1.
• Spyken
• Spyken
• 7,8 lärare per 100 elever
• Ja, datorer
• 15,6
• ”Modern gymnasieskola”, ”de är måna om utbildningen”, ”hos oss upplever man att man får vara vem man är”
• Det beror på vilken linje och inriktning för att det finns väldigt många på Spyken.
2.
LEL eller Lars-Erik-Larsson
Kan inte hitta
Går inte att hitta men antagligen
Går inte heller att hitta
”främja inlärningen”, ”vänster och höger hjärnhalva ska harmoniskt skapa”
De erbjuder naturmusik eller samhälle musik.
3.
Jensen
65% av alla lärare är legitimerade
Finns inte information
Finns inte
”Kommer att ha tre roliga år framför sig”, ”var med och förändra”
De erbjuder programmen Ek, Ek, Ha, Sa, Sa med olika inriktningar därför står vissa program två gånger.
2 Analysera informationen på skolornas webb-sidor
•Vad är det som skolorna i första hand marknadsför via deras hemsidor?
Att de har tät gemenskap, att alla trivs och att alla får vara sig själva.
• Hur upplever du att den reklam som skolorna gör via deras hemsidor ser ut i jämförelse med andra tjänster som telefoni.Jämför exempelvis med Tele2
Att alla program är de bästa och att just deras skola är mycket bättre än de andra även om de kanske har samma program. Telefonbolag säljer samma telefoner men måste få just sina att verka bättre för kunderna, detta gör att det liknar marknadsföringen för gymnasieskolor.
• I vilka andra kanaler träffar du på reklam för olika gymnasieskolor?
Oftast genom brevlådan eller annonser på datorn men det är vanligare genom brevlådan.
• Hur ställer du dig till att skolor tar en del av skolpengen (som ska gå till elevernas utbildning) och använder för att marknadsföra skolan?
Egentligen är det inte bra då de pengar ska gå till elever som går på skolan och undervisningen på skolan. Det blir fel när de läggs på annat än undervisningen. När man gör reklam lägger man resurser på någon som kanske inte ens är intresserad av det ämnet.
• En rektor har sagt att ”skolans elever är vår bästa marknadsföring”, vad tror du att hon menade med det?
Skolans elever vet exakt vilken lärare som de gillar och inte tycker om, de kommer ofta inte med falsk marknadsföring för att de har den riktiga erfarenheten även om de tycker att det är jättebra att gå på den skolan för att annars hade de inte valt den.
• Skulle det vara lättare eller svårare för dig att välja gymnasieskola om skolorna inte gjorde någon reklam? Förklara.
Det skulle vara lättare då det hade varit mer objektivt och mer informativt än övertygelse. Men samtidigt hade man inte fått reda på så mycket om andra skolor om de inte hade gjort reklam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar