Tankar om idrott och hälsa på Gunnesboskolan

• Berätta om något som du lärt under din ”idrottstid” på Gunnesboskolan!

Under min tid på Gunnesboskolan har jag ju förstås lärt mig mycket i ämnet idrott och hälsa, och såhär i efterhand är det lite svårt att sätta fingret på någon specifik sak. Men jag får väl ändå säga att jag i allmänhet har lärt mig om varför det är viktigt att röra på sig, och hur man gör det på bästa sätt.

• Är det någon speciell förmåga du tycker att du utvecklat?

Jag tycker att jag har utvecklat min förmåga att leda en grupp i utövandet av idrott. Vi jobbade under två perioder med att först leda en egen uppvärmning, och sedan leda en hel lektion (jag och Albin ledde en lektion för några av tvåorna).

• Vad har varit det bästa/roligaste med idrottsundervisningen?

Jag tycker nog att det roligaste var när vi fick göra filmer där vi lärde ut valfritt område inom idrott och hälsa. Jag och Klara gjorde en film om hur man tar sig över ett hinder på bästa sätt.

• Vad tycker du har saknats i idrottsundervisningen? Motivera!

Jag tycker att idrott och hälsa-ämnet på Gunnesboskolan har varit mycket bra och heltäckande, och det har enligt mig inte saknat någonting specifikt. Jag tycker självklart att det hade varit kul att utöva lite av den idrott (om det nu är en idrott?) som jag själv utövar: parkour. Men jag förstår att parkour inte riktigt är ett lämpligt arbetsområde på skolidrotten; det är helt enkelt lite för farligt.

• Finns det något som kunde gjorts annorlunda? Hur?

I ämnet idrott och hälsa i allmänhet tycker jag att det finns en väldigt viktig sak som hade kunnat göras annorlunda. Det jag tänker på är utvärderingarna. Idrott och hälsa är ett ämne som är till för att lära oss hur vi ska göra när vi idrottar och få oss att idrotta. Jag tycker att man har missuppfattat syftet med ämnet när man, för att göra ämnet mer likt ett "riktigt skolämne" lägger till en massa utvärderingar och reflektionsuppgifter i ämnet. Det gör att ämnet helt förlorar sitt syfte: att få oss att röra på oss och lära oss hur vi ska göra när vi idrottar. Man har glömt bort vad idrottsämnet egentligen handlar om. Detta kan göra att det blir svårt för de elever som faktiskt har idrottsämnet som sin fördel i betyget att uppnå ett bra idrottsbetyg.

• Tips till Ylva!

Jag tycker att du har varit en jättebra idrottslärare och jag har lite svårt att komma på vad jag ska ge för förbättringstips 

• Är det något du lärt dig som du känner att du kommer att ha nytta av i framtiden?

Vilken sorts idrott jag än håller på med i framtiden så antar jag att uppvärmning och uppmjukning kommer att komma väl till pass. Det är vad jag än sysslar med viktigt att värma upp för att inte skada sig. En skada som inträffar för att jag inte har värmt upp skulle kunna göra det svårt att idrotta.

• Hur ser din idrottsframtid ut?

Jag kommer förhoppningsvis att hålla på med parkour ett tag till, och när jag slutar med det så tror jag att jag kommer att börja jogga/springa istället, eftersom att jag tycker det är trevligt. Förutom det kommer jag antagligen att fortsätta gå (vilket jag ofta gör), om det nu räknas som en idrott.

• Varför tror du att ämnet Idrott och hälsa är obligatoriskt i den svenska skolan?

Det är viktigt att lära ungdomar att det är viktigt att röra på sig och hur gör det på sig på bästa sätt. Man vill få ungdomar att fortsätta röra på sig i framtiden och på så sätt leva ett mer hälsosamt liv. Lever människor ett hälsosammare liv blir de sjuka mer sällan och kostar på så sätt samhället mindre pengar.

• Argument för obligatorisk idrottsundervisning. Motargument?

Det allra viktigaste av argumenten är det ovan: Det är viktigt att lära ungdomar att det är viktigt att röra på sig och hur gör det på sig på bästa sätt. Man vill få ungdomar att fortsätta röra på sig i framtiden och på så sätt leva ett mer hälsosamt liv. Lever människor ett hälsosammare liv blir de sjuka mer sällan och kostar på så sätt samhället mindre pengar.

Ett annat viktigt argument för att ha obligatorisk idrottsundervisning i den svenska skolan är att få ungdomar att inse att det är kul att idrotta och få dem att röra på sig; man vill väcka intresset för idrott. Dessutom är det viktigt att även barn/ungdomar vars familj inte har det tillräckligt gott ställt för att ha råd att gå med i en idrottsförening/idrottsklubb. Alla ska ha rätt till idrottande och skolidrotten är en viktig del i det.

Som ett motargument kan man säga att idrott är ett onödigt ämne som bara stjäl tid från den "riktiga" undervisningen. Detta är även anledningen till att man gärna vill lägga till mer teoretiska delar i idrottsämnet för att få det att se mer ut som ett rikligt ämne, men om idrottsämnet ändå inte fyller sitt syfte, att få ungdomar att röra på sig, vad är det då för mening med ens ha kvar ämnet?

Somliga anser att det är fel att idrotten ska avgöra en del av ens betyg, eftersom att det gör att de som har svårt för idrottsämnet inte ska lyckas uppnå sina mål och inte kunna läsa de teoretiska studier de vill fortsätta med. Dock är det inte svårt att få ett relativt bra betyg i idrott, så jag tycker inte att detta är något egentlige problem.

Jag anser argumenten för den svenska skolidrotten övervägande för att ha skolidrott.

Idrott och nationalism

Idrott hör på många sätt ihop med stolthet

I Sverige förknippas nationalsången, flaggan och andra svenska symboler ofta med nationalism – i alla fall i de flesta sammanhang. Men när det kommer till idrott, och de som stödjer olika lag eller föreningar inom idrotten, är nationalism plötsligt lite mer okej. Men vad är egentligen anledning till att nationalism och idrott ligger så nära varandra?

Man tävlar ofta för sitt land eller geografiska område

Inom idrottsvärlden är det inte ovanligt att man i olika evenemang och tävlingar tävlar för sitt land eller ett visst geografiskt område. När det handlar om olika lag, eller idrottsklubbar så handlar mycket om reklam. Mycket handlar om att ha en symbol för sitt lag, eftersom att en symbol gör det lättare att komma ihåg laget och ökar på så sätt supporten för laget. Men vad har då dessa symboler och loggor med nationalism att göra? Även ett landslag tjänar på att göra reklam för sig för att kunna göra sig ihågkomna – och vad är den bästa symbolen för att visa vilket land man tävlar för, om inte landets redan existerande symboler, såsom färger, och flaggor och inte minst nationalsånger.  Mycket handlar med andra ord om reklam som övergår i nationalism.

Ingen kan ju dock säga att man är nationalist bara för att man sjunger nationalsången, men saken är den att man ofta använder nationalsånger i nationalistiska sammanhang, det gör man även med flaggor och andra symboler. Och om man då använder samma symboler i nationalistiska sammanhang som man använder i sportsammanhang blir det ju lätt att man förknippar idrott med nationalism.

I Sverige

Om man kollar på diktaturer runt om i världen så kan man se kopplingar mellan idrott och nationalism. Detta beror antagligen återigen på att idrott och stolthet hänger så nära ihop. Diktaturer (och många andra länder) vill visan sin stolthet genom att visa upp sina duktiga idrottare. Men hur ser det egentligen ut i Sverige? I Sverige förknippas ofta symboler såsom nationalsången och flaggam med nationalism. Eftersom att man använder symboler såsom flaggan och nationalsången i samband med sport skapas en bro mellan de nationalism och idrott. Å andra sidan tror jag inte att den största anledningen till att idrott och nationalism hänger samman i Sverige (och även på vissa andra ställen) är gemenskapen. Eftersom att människan är ett flockdjur så är det helt naturligt för de flesta av oss att vilja tillhöra någon typ av gemenskap. Man kan känna gemenskap med de som håller på samma idrottslag som en själv, och beroende på att många länder har landslag i olika sporter blir det ens lands invånare som ingår i gemenskapen, vilket i sig kanske låter bra, men det finns även nackdelar. En av de grundläggande sakerna i en gemenskap är att det finns människor som inte ingår i gemenskapen – gemenskapen bygger alltså på tanken att vi är vi och de är de, och att folk är separata grupper. Denna tanke råkar även vara grundtanken i nationalism, och då har vi ännu en sak som binder samman idrott med nationalism. Man kan alltså med andra ord säga att nationalisterna i Sverige inte använder sporten som ett verktyg (även om de säkert hade gjort det om nationalismen i Sverige var större), men sporten leder lätt in på det nationalistiska spåret.

Hitler och OS i Nazityskland

Ett väldigt bra exempel på hur en diktatur har använt idrott som ett sätt att visa upp sitt lands stolthet och till och med sin politiska ideologi är OS i Nazityskland 1936. Nazisterna ville visa upp landets stolthet och dessutom visa upp sin ideologi. Enligt den nazistiska ideologin är människor av olika hudfärg, etnicitet etc. olika mycket värda och att tyskarna stod högst upp i värde. Dessa idéer ville de bevisa genom att visa hur överlägsna deras egna, tyska idrottsmän var de andra idrottarna. Exakt var logiken i att detta OS skulle bevisa att tyskarna var överlägsna alla andra finns, är lite oklart eftersom att de tyska idrottsmännen faktiskt inte var överlägsna alla andra. Men bara det faktum att nazisterna försökte bevisa att deras ideologi stämde genom att hålla OS visar vilken stor inverkan sporten har på politiken och att idrotten enkelt kan göras till ett verktyg för politiken. 

Sammanfattning

• Antagligen är stolthet den största gemensamma faktor som binder samman idrott med nationalism

• Idrotten kan lätt göras till ett verktyg för politiken

• Tävlingar i idrott kan lätt leda in på det nationalistiska spåret (även om så inte nödvändigtvis måste bli fallet)


Källkritik:

Wikipedia: Ganska pålitlig, men bör dock granskas kritiskt, eftersom att vem som helst kan skriva där. Man bör definitivt jämföra med tillexempel NE.

Nationalencyklopedin: NE är en pålitlig källa, som i väldigt få fall kan innehålla små faktafel (observera att detta är mycket sällan).

Hur man tar sig över ett hinder

Här är min och Klaras video om hur man tar sig över ett hinder:



Förhindras du av att inte kunna ta dig över ett hinder? Då är det här den perfekta videon för dig.

Reflektionsuppgift idrott: säkerhet och risker

Hur kan du minska skaderisken och göra aktiviteten säkrare för dig själv?
För att göra en aktivitet så säker som möjligt är det viktigt att tänka på följande:
• Uppvärmning och uppmjukning: Det är viktigt att värma upp och mjuka upp lederna innan man sätter igång med aktiviteten. Värmer man inte upp finns det en mycket större risk för skador såsom sträckningar, detta eftersom att musklerna är stela om man inte har rört sig på länge, om man värmer upp så blir musklerna mjuka. När man värmer upp bildas även ledvätska som gör att lederna glider bättre och man blir mjukare och rörligare i kroppen, detta minskar risken för skador. För att ta ett exempel från mitt eget liv så kan jag säga att jag en gång helt glömde bort att värma upp knäna på en parkourträning. Detta ledde till att jag, när jag skulle genomföra en så kallad "wall run" (det vill säga att springa uppför en vägg), landade jag en normal landning, bortsett från att mitt ena knä helt plötsligt gjorde fruktansvärt ont, detta var för att jag inte hade värmt upp knäna ordentligt.
• Knyt skorna med mera: Det viktigt att knyta sina skor, ta av sig klockor och smycken av olika slag. Gör man inte detta finns det en risk att man skadar sig själv genom att snubbla på sina egna skosnören; eller att man skadar andra genom att råka rispa någon med sitt vassa armbandsur.
• Se till att välja rätt sorts kläder: Man bör välja kläder som man kan röra sig i, annars är risken stor att man råkar tillexempel halka på sina strumpor eller trilla omkull för att man överskattade hur snabbt man kunde springa i de där tajta jeansen.

Hur kan omgivningen, tex redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?

När man ska genomför en aktivitet är det också viktigt att omgivningen i vilken man genomför aktiviteten är säker. Man bör till exempel inte genomföra en fotbollsmatch under vattnet, i och med att spelarna då har löper mycket stor risk för drunkning. Om vi då ska ta och tänka lite mer realistiskt så kan jag väl säga att man bör förbereda omgivningen innan man börjar genomföra en aktivitet där:
• Man bör se till att det saker och ting inte kan välta eller halka omkring, eftersom att sådana skeenden ofta kan medföra skador. Om ens omgivning är en gympasal och man ska använda sig av redskap så kan det ju vara bra att se till att allting är säkrat, såsom att plintarna (som ju har jul) är låsta så att de inte rullar iväg; och att stängerna och bommarna sitter fast ordentligt och inte faller ner och gör mos av folk. Man måste helt enkelt se till att allting sitter fast och är säkert innan man kör igång med aktiviteten.
• Det kan vara bra att tänka på var man genomför aktiviteten och då ha i åtanke hur förutsättningarna för att man ska kunna genomföra aktiviteten på den tänkta platsen ser ut. Om man tillexempel vill spela fotboll utomhus, men det råkar spöregna just den dagen kan det ju vara en idé att genomföra aktiviteten i exempelvis en gympasal, om man nu har tillgång till en sådan. Annars finns finns risken att man halkar i leran på fotbollsplanen.

Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?...
När man genomför en aktivitet så är det viktigt att se till att man anpassar sig till de man spelar med/mot. Om ens motstånd är en grupp med folk som är yngre eller mindre duktiga på sporten är det bra att inte ta i allt vad man kan och springa över sina med/motspelare. Man måste med andra ord anpassa sina förmågor efter motståndet.
När man exemplevis spelar fotboll och man själv är en erfaren fotbollsspelare bör man exempelvis inte glidtackla motståndarna (eller medspelarna) om de inte alls har någon erfarenhet av fotboll. Gör man det kan det med stor sannolikhet leda till att någon skadar sig. Alltså måste man både anpassa sin fysiska styrka och sin skicklighet inom aktiviteten efter motståndare/medspelare.
Man kan inte heller kräva att de som man genomför aktiveten mot/med ska vara på samma nivå som en själv.

Egen idrottslektion

Reflektion

Jag är personligen väldigt nöjd med hur vårt genomförande av lektionen fungerade. Vi lyckades få eleverna att genomföra de olika momenten på ett fungerande sätt. Detta även om våran planering på somliga ställen inte fungerade fullt så bra som jag hade hoppats eftersom att vi var tvungna att ändra en del av den då vi inte riktigt fick plats i salen. Vi kom även fram till även gruppindelningen var en aning för optimistisk, eftersom att grupperna var en aning för små för att de skulle hinna runt och få testa på varje station.

Så för att sammanfatta: Jag är nöjd med genomförandet av lektionen trots att vi inte följde våran planering till hundra procent. Jag tycker alltså att det var bra att vi vågade bryta planeringen en aning, eftersom att det gjorde lektionen bättre. Dock hade det varit enklare om vi haft lite fler arbetstillfällen i själva gympasalen, då hade vi kunnat planera en aning mer efter hur salen verkligen är utformad, vilket är lite svårt när man bara ska försöka rita upp en karta över salen utan att ha salen  framför sig.

Idén om att ställa upp koner för att markera var stationerna började och slutade fungerade även i praktiken och inte bara på pappret. Anledningen till att dessa kon-markeringar var så viktiga var eftersom att vi visste att det kanske skulle vara lite svårt att komma ihåg vilken utav de olika momenten som tillhörde de olika stationerna, särskilt när vi inte berättade vad de hette – vi ville nämligen inte berätta vad stationerna hette från början eftersom vi ville att eleverna först skulle genomföra övningarna och sedan försöka lista ut vad det var för förmågor de övade, detta eftersom att vi ville sätta igång tankarna hos eleverna istället för att bara säga till dem att "Detta är rotera-stationen och detta är greppa-stationen".
Jag tycker att det var lite svårt att få eleverna att lyssna på oss – någonting som är svårt att planera för – men vi lyckades göra oss hörda tillslut.

Mina tankar kring arbetssättet

+ Jag tycker att det har varit ett roligt, intressant och lärorikt arbetsområde. Jag tycker att det var trevligt att få fria händer och välja själv vad lektionen skulle handla om. Där hade man ju bara kunnat välja en sport som redan finns och bara spela den under hela lektionen, men det finns samtidigt en chans att hitta på någonting eget. Det var även bra att vi fick välja själva vem vi ville arbeta med eftersom att det blir mycket lättare att genomföra ett grupparbete på ett bra sätt om man är med någon som man kan sammarbeta bra med, och sådant vet man ofta bäst själv.

- Det var en svår uppgift som tog ganska mycket tid att planera och det var lite svårt att hitta tillfällen att planera utöver de få lektionstillfällen i gympasalen som fanns.
• Detta arbetsområde erbjöd ett intressant arbetssätt. Det gav en inblick i hur mycket planering det kan ligga bakom en bra idrottslektion.

Redskapsgymnastik

För 4A (21 pers) 1 timme

Mål för lektionen

Lektionens syfte är i grunden att lära ut grundförmågor. Vi vill även att alla ska vara aktiva på lektionen. Detta är anledningen till att vi har små grupper och även att man cirkulerar runt på varje station.

Material

I materialväg kommer vi att behöva följande:

1. Lianer, bommar, ribbstolar och tjockmatta.

2. Långmatta, järnstänger (d.v.s sådana som man kan sätta upp mellan två bommpelare) och ”romerska ringar”.

3. Sprängbräda, plint, bänkar och sockerbitar/småplintar.

4. Basketboll, liten portabel basketkorg och ett antal medicinbollar.

5. Så många tunnmattor som möjligt.

Vi har ritat upp hur vi ska ställa redskapen på en separat lapp.

Hur lektionen genomförs

Observera att man bör börja plocka fram en bra stund innan lektionen börjar, eftersom att det är mycket att ta fram.

1. Under lektionen kommer vi att börja med att ha uppvärmning (se uppvärmning).

2. Efter uppvärmingen kommer vi att ha en genomgång av de olika stationerna. För att folk ska komma ihåg vilken station de ska gå till. Därnäst kommer vi att använda oss av koner i olika färger, som markerar de olika stationerna.

3. Sedan kommer vi att genomföra ”hinderbanorna” nedan. De genomför vi genom att vi först delar in eleverna i grupper (som vi bestämmer genom etta-tvåa-principen), och sedan berätta vilken av stationerna respektive grupp ska börja på, samt vilket håll man byter åt.

Uppvärmning

Uppvärmningen kommer att utföras utan att man rör sig så mycket runt i salen, detta eftersom att vi inte har så mycket plats att röra oss på. Vi kommer att leda uppvärmningen genom att stå längst fram, med klassen i en halvcirkel framför oss, så att alla kan se.

I uppvärmningen kommer vi under första låten (uppvärmningslåten) att göra ”sprattelgubbehopp” samt ”skidåkning” på stället.

Vad uppmjukningen beträffar tänkte vi göra lite olika leduppmjukande rörelser, detta eftersom man under våran lektion kommer att jobba mycket med övningar där det är lätt att sträcka sig. Och det vill vi ju undvika. Lite mer specifikt så är det dessa övningar vi kommer att göra:

1. Rulla handleder.

2. Rulla halvt varv på vardera sidor med huvudet.

3. Rulla fötterna mot golvet (med tårna i golvet).

4. Rulla höfterna.

5. Rulla axlar.

6. Veva armarna.

Musik:

Uppmjukning: ”Space Oddity” - David Bowie

Uppvärmning: ”Still Breathing” - Green Day

Stationer

1. Greppa

a. Svinga från bom till bom i lianer.

b. Armgång.

c. Klättra upp i ribbstolarna, klättra längs ribbstolarna och hoppa ner på en tjockmatta.

2. Rotationer

a. Kullerbyttor och hjulningar på långmatta.

b. Magkniven (dvs en kullerbytta på en stång), på stänger.

c. Romerska ringar.

3. Stödja, hoppa

a. Språngbräda upp på plint.

b. Kaninhopp över bänk.

c. Hoppa jämfota upp på sockerbitar och ner igen.

4. Kasta, fånga

a. Skott på liten basketkorg.

b. Langa bollar. 

Tidsplan

Framplockandet fixar vi innan lektionen börjar

Uppvärmning/uppmjukning: 8 min

Genomgång: 7 min

Aktiviteter: 32 min (8 min på varje)

Reflektion: 7 min

Undanplockning: 6 min

Säkerhet

Vi ska komma ihåg att säkra ringarna och fästa bommarna och metallstängerna ordentligt. Vi planerar även att hela tiden gå runt i salen och se så att allt går säkert till. Vi kommer även i början av lektionen, som sagt att gå igenom hur man gör på de olika stationerna, ovh hur man gör för att inte skada sig. Alla ska ha förstått när vi börjar, se till att alla lyssnar och så.

Reflektionsfrågor 

Vilka förmågor har vi tränat på idag?

Kunde man ha genomfört stationerna på något annat sätt?

En vandring i Skogen

Viktigt information:

Aktiviteten jag har valt att planera är en vandring i skogen. Det valde jag eftersom att skogen är den trevligaste platsen man kan vandra på. Mådde fint och hyfsat gästvänligt. 

Vandringen skall enligt mina planer gå genom en västergötländsk skog. En barrskog. Vi kommer att övernatta en natt i tält, inte fler. Vi kommer att ha uppe tältet en natt för att sedan gå vidare. Detta med tanke på att vi ska hålla tempot uppe i det långa loppet, samt med tanke på allemansrätten. Allemans rätten säger att man får slå upp ett tält i skogen men, bara om man tar ner det efter en natt.

Innan man ger sig iväg på en vandring i skogen är det viktigt att man låter någon veta vart man ska. Detta är viktigt eftersom att risken finns att man går vilse. I så fall är det bra om någon vet var man är så att man kan bli hittad lättare.

För att inte behöva gå vilse är det bra att ha med sig en karta, men framförallt att ha planerat vilken väg man ska gå innan man ger sig inte av och inte komma på viken väg man ska ta efter han man går, eftersom att man då lätt kan gå vilse.

Observera att det är av yttersta vikt att ha en plan B ifall den egentliga planen.

Packning:

Klädsel:

När man vandrar i en barrskog är det viktigt att tänka på vilka kläder man tar på sig. Om man inte tänker på vad man tar på sig kan vandringen lätt bli en mycket otrevlig upplevelse.

Vattentäta kängor är att föredra, i och med att marken i skogen ofta är täckt av mossa. Eftersom att mossa fungerar som en svamp och absorberar regnvatten är marken i skogen nästan alltid blöt. Vattentäta stövlar är därför att föredra. Eftersom att det är en vandring som ska genomföras kommer man att gå ganska långt, därför är nog gummistövlar ingen bra idé. Eftersom att gummistövlar skapar mycket friktion mellan foten och skon kan skoskav lätt förekomma, dessutom andas inte gummistövlar, därför kommer de istället efter ett tag att bli blöta inifrån. Fotsvett kommer dock att förekomma vilka skor man än väljer, några extra par torra strumpor kan därför vara bra att ta med.

I och med att det just nu är höst, och med tanke på att det i Sverige ofta är någon typ av höstigt väder kan det vara bra att klä sig i många lager av kläder så att man kan reglera värmen genom att ta av sig några av lagren. Oavsett om vädret är stadigt så kan det vara bra med flera lager, eftersom att man kommer bli varm när man går och kallare när man sitter stilla, då kan det vara bra att ha en extra jacka med sig till matpausen. Fyra lager rekommenderas. Vad gäller kläderna bör man inte heller klä sig i bomullskläder, eftersom att de lätt blir blöta och inte håller värmen så bra. Man bör istället klä sig i ull- eller fleecekläder. Om du gör upp en eld är det dock viktigt att inte ha en långärmad fleecejacka på sig eftersom att fleece har extremt rätt för att fatta eld.

Mössa och vantar är definitivt att rekommendera med tanke på att vädret inte går att garantera.

Mat:

Vad bör man ta med sig för mat på vandringen? Man bör tänka på att ta med sig saker som inte är allt för tunga, d.v.s saker som innehåller mycket vatten. Ta tillexempel inte med dig en burk pickles, de väger alldeles för mycket vatten som man inte dricker. Vatten kommer vi att ha med oss i flaskor i stället. Därför är det onödig vikt att både ta med sig vatten och mat som innehåller mycket vatten. Torkad mat är att rekommendera, dock inte bara torkad mat. Det är viktigt att inte glömma bort kostcirkeln.

Vad gäller tillagningen av maten har vi två alternativ att välja på. Vi kan antingen ta med oss ett stormkök eller så kan vi göra upp en eld. Jag föreslår att vi tar med ett stormkök eftersom att det är enklare att använda och tar inte lika lång tid som det tar ifall vi ska säkra en eld. En öppen eld mitt i skogen är inte särskilt barnsäkert. Ett stormkök kommer dock att innebära extra vikt men jag skulle personligen säga att det är värt det.

Tält

Viktigt att tänka på när det gäller tält är att välja tält efter årstid. Olika tält håller värmen olika bra. Eftersom att denna vandring kommer att utföras under hösten bör man ha ett tält som håller värmen hyfsat bra. Inuti tältet kommer det dock inte att vara kyligt oavsett hur bra tält man har. Därför är det bra att ha en sovsäck som tål kyla bra och inte bara ett vanligt täcke och lakan. Om det blir riktigt kallt kan det även 

Reflektion träning och kondition

1. Jag tycker att jag har nått mitt mål mer än väl. Så här gick det till:
För sex veckor sedan satte jag ett mål; att springa Gunnesborundan på förhoppningsvis arton minuter. Om jag ska vara helt ärlig så hade jag faktiskt ingen klar bild av vad min metod var, men den verkade ha fungerat eftersom att jag jag lyckades sänka min tid med fyra minuter och trettiofem sekunder. Detta genom att springa Gunnesborundan fyra gånger under den här 6-veckors-tiden. Detta var en metod som passade mig utmärkt, eftersom att jag inte behövde träna så värst mycket, men ändå lyckades uppnå ett enligt mig ganska så bra resultat.

2. Jag upplever att jag har fått lite bättre kondition under de senaste veckorna, jag blir inte trött lika snabbt och jag orkar mer, framförallt på träningarna.

3. Min träning utanför skolan under de senaste 6 veckorna har utgjorts av två träningstillfällen i veckan, en timme badminton och en timme parkour. Framför allt på badmintonträningarna har vi tränat mycket kondition.

4. Jag tyckte inte om att skriva träningsdagbok, det var väldigt tråkigt och jag tycker inte att det gav någonting. Jag kände att det var lite meningslöst slöseri med tid, eftersom att jag inte kunde koncentrera mig på mina träningar, min koncentration gick istället till att försöka komma ihåg allt vi gjorde på träningen, det var inte bra. Jag tror däremot givetvis att träningsdagbok kan fungera för andra människor, fördelarna med det är ju att man får bättre översikt över sin träning.

5. Jag har under dessa veckor inte förändrat min egen träning, förutom att jag kanske orkade med mer på konditionsträningar. Jag tror att det är för att jag inte vill att träningen i skolan ska påverka hur jag tränar hemma. Jag vill ju inte bli sämre på att träna hemma för att jag tränar mer i skolan.

6. Det finns många fördelar i vardagen av att ha bra kondition och vara vältränad, man slipper bli andfådd av att gå i trappor. Om man är vältränad och har bra kondition gör det att det blir lättare att fortsätta träna. Träningen leder till att man får bättre hälsa, bättre hälsa leder till att man blir mindre sjuk, för om man blir sjuk så kan man hamna efter med skolarbete. Alltså, det finns fler fördelar än vad man tror med att ha bra kondition.

7. Jag tror att jag delvis kommer att fortsätta med konditionsträningen, men dock inte mer än vad jag gjorde innan jag började springa Gunnesborundan. Jag tycker nämligen att den träning som jag redan tränar på fritiden är precis lagom för mig, varken mer eller mindre. Så på det sättet kommer min konditionsträning fortsätta lite grand.

8. Arbetsområdet i helhet tycker jag har funkat ganska så bra. Eftersom att det är för jobbigt att springa eller orientera varje dag så passade det bra att spela någon inomhuslagspel lite emellanåt så att man fick en chans att vila upp sig lita grand. Konditionsträningen på Gunnesborundan fungerade bra att träna konditionen på innan man slutligen skulle orientera ute i skogen, man kan kalla det en väldigt användbar förberedelse.
Skillnaden var att när man var ute i skogen så fick man stanna lite mer för att leta kontroller, när man sprang Gunnesborundan var det bara att springa allt vad man kunde (och kanske spara lite mer på konditionen).
Jag tycker att detta arbetsområdet har varit givande både om man ser till den fysiska konditionen och när man tänker på tekniken när man tränar.

Träningsdagbok

Måndagen den 24 augusti,
Idag har jag sprungit Gunnesborundan
tid: 19,40 min

Nästa gång tänker jag försöka satsa på att springa gunnesborundan på under 19 m (förhoppningsvis 18).
Metod för att uppnå mål: Träna aktivt i skolan och på mina badminton- och parkourträningar.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Söndagen den 30 augusti
Idag har jag tränat badminton i en timme, vi övade på hur man skulle hålla racket på rätt sätt, och vi övade även rörelse på plan, rörelse på plan tränade vi på eftersom att rörelse är viktigt i badminton. Genom att springa fram och tillbaka på plan övade vi på att röra oss på plan.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Tisdagen den 1 september
Idag har jag tränat parkour i en timme. Idag övade vi på att använda "bars" (stänger) för att utöva sporten. Första övningen var att svinga sig i den vågräta stången för att få mer kraft framåt anledningen till att man vill få mer kraft framåt är att det är det som är grundförutsättningarna inom parkour - att behålla farten. För att bli bättre på "bar-övningarna" är det enda sättet att fortsätta träna på det ett bra tag - vilket jag förmodligen kommer att göra på träningarna framöver.

Denna veckan blev det bara ett träningstillfälle (bortsett från de på idrotten i skolan) detta på grund av att badmintonträningen var inställd.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Tisdagen den 29 september
Idag har jag tränat dans i skolan. Det gick ut på att genom att testa sig fram, komponera ihop en egen dans till en viss låt. Gruppen lyckades komma på några olika danssteg att sätta samman till en hel dans, dansen är dock inte halt komplett ännu.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Måndagen den 5 oktober
Idag har vi färdigställt dansen i skolan, och vi visade även upp den för de andra i gruppen. Dansvisningen gick ganska bra eftersom att vi i gruppen var samspelta. Någonting jag kunde ha gjort bättre är att komma ihåg mer vilket steg som kom när.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Tisdagen den 6 oktober
Parkour träning idag igen. Vi tränade på lite av varje idag, dels lite lazy, som för er som inte vet det går ut på att hoppa över exempelvis en mur och ta i med ena handen ovanpå muren och sedan svinga sig över med innerbenet på nästan samma gång som överbenet, men bara nästan. Detta hopp gick bra eftersom att det är någonting jag har övat på ganska så länge, så rörelsen redan sitter där.
Efter det tränade vi på side flip, det är en slags volt som man slår på sidan istället för framåt eller bakåt. Det låter kanske lite konstigt, men den går ut på att med hjälp av armen komma runt. Armen ger nämligen en väldig kraft när man svingar den uppifrån och ner. Denna övning är ganska så mycket svårare, eftersom att man måste komma runt ett helt varv om den ska fungera utomhus, därför övade vi inomhus med en madrass, detta bygger inte på styrka utan enbart på teknik.Och för att få in den så är det enda man behöver göra att öva, öva, öva, vilket jag tänker fortsätta göra tills hoppet sitter.

Idrottsreflektion

Jag tycker att det var lagom svåra regler i bollspelen vi har hållit på med. Detta är bra eftersom det är lättare att först och så slipper man ta halva lektionen till att förklara regler.

Vi lyckades variera bollspelen mycket så att alla kunde ha en chans att vara bra på någonting.

En sak som var negativt var att vi hade lite svårt att sammarbeta med olika personer i laget.

Det var intressant att se hur en enda regeländring kunde förändra hela spelet.

Det som var positivt med dansen var att alla grupper lyckades komponera en egen sammansättning av danssteg och att de allra flesta lyckades komma på några danssteg var.

Det som var negativt var att alla inte riktigt han öva in sin dans ordentligt.

det som var intressant med dansen var att se hur många bra danssteg alla andra grupper kommit på.

Idrottsreflektion

1. Det viktigaste jag har lärt mig på idrotten höstterminen 2014 är nog att sammarbeta bättre. Att samarbete har jag lärt mig genom att t.ex orientera med någon som jag egentligen aldrig jobbat tillsammans med någon som jag aldrig samarbetat med förut. Så orienteringen har nog varit det mest lärorika skulle jag säga, eftersom att man inte bara lär sig att arbeta tillsammans samtidigt egentligen utan att man märker det lär sig läsa en karta och dessutom få en bättre kondition.

2. Någonting nytt har varit att och roligt har varit att orientera lite på riktigt i skogen och inte bara hemma på Gunnesbo. Därför att när man är på Gunnesbo känner man till området och använder inte därför lika mycket av kartan som man bör göra i skogen.

3. Jag skulle gärna arbeta mer med styrketräning men det även en del hade även varit kul att öva lite smidighet genom att kanske öva upp snabbheten över och under hinder inne i idrottshallen.