3. Beskriv hur hinduismen växte fram och hur religionen sedan förändrats. Förklara också varför hinduismen varierar så mycket mellan olika platser.
Bakgrund
Det är svårt att beskriva exakt när och hur religionen uppkom eftersom att den inte har någon egentlig startpunkt eller någon egentlig grundare. Dessutom är religionen så gammal att det knappt finns några källor om hur den uppkommit – i alla fall inte några som går att tolka idag (eftersom att språket de är skrivna på är så gammalt). Termen hinduism kom inte förrän sent i religionens historia och var egentligen muslimernas sätt att beskriva folk i Indien och deras trosuppfattningar. Hinduism betyder t.o.m ”folket på andra sidan floden indus”. Ordet hinduism beskrev alltså inte från början en speciell trosuppfattning utan utan var snarare en benämning på vilken trosuppfattning som än tillhörde ”folket på andra sidan indus”. Med tiden har dock namnet hinduism blivit en benämning på en ganska, men inte allt för enhetlig trosuppfattning – det som vi idag kallar hinduismen. Ibland kallas hinduismen även för brahmanism (vilket kommer efter prästerna inom hinduismen, brahminer), detta för att bättre kunnas skilja den från andra religioner som uppståt i Indien (såsom sikhism och buddhism). Hinduerna själva kallar ofta sin religion för sanatana dharma, vilket betyder ”den eviga läran”. På grund av religionens ålder så vet vi inte heller hur pass lik dåtida hinduism var nutida hinduism.
Religionens uppkomst och utveckling
Man brukar säga att hinduismen uppkom cirka 1500 f.v.t och kom från folket som talade indoariska språk (de som brukar kallas för indoarier) som då kom norrifrån till Indien. Indoariernas religion blandades med de gamla indiska tankarna, traditionerna och idéerna och bildade den religion som vi idag kallar hinduism. Hinduismen kan alltså anses vara ännu äldre, eftersom att religionen fanns långt innan indoarierna kom dit. Man brukar räkna att religionen uppkom 1500 f.v.t eftersom att det inte riktigt går att sätta en tidpunkt på när religionen egentligen uppkom. Dock kan man säga att religionen vid 1500 f.v.t blev någorlunda lik den religion som vi idag kallar för hinduismen.
Ett drag hos hinduismen som fanns redan innan indoarierna kom och tog över och religionerna blandades var synen på vattnet som någonting heligt. Idag ser man inom hinduismen fortfarande vattnet som någonting heligt och renande. Det kan man se på traditionerna kring floden ganges.
Vi vet inte så mycket om hur religionen såg ut innan indoarierna kom, och det finns inga skrivna källor från den tiden. Den vetskap som finns är tolkningar av arkeologiska fynd. Desto mer vet om religionen efter att indoarierna kom, detta på grund av vedaböckerna, skrivna cirka 800 f.v.t och var då nedskrivna i fura olika skrifter. Eftersom att vedaböckerna beskriver mycket om hur religionens ritualer ska utföras men också lite om själva tron och hur man ska tro. Några av grunddragen som finns kvar från vedaböckerna är tanken på atman som den kroppsliga själen. I veda beskrivs det kroppsliga livet som mycket mer positivt än vad man ofta ser på det inom hinduismen idag, vilket är en stor förändring. Eftersom att man inte strävade efter att inte återfödas på samma sätt, såg man inte heller på brahman på samma sätt. Dock kan man se någonting som kan ha verit en föregångare till tanken om brahman. Man talade då om en helig princip som var överordnad allt – även gudarna. Numera säger man att brahman skapades av guden Brahma, men förr talade man mer om en gudomlig princip som var mäktigare än gudarna. Man kan också redan i vedaböckerna se en utveckling av polyteism.
Hinduismen har även givit upphov till andra religioner såsom buddhism och sikhism. Detta kan man se som en senare utveckling av religionen, även om de religionerna inte räknas som hinduism så har de utvecklats ur hinduismen och med dess tankar som en del av sin grund.
