grundläggande för hur självförsörjande på elektricitet ett land är. Är hela landet bestående av skog så är det tillexempel väldigt svårt att producera el genom vindkraft, har ett land inga vattendrag så blir det väldigt svårt att bedriva vattenkraft och så vidare. Men om ett lands geografiska förutsättningar råkar vara olja? Hur ska man då kunna gå i rätt riktning mot en hållbar utveckling? Om ett land inte har de rätta geografiska förutsättningarna för att producera hålbar energi så kommer de antagligen inte att göra det heller för det blir de inte ekonomiskt hållbart för landet att köpa energi från andra länder. I de flesta fall är de geografiska förutsättningarna för ett lands energiproduktion inte ett stort problem, men när man står mellan två alternativ: ett dyrt men hållbart och ett billigt men inte så hållbart så väljer man det billiga, även om man vet att det egentligen hade varit bättre att välja det dyrare alternativet. Geografiska förutsättningar kan alltså sätta stopp för den hållbara utvecklingen även för de länder som faktiskt vill utveckla sin energiframställning i rätt riktning. 

• Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)

Som jag nämnde ovan så kan ekonomin sätta käppar i hjulen för den hållbara utvecklingen. Det kan dels vara att ett land inte har de rätta geografiska förutsättningarna för hållbar energiframställning och därför måste välja ett mindre miljövänligt alternativ eftersom att det är billigare. Ekonomin hänger med andra ord ofta ihop med de geografiska förutsättningarna. Ekonomiaspekten förhindrar oftare den hållbara utvecklingen än stödjer den, detta eftersom att de icke förnybara energikällorna oftast är billigare än de förnybara, och som jag nämnde ovan så väljer man ofta det billigare alternativet.

På individnivå kan den ekonomiska aspekten dock leda till en mer hållbar utveckling i och med att det för någon som bor i villa, på längre sikt kan vara en investering att byta till solkraft och sätta sätta solpaneler på taket, dock funkar detta bara på privatpersonsnivå och förutsätter att man bor i villa. Bor man inte i villa så är det inte lika ekonomiskt att välja energi från de mer hållbara alternativen eftersom att man då inte kan investera i privata solpaneler utan endast köpa el från elbolag, el som dessutom är en aning dyrare än vad det är om man inte betalar för att få mer hållbart producerad el, därför blir det ingen investering att köpa hållbarare el som privatperson (som inte bor i villa).

• Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa

Konsekvenserna för människor och miljö är två konsekvenser som riskerar att komma i konflikt med varandra eftersom att alla människor inte kan leva som vi gör i den rikare delen av världen utan att det påverkar miljön. Och just på grund av att vi i den rikare delen van världen lever utöver den beskärda del av jordens resurser som rättvist sett tillhör oss är den enda anledningen till att vi inte redan förbrukat jordens resurser att väldigt många människor lever under den del av resurserna som rättvist sätt tillhör dem.

En av anledningarna till att vi inte kommit längre vad gäller hållbarhet inom energiframställning är alltså konsekvenserna den hållbara utvecklingen kan få för människorna (det är framförallt människorna i den rikare delen av världen vars livsstil hotas). Inte för att på något sätt kränka någon, men vi hade kunnat använda mycket mer ändliga resurser om det inte vore för att jordens befolkning är så stor.

För mer om denna punkt se fråga 4b.

• Mängden energi som kan utvinnas

En väldigt stor anledning till att vi inte använder fler förnybara energikällor än vi gör idag är att mängden energi som kan utvinnas från dessa källor är mycket mindre än den mängd energi som kan utvinnas från ändliga energikällor. Denna faktor gör även att de ändliga energikällorna ger mycket mer energi för pengarna vilket gör att man gärna väljer dem. När man står mellan två alternativ: ett dyrt men hållbart och ett billigt men inte så hållbart så väljer man det billiga, även om man vet att det egentligen hade varit bättre att välja det dyrare alternativet. De ekonomiska förutsättningarna kan alltså spela roll.

• Aktörer som motarbetar förändringen

Aktörer som motarbetar förändringen kan vara allting från ett företag som inte vill gå i konkurs till politiker som helt och hållet förnekar klimatförändringarna. Oavsett vilket så är motverkande aktörer en stor anledning till att det är svårt att driva igenom förändring till det bättre för den hållbara utvecklingen.

Ett väldigt tydligt exempel på en av dessa aktörer kan vara Donald Trump. USA:s förespråkar inte att man inte ska bry sig om den globala uppvärmningen, han förnekar dess existens. Den globala uppvärmningen är en 

Just nu sker det alltså ett förnekande av den globala uppvärmningen från USA:s presidents sida. Detta fördröjer utvecklingen åt hållbarhet på två sätt. För det första kommer USA att börja använda mycket mer ändliga resurser och i och med att USA är ett så stort land så kommer det att leda till en ökning av den globala uppvärmningen. För det andra har Trump förflyttat de politiska och de vetenskapliga tankarna många år tillbaka i tiden vilket gör att många har slutat oroa sig för den globala uppvärmningen. En person på posten som USA:s president har väldigt stort inflytande över folk.

• Vem som bär ansvaret för förändringen

Den som bär ansvars för förändringen är oftast politikerna i ett land. I ett demokratiskt land är det alltså upp till folket att rösta fram de politiker som bejakar förändringen i rätt riktning. Dock är det upp till politikerna att hålla sina löften om hållbar utveckling, annars blir det väldigt svårt för väljarna att veta hur de ska rösta för hållbar utveckling. Alltså är det både politikerna och väljarna som bär ansvaret för förändringen.

Någon som också har lite av ett ansvar är de som folk har som förebilder. Det kan vara allt från politiker till andra kändisar. Dock är det folks eget ansvar att rösta på rätt parti och inte ”förebildernas”. I princip så är de som driver igenom förändringar samma sorts personer som förhindrar den fast på motsida sidan politiken.

Köp av bomullskläder

Den enda egentliga positiva konsekvensen av köp av bomullskläder är att det skapar arbetstillfällen i världens fattigare delar. Arbetstillfällen är ju positivt i sig, men arbetsmiljön i fabrikerna och på bomullsfälten är verkligen inte bra. De som arbetar där blir ofta sjuka efter att ha kommit i kontakt med de olika kemikalier som används vid tillverkning av kläder samt vid besprutning av fälten. Alltså: om vi köper bomullskläder skapar det farliga arbetsmiljöer för många människor, men om vi slutar köpa bomullskläder så kommer dessa människor inte att ha något jobb över huvud taget och då får de dåliga livsvillkor istället för en dålig arbetsmiljö.

Bomull måste ha värme för att växa men även stora mängder sötvatten – vilket det är ganska ont om i de länder som har rätt klimat. Detta leder till att man förbrukar stora mängder sötvatten där det inte finns särskilt gott om det och på grund av det blir människor utan dricksvatten. Alltså försämrar bomullsodlingen människors livsvillkor i alla fall.

Om vi ser på lite längre sikt så leder bomullsproduktionen till en påökning av den globala uppvärmningen (mestadels med tanke på frakten och energin som krävs i textilfabriken); att ekosystemet kring odlingarna faller i och med att de djur som livnär sig på bomullsplantan dör; och även till att vi förbrukar de små sötvattentillgångarna vi har, vilket gör att ännu fler människor blir utan vatten.