Hållbar utveckling (s. 35 och 54)

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.

Skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser är, sagt på ett enkelt sätt, att de förnybara inte kommer att ta slut, medan de ändliga kommer att ta slut. Resurser som kol och olja kommer att ta slut en dag, eftersom att de tar så lång tid på sig att bildas. Vi använder även förnybara naturresurser, sol och vatten är förnybara sätt att generera elektricitet. Ett annat exempel på förnybar energi kan vara sådant som växer, som energiskog som, när man eldar den för att skapa värme, inte släpper ut mer koldioxid än vad den tar upp när den växer, vilket betyder att de förnybara resurserna heller inte påökar växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Förnybara resurser är på grund av ovanstående orsaker framtidens naturresurser.

4. 

a. Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Hållbar utveckling är enkelt förklarat en utveckling som ska kunna täcka jordens nutida befolknings behov utan att förstöra chanserna för kommande generationer (jordens framtida befolkning) att täcka sina behov.

Detta betyder att vi måste:

1. Bevara jorden och dess resurser (annars har framtidsmänniskorna ingen planet att bo på och inga resurser att leva på).

2. Se till så att alla människor får lika stor chans att ta del av naturresurserna (annars kommer delar av världen fortsätta att vara fattiga och andra rika).

3. Se till att vi nutidsmänniskor själva överlever (detta är ganska uppenbart, för om vi nutidsmänniskor inte överlever så kommer det inte att finnas några framtidsmänniskor och då är det ju ingen mening med att vi ens försöker bevara jorden och dess resurser, för då kommer det ändå inte finnas några människor som behöver den)

Hållbar utveckling består av tre grundpunkter:

1. Ekologisk hållbarhet: Tar hänsyn till miljön.

2. Social hållbarhet: Utgår från att alla människor har samma rättigheter, t.ex rätt till ledighet.

3. Ekonomisk hållbarhet: Att fördela tillgångar lika mellan människor, t.ex utrota fattigdomen.

Dessa tre punkter har dock en tendens att hamna i konflikt med varandra eller med andra ord ”slå ut” varandra. Detta gör det en aning problematiskt att ta hänsyn till de alla samtidigt.

b. Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.

Med hänsyn till social hållbarhet vill man att alla människor ska kunna få samma möjligheter till mat, tak över huvudet och utbildning. Med ekonomisk hållbarhet vill man att alla ska ha en rimlig lön. Dessa två kan komma i konflikt med ekologisk hållbarhet (att bevara och försvara naturen på jorden) – människorna är helt enkelt för många för att alla ska kunna få det lika bra som i Sverige – om alla hade fat samma konsumtion som Sverige hade det behövts betydligt mer än ett jordklot. Alltså måste vi i rikare delen av världen antingen sänka vår levnadsstandard eller så måste vi hitta nya, mer hållbara sätt att producera saker. Hur som helst, den sociala hållbarheten skapar en svårighet för den ekonomiska hållbarheten eftersom att jordens människor, som sagt, är för många (om alla ska ha samma levnadsstandard med dagens teknik).

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan. Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

1. Jag duschar kvällen innan jag går till skolan (även om detta inte händer på morgonen så tycker jag att det bör tas med i beräkningen)

Att duscha är i högsta grad kopplat till energi eftersom att det går åt ström till att värma upp vattnet

2. Jag vaknar (vanligtvis blir jag väckt av någon av mina föräldrar)

3. Jag klär på mig

4. Jag äter frukost (vilken vanligtvis står framme vid det laget eftersom att någon varit uppe före mig och ätit), min frukost är vanligtvis inte tillagad, utan består av mackor och filmjölk

Det krävs energi att eventuellt värma det frusna brödet i mikrovågsugnen. Det krävs en massa energi för att producera maten som sedan blir min frukost.

5. Jag borstar tänderna (utan att låta vattnet rinna)

Det tar energi att skölja av tandborsten före och efter tandborstningen och förstås att tillverka den.

6. Jag gör läxor/gör annat fram tills att jag måste gå till skolan (det vill säga om jag har tid)

Det tar energi att använda datorn och det tar energi att tillverka skrivpappret som jag använder.

7. Jag går (till fots) till skolan

Detta kräver ingen energi så länge man inte räknar energin som krävs för att tillverka skorna.

2. 

a. Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

För det första så fanns det inget sätt att använda sig av elektricitet, vilket antagligen är den största skillnaden mellan nutid och dåtid. Alltså: skulle man värma någonting så fick man elda, ville man driva en maskin så fick man använda vind, vatten, djur eller människor. Energibehovet såg väldigt annorlunda ut:

För det första så tvättade man sig inte på långa vägar lika ofta som vi gör idag – snarare en gång var eller varannan vecka än varje dag, och när man väl tvättade sig så värmde man inte upp vattnet med elektricitet utan genom att elda trä, vilket inte förbrukar någon energi, eller ger något koldioxidutsläpp: träden växer tillbaka igen – alltså är det en förnybar källa till energi; och när träden växer tar de upp lika mycket koldioxid från atmosfären som de släppte ut när de eldades eftersom att träet kan inte innehålla mer koldioxid än vad som frigörs när det eldas. Att tvätta sig förbrukade alltså ingen energi.

För övrigt fanns det inga väckarklockor, inga elektriska spisar, inga datorer, inga eltandborstar, inga bilar och inget annat som drog någon elektrisk eller icke-förnybar energi (om man bortser från den mycket lilla andel borgare som använde sig av stenkol (vilket inte är förnybart)).

Maten: Maten idag är ofta importerad med långa flyg- eller lastbilssträckor som förbrukar, därför går det åt stora mängder energi bara för att framställa en enkel måltid. För tvåhundra år sedan fanns det knappt någon inport av råvaror och definitivt ingen energiförbrukande sådan. Man odlade det mesta själv och de enda transportsträckorna var från åkern till marknaden, en sträcka med häst och vagn eller till fots.

Allt som allt så såg energibehovet helt annorlunda ut för 200 år sedan, faktum är att den lilla icke-förnybara energi man använde var så liten att den var obetydlig.

b. Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Om hundra år kommer vi antagligen inte att använda olja längre, antingen eftersom att den har tagit slut, eller eftersom att vi har slutat använda den (det senare är inte särskilt troligt (i alla fall inte ur ett globalt perspektiv)).

• Oljereserverna beräknas räcka i cirka 40 år till (om inte användandet av olja ökar eller minskar), därför kommer vi om hundra år antagligen ha ett oljefritt samhälle. Människan kommer inte att ha haft något annat val än att börja använda sig av förnybara energikällor (