Varför hinduismen varierar så mycket från plats till plats
En stor anledning till att religionen varierar så mycket från plats till plats är dess ålder. Religionen har under många flera tusen år haft tid att utvecklas åt många olika håll och haft tid att blandas med andra kulturer och kanske religioner.
Eftersom att hinduismen inte har någon grundare har det inte heller funnits några exakta regler för hur de som utövade religionen fick vara eller inte vara. Inte heller något organiserat prästerskap. Då utmålas inte heller andra kulturer och religioner som dåliga på samma sätt som de hade gjort med en mer organiserad religion. Det blir då lättare för religionen att blandas med andra religioner och kulturer. Eftersom att religionen lättare blandades med andra religioner utvecklades den även lättare åt olika håll. Eftersom att det finns ganska många analfabeter i Indien blev det svårare för religionen att fortsätta vara på samma sätt. Detta eftersom att en religiös lära – likt sagor – ofta blir förändrad på vägen mellan olika människor som berättar. Många små ändringar leder till stora ändringar.
5. ab. Skriv en förklaring till begreppen samsara, brahman, atman, karma och moksha.
(Allt i detta stycke utgår från den hinduiska tron)
Brahman är den eviga världssjälen som finns överallt. Delar av brahman finns även i varje levande varelse i form av atman, som är varje levande varelses själ. Både atman och brahman är oförstörbara. När en levande varelse dör vandrar atman vidare till en ny kropp, en så kallad återfödelse. Vad man återföds till är dock ingen slump, har man skött sig bra i sitt liv kan man återfödas till någonting bättre i nästa, medan om man har skött sig dåligt i livet så återföds man till någonting sämre i nästa liv. Summan av ens handlingar kallas för karma. Har man bra karma återföds man till någonting bättre; dålig karma, så återföds man till någonting sämre. Kretsloppet av återfödelser och att ständigt återfödas kallas för samsara.
Det slutgiltiga målet med återfödelserna är att inte återfödas längre, att atman ska förenas med brahman. Detta tillstånd kallas moksha och innebär befrielsen från återfödelse.
c. Jämför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jämförelser.
Buddhismen och hinduismen liknar varandra väldigt mycket, inte minst när det kommer till dessa uttryck, därför har jag valt att inom varje begrepp skriva dels en jämförelse till buddhismen och en till någon av de andra världsreligionerna.
Samsara (jämförelse med: buddhism och judendom)
Samsara är det ständiga kretsloppet av återfödelser. Även inom buddhismen talar man om ett kretslopp av död och återfödelse. En stor skillnad är dock att man inom buddhismen inte talar om någon själ som återföds. Buddhismen är lite mer filosofisk och mer abstrakt. Det är alltså inte lika lätt att förstå exakt vad som är kopplingen mellan de olika liven, eftersom att det inte finns någon själ som binder dem samman. En annan skillnad är att buddhismen ser livet och återfödelserna som ännu mer av ett lidande än hinduismen.
Till skillnad från hinduismen som har en väldigt målande bild av vad som händer efter döden och hur man ska göra för att påverka nästa liv till det bättre, så är judendomen inte lika tydlig. Inom judendomen finns inte alls lika mycket spekulationer som i de andra religionerna och särskilt inte i kontrast till hinduismen som har en mycket detaljerad beskrivning av återfödelsen och hur man bryter den. Inom judendomen talar man om guds rike, men det är vagt vad det kan betyda. Först när kristendomen utvecklades ur judendomen började man ha konkreta föreställningar av vad detta ”guds rike” hade kunnat vara.
Judendomen liknar alltså nästan inte alls hinduismen på punkten samsara.
Brahman (jämförelse med: buddhism och kristendom)
Enligt hinduismen är brahman den eviga världssjälen som finns överallt. Man kan inte direkt säga att det finns någon exakt motsvarighet till brahman inom buddhismen – i alla fall inte om man ska tala om den som ett ting. Det man dock kan säga är att tillståndet nirvana (det vill säga att inte återfödas) kan liknas vid moksha, eftersom att de båda uttrycken beskriver ett tillstånd av stillhet och utan lidande. Buddhismen säger alltså ingenting om själva världssjälen som ett ting, men beskriver ändå att man förenas med världsalltet – vilket hade kunnat liknas vid brahman. Skillnaden är att föreningen med världsalltet snarare innebär att man finns överallt samtidigt, man är ett med allt.
Trots att hinduismen är polyteistisk och kristendomen monoteistisk kan brahman liknas vid ”gud” som enligt kristendomen har all makt. Inom kristendomen så talar man (trots att man oftast talar om gud som en han) nästan mer om gud som en helig kraft som finns överallt samtidigt – detta påminner lite om brahman. Man kan säga att tankarna om gud och brahman flyter ihop någonstans i mitten av skalan som skiljer gud från helig kraft.
Atman (jämförelse med: buddhism och kristendom)
Inom buddhismen nämns inte heller atman – i alla fall inte som en del av världsalltet, eftersom att världsalltet inte heller beskrivs. Dock uttrycker buddhismen att själen vandrar, men i de flesta tolkningar av buddhismen återföds inte atman i ett djur utan i en människa igen och det är det som menas vara straffet för dålig karma. Att vara människa är alltså enligt buddhismen det lägsta man kan vara.
Inom kristendomen tror man inte att själen vandrar mellan olika varelser, utan att den skapas samtidigt som människan och stannar i samma kropp tills det att personen dör. När personen dör så lämnar personen kroppen, men återförenas sedan med kroppen, vilket tyder på ett ännu starkare samband mellan kropp och själ. Dock påminner själens återförening med kroppen om den hinduiska återfödelsen, eftersom att själen enligt hinduismen inte lämnar livet utan återföds i en ny kropp. Den stora skillnaden är alltså att själen enligt kristendomen är förknippad med en kropp, medan den enligt hinduismen vandrar mellan olika kroppar.
Karma (jämförelse med: buddhism och islam)
Ett av begreppen som är i princip likadant inom de båda religionerna är karma: har man skött sig i livet så återföds man till någonting bättre för att på lång sikt uppnå nirvana/moksha. Skillnaden mellan karma inom de båda religionerna är sätter att uppnå bra karma på.
En väldigt väsentlig skillnad mellan islam och hinduism är att man inom islam inte tror på någon återfödelse. Där emot så tror man på liv efter döden. Detta liv innebär att man kommer antingen till himlen eller till helvetet – lever man bra så blir man prisad, men lever man dåligt så blir man straffad. Detta kan liknas vid hinduismens karma, som ju både kan vara bra och dålig. Den största skillnaden är att man inom islam bara har en chans (d.v.s ett liv) på sig att leva bra. Misslyckas man i detta enda liv blir man straffad för evigt, men inom hinduismen kan man bara bli straffad genom att komma några steg längre ifrån brahman. Det som möjligtvis kan liknas vid dessa flera chanser man får enligt hinduismen är inom islam att man på den såkallade ”domens dag” får en chans att ångra sig om man har levt dåligt, på så sätt kan man komma till paradiset trots att man har levt dåligt. Dock är detta den sista chansen man får, efter det är man fast i helvetet eller himlen beroende på. Inom hinduismen får man istället hur många chanser som helst.
Moksha (jämförelse med: buddhism och islam)
Tillståndet moksha, som inom hinduismen betyder att inte återfödas och att istället befinna sig i ett tillstånd utan lidande och med komplett stillhet, är i princip samma sak som tillståndet nirvana inom buddhismen. Inom båda religionerna beskrivs nämligen ett tillstånd av komplett stillhet. (Se under ”Brahman (jämförelse med: buddhism och kristendom)”.)
Begreppet moksha är lite svårt att hitta paralleller till inom islam, eftersom att man inte talar om återfödelse inom islam. Om man inte återföds kan man inte bli fri från återfödelse. Dock kan man jämföra religionernas syn på livet efter döden. Inom islam tror man att man kommer antingen till paradiset eller helvetet, medan man inom hinduism tänker att man förenas med brahman, vilket innebär ett tillstånd utan lidande. Att livet efter döden skulle vara ett liv utan lidande, bygger ju lite på att livet som människa/djur på något sätt är ett lidande. Inom islam ser man livet på jorden mer som ett mellanting mellan bra och dåligt, vilket stämmer bra överens med att man kan komma till antingen paradiset eller helvetet. Hur som helst, tillståndet moksha: det kan liknas med paradiset eftersom att båda två ses som någonting bra och positivt. Vill man jämföra helvetet med någonting inom hinduismen så är den närmaste träffen antagligen samsara (kretsloppet av återfödelser). En stor skillnad mellan det muslimska paradiset och moksha är att paradiset är mycket mer detaljerat beskrivet och mer konkret medan tillståndet moksha är mycket mer abstrakt och snarare ett utslocknande än ett liv efter döden.
6. Målet för en hindu är att bryta återfödelsen. Berätta om de olika vägarna till målet. Argumentera för vilken av vägarna som är lättast/svårast att följa.
De heliga skrifterna berättar om ett flertal olika vägar en hindu kan följa för att bryta kedjan av återfödelser. De tre vanligaste vägarna är kärlekens, handlingens/gärningens och kunskapens väg.
Kärlekens väg:
Kärlekens väg är den kanske vanligaste vägen. Kärlekens väg handlar om kärlek till en eller flera av gudarna. Man kan visa sin kärlek till gudarna genom att på olika sätt koncentrera sina tankar på gudarna. Man kan antingen sjunga heliga sånger till deras ära eller be till en gudastaty (guden som statyn föreställer tros på något sätt vara närvarande i statyn). Går man kärlekens väg förlitar man sig på gudens hjälp att nå moksha.
Kärlekens väg är antagligen den lättaste att följa, vilket kan vara anledningen till att det även är är den vanligaste. Anledningen till att denna väg verkar vara den lättaste är att den inte påverkar ens liv lika mycket som de andra vägarna. Till exempel: går man handlingens väg är meningen att man ska utföra sitt arbete på ett bra sätt och dessutom följa sin kast. Denna väg påverkar i högsta grad ens liv, och dessutom kan det vara svårt att följa kastsystemet, eftersom att det både är olagligt och av många anses mycket orättvist. Kärlekens väg däremot verkar vara mycket lättare att hålla separat från sitt dagliga liv, eftersom att man kan utföra de heliga handlingarna när man har tid, och inte behöver tänka så mycket på sin religion i vardagen.
Handlingens/gärningens väg:
Handlingens väg innebär att utföra sitt arbete på ett noggrant och plikttroget sätt. Goda gärningar ingår också i handlingens väg.
Handlingens väg kan innebära att följa sin kast. Man ska handla osjälviskt och handlingarna ska vara till gudarnas ära. På handlingens väg försöker man själv, utan gudarnas hjälp (tvärt emot kärlekens väg), nå moksha.
Kunskapens väg:
Kunskapens väg handlar om att genom studier av de heliga skrifterna och meditation förstå sambandet mellan atman och brahman och på så sätt slippa återfödas. Även på kunskapens väg försöker man självständigt (utan gudarnas hjälp) nå moksha.
Kunskapens väg är ganska ovanlig, eftersom att den i princip kräver att man utövar religion på heltid. Därför verkar det även som att denna väg är den svåraste av de tre vanligaste vägarna. Inte många människor är beredda att ge upp allt för att spendera all sin tid med att utöva religion – särskilt inte när det finns andra, mycket enklare sätt att uppnå moksha.12-14. Vad innebär kastväsendet? Vilka skäl kan människor använda för och emot kastväsendet?
Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller:
de kastlösas ställning?
kvinnornas situation i Indien?
Vad är kastväsendet?:
Kastväsendet tros ha instiftades av indoarierna när de invaderade Indien 1500 f.v.t. Indoarierna placerade då sig själva de tre högre kasten medan de flesta indier hamnade i den lägsta kasten.
De fyra kasten var – och är än idag: präster/brahminer, som arbetade i templen och studerade de heliga skrifterna; krigare(/adel), som styrde landet samt försvarade samhället; bönder och hantverkare, som utförde arbete som de själva tog betalt för. Man kunde (och kan, dock inte i samma utsträckning) även vara utan kast (d.v.s kastlös). De kastlösa anses ofta som orena och har ofta svårt att få jobb, beroende på de gamla traditionerna om att de ska utföra smutsigt arbete. Man föds in i en kast och kan omöjligt lämna den. Man är helt enkelt fast hela livet. Diskriminering på grund av kast är idag förbjuden, men det finns fortfarande många som följer systemet.
Det är inte ovanligt att giftermål mellan två personer i samma kast. Enligt de gamla traditionerna får man inte gifta sig med någon utanför sin egen kast. Det anses än idag av många som någonting negativt att gifta sig med någon av lägre kast än en själv, och, som man kan förstå, leder detta till att giftermål mellan två personer av olika kast sällan sker.
De som vill behålla kastsystemet
Eftersom att kastsystemet är ett mycket orättvist system som rent mänskligt sett inte går att anpassa till människors lika värde. Men trots det så finns det människor som tycker att man ska ha kvar kastsystemet. Men, om kastsystemet nu är så omänskligt, vad har då människor för argument för att behålla det?
Eftersom att kastsystemet är ett ytterst orättvist system är de två största skälen till att folk vill behålla det antagligen ren egoism eller av religösa skäl.
Många använder religionen som argument för att försvara och bevara kastsystemet. Man menar att alla människor har förtjänat sin kast på grund av hur de handlat i sitt förra liv; de som är i de lägre kasten har enligt många skaffat sig en dålig karma i sitt förra liv och därför hamnat i de lägre kasten. Många tycker därför att man får skylla sig själv för att man föds in i en dålig kast, och om man då är hindu och tror på reinkarnation och karma så kan det vara svårt att komma med motargument. Dålig karma kan alltså användas som ett argument för att människor förtjänar sin kast. Men varför inte bara avskaffa kastsystemet helt och hållet? Även i frågan om varför man ska ha kvar kastsystemet överhuvudtaget finns mestadels religiösa argument. Många hinduer argumenterar för att kastsystemet är heligt och att det skapats av gudarna, och att någonting heligt inte kan avskaffas.
Men är dessa religösa skäl verkligen den enda anledningen till den fortsatta användningen av ett föråldrat och mycket orättvist system som kastsystemet?
Det finns förmodligen bakomliggande orsaker till varför folk vill bevara kastsystemet – för vissa är kastsystemet någonting positivt som gynnar dem själva. Jag talar om de människor som befinner sig i de högre kasten. Detta är ett vanligt förekommande – inte bara på de ställen där kastsystemet används. Exempelvis: den rikare delen av världen är inte beredd att ge upp sina förmåner för att den fattigare delen av världen ska kunna bli jämställd med den rikare delen (vi är alltså inte bättre vi). Detta jag-är-inte-beredd-att-ge-upp-mina-förmåner-bara-för-att-någon-annan-ska-få-det-bättre-dilemma förekommer även inom kastsystemet, detta i form av att de som befinner sig i de högre kasten inte är beredda att överge sina förmåner i samhället bara för att de lägre kasten ska få det bättre. Jag menar, har man ett bra liv och ett bra jobb som man tjänar mycket pengar på så vill man ju inte ge upp det livet – folk är helt enkelt för egoistiska för det. Men som nämnt ovan så vill man ju inte heller verka egoistisk för att man försvarar kastsystemet enbart för egen vinning, därför används de religiösa skälen som en slags täckmantel för ens egentliga skäl – det vill säga i de flesta fall; det finns förstås många människor som faktiskt har religiösa skäl på riktigt också.
De som vill göra sig av med kastsystemet
Det kanske mest uppenbara argumentet för att sluta använda kastsystemet är att det är ett föråldrat och mycket orättvist sätt att behandla människor på. Systemet gör det svårt för de som befinner sig i de lägre kasten eller är kastlösa att uppnå det de vill i livet, medan de som befinner sig i de högre kasten har mycket lättare för sig. Avskaffandet av kastsystemet skulle onekligen göra livet bättre för många, medan andra kanske skulle bli av med sina förmåner.
Argumenten som använd för att motverka kastsystemet kan vara religiösa eller inte, eftersom att kastsystemet är ett system med sin grund i religionen används oftare motargument mot kastsystemet som inte har med religion att göra.
Den största anledningen till varför kastsystemet blir motverkat är att de kastlösa och de lägre kasten vill kunna bli sedda som lika mycket värda som alla andra. Den största delen människor som vill avskaffa kastsystemet är inte de som är högst upp, utan de som är längst ner – det är de människorna som hade tjänat på att avskaffa kastsystemet. Och är jag pratar om att tjäna på det, så menar jag inte att de hade tjänat på det på ett egoistiskt sätt, utan på ett jämställt sätt. Just nu har de kastlösa det mycket sämre, och utan kastsystemet skulle de vara jämställda med de högre kasten.
Ett argument mot kastsystemet som faktiskt är baserat på religion är tanken att det borde ge dålig karma att diskriminera folk på grund av låg kast . Vill man uppnå god karma på handlingens väg (vilket är en vanlig väg att välja) så ska man behandla sina medmänniskor med respekt, och det är inte särskilt respekterande att utnyttja kastsystmet för egen vinning. Men samtidigt så kan man ju inte säga att de får skylla sig själva om de hamnar i en sämre kast i nästa liv för då stödjer man bara de argumenten för att behålla kastsystemet.
Många kastlösa konverterar till andra religioner, eftersom att de då får större möjligheter i livet. Detta gynnar förstås inte hinduismen, som förlorar folk. Dock tänker de flesta hinduer att det finns många vägar till samma mål och vill inte tvinga på någon sin religion. Därför spelar det inte så stor roll om folk konverterar.
Kvinnors situation:
Synen på kvinnor inom de olika religionerna har genom historien, och i vissa fall än idag, varit nedvärderande. Hinduismen är inget undantag.
Indien är ett traditionellt samhälle, samtidigt som det är väldigt modernt, därför finns det både motsättningar och framsteg för de kvinnliga rättigheterna. Enligt hinduisk (och i princip alla annan) tradition ses kvinnan som mindre värd än mannen. Dessa patriarkala strukturer inom hinduismen har dock antagligen mer att göra med tradition än med religion, eftersom att de heliga skrifterna rent konkret inte talar om att kvinnan skulle vara mindre värd; sedan kan ju människor förstås tolka de heliga skrifterna olika.
Som det traditionellt sett ser ut så har mannen en högre ställning än kvinnan i det indiska samhället, en ställning som länge varit den samma. Dock har kvinnornas situation på senare tid förbättrats.
Indiens medelklass har den under senare tiden vuxit. I och med den växande medelklassen och deras ökade inkomster har fler fått till gång till utbildning, bland dessa även kvinnor. Att både kvinnor och män ska ha rätt till utbildning är en viktig del i ett jämställt samhälle, samt en viktig del i processen som leder fram till ett jämställt samhälle. Om alla inte har möjlighet till utbildning blir det svårt att se lika på alla. Anledningen till att utbildning för kvinnor är en viktig del av processen mot det jämställda samhället är att de utbildade medelklasskvinnorna förr eller senare kommer att kräva sina rättigheter; den enda anledningen att kvinnorna inte gjort det tidigare är att de inte haft rätt till utbildning och på så sätt inte kunnat ta ställning för kvinnors rättigheter. Detta kan man se tydligt på att det mansdominerande samhället hänger kvar mer på landsbygden där folk inte är utbildade och definitivt inte jämställt utbildade.
Trots framstegen inom jämställdhet finns det många människor som är emot kvinnors rättigheter – främst män. Många män vill inte ge kvinnorna rättigheter eftersom att det inte gynnar dem själva; om kvinnornas rättigheter ökar kommer männens makt i samhället att bli jämställd med kvinnornas, och på så sätt kommer männen att förlora sin nuvarande makt (ungefär samma anledning som till att högre kasterna har att vilja behålla kastsystemet [se ovan]). Ibland kan religionen användas som argument för att förtrycka kvinnor, även om hinduismen egentligen inte ger några konkreta anvisningar om den saken. Anledningen till att det går att använda religionen som argument i fråga är att den kan tolkas på olika sätt. Hinduismen (likt de flesta andra religioner) har genom tiderna nästan enkom tolkats av män, vilket gör religionen genom åren blivit mer och mer åt det kvinnoförtryckande hållet, även om den kanske inte var det från början. Egentligen är det inte ett hållbart argument att följa tradition och religion när det kommer till kvinnornas ställning; väldigt få människor följer tradition eller religion till punkt och pricka när det kommer till andra saker, dock följer de gärna religion när det kommer till somliga delar – de delar som kan gynna en själv.
Hinduismen är som sagt en mycket tolkningsbar religion, som även kan ge argument för kvinnors rättigheter. Någonting som ofta tas upp är de kvinnliga gudarna; det finns många mäktiga kvinnliga gudar inom hinduismen, och gudar med traditionellt kvinnliga egenskaper beskrivs ofta som mycket mäktiga – någonting som används som argument för kvinnors rättigheter.
En stor anledning till att de kvinnliga rättigheterna har stärkts är de mänskliga rättigheterna på senare tid har blivit mer och mer accepterade även i Indien. Detta har gjort att fler har börjat acceptera kvinnors och mäns lika värde, eller åtminstone lika rättigheter.
Många hjälporganisationer stödjer kvinnor mer än de stödjer män – någonting som kan hjälpa samhället på rätt väg. Förhoppningsvis kommer dessa hjälporganisationer inte att behöva stödja kvinnor mer än män i framtiden, eftersom att man förhoppningsvis då har uppnått ett jämställt samhälle.
Trots att många kvinnor numera kan skaffa sig en utbildning och i princip uppnå samma makt som männen, finns det fortfarande mycket förtryck mot kvinnor och patriarkalt tänkande kvar. Kvinnor som rör sig ensamma ute löper en ganska stor risk för att bli sexuellt trakasserade; statistiken för sexuella trakasserier i Indien är ganska hög. Trakasserierna mot kvinnor är, förutom de andra olika ”motiven” till varför män trakasserar kvinnor, ett sätt för männen att visa sin makt; de är rädda att förlora sin makt och försöker åtgärda problemet genom att sätta sig över kvinnorna, genom att visa att de ”bestämmer och kan göra vad de vill” (vilket är ett mycket gammaldags tänkande som dessvärre fortfarande hänger kvar).
Till råga på allt det här har Indien ett rättsystem som inte är särkilt rättvist inställt till kvinnor som blivit sexuellt trakasserade. I domstolen kan de exempelvis leda in beslutet på att det var mer eller mindre kvinnans fel att hon blev trakasserad och domen som faller är ofta orättvis.
Som en sammanfattning kan man alltså säga att kvinnors situation i Indien är påväg att förbättras, men det finns fortfarande många hinder att ta sig förbi.
15. Ge några exempel på hur hinduismen påverkat västerlandet.
Det finns inte särskilt många hinduer i Europa eller USA, de allra flesta bor i Indien. Man kan lätt tänka att hinduismen inte har påverkat västerlandet särskilt mycket eftersom att hinduismen inte har spridit sig här, men så är inte riktigt fallet. Hinduismen har måhända inte haft den största inverkan på det västerländska samhället i stort, utan snarare på en lite mer individ nivå.
Ett exempel på hinduism i västerlandet är Hare Krishna-rörelsen, vilket är en västerländsk form av hinduism. Rörelsen startades i USA 1966 och har sedan dess vuxit och spridit sig till många västerländska länder och påverkat många människor att ta till sig hinduisk tro. Det finns även en del människor som har tagit till sig några av hinduismens läror, som att exempelvis tro på reinkarnation eller liknande. Dessa människor är kanske medlemmar av t.ex svenska kyrkan, men har ändå tror ändå på en del saker från hinduismen. En av anledningarna till att dessa västerländska former av hinduism finns är att folk tycker att hinduismen är 1) en sympatisk religion där de flesta utövare inte strävar efter att tvinga på andra sin religion och 2) en religion som har en mycket öppen inställning till andra religioner, någonting som lockar många; en öppen inställning till andra religion gör att människor lättare kan ta till sig hinduismens läror utan att behöva göra någon drastisk förändring i sitt sätt att leva eller tro (de flesta vill inte behöva förändra sitt levnadssätt). Man kan med andra ord säga att hinduismen som religion tjänar anhängare på att inte försöka tvinga på andra religionen. Om man tittar på t.ex kristendomens gamla korståg eller nutida IS, som försöker tvinga på folk sin egen tro, så kan man i de flesta fall inte säga att det går något vidare; att försöka tvinga på någon sin tro gör oftast bara personen starkare i sin nuvarande tro. Hinduismen inspirerar istället folk till att följa den än att tvinga folk till det.
Någon som har givit folk att gilla hinduismen är Mahatma Gandhi, som är en stor förebild för många, främst eftersom att han var frihetskämpe. När Gandhi spred sina tankar om frihet underbyggde han dem ofta med hinduismens läror, såsom ickevåld med mera. Mahatma Gandhi har antagligen varit en stor anledning varit en stor anledning till Hinduismen och dess nytolkningars spridning i västerlandet.
Hinduismen har även spridits på en aning mindre religiös nivå, exempelvis i form av yoga. Yogan har sitt ursprung i hinduismen, där den ses som en av de många möjliga vägarna att uppnå moksha. I västerländskt samhälle ses yogan oftare som en form av träning, utan att ha någonting med religion att göra.
Hinduismen har allt som allt hittat några olika vägar att nå ut till människor i västerlandet, men inte fått något riktigt genombrott. Detta betyder dock inte att hinduismen inte kan få det. Indien är ett av världens största länder och de största och rikaste länderna har ofta en påverkan på andra länder; titta bara på USA till exempel. Eftersom att Indien är ett så stort land finns möjligheten att de i framtiden kommer att få ett mycket större inflytande på den västerländska kulturen. Exempel på Indiens eventuellt ökande inflytande i framtiden kan vara Bollywood-filmer; de är redan påväg in i våra biografer, och eftersom att film har ett mycket stort inflytande på människor är det inte alls omöjligt att detta leder till att vi tar till oss delar den Indiska kulturen. Eftersom att den indiska kulturen hänger så tätt ihop med hinduismen lär även den hitta in mer och mer i den västerländska kulturen.
Hinduismen och den indiska kulturen är alltså eventuellt växande även i västerlandet.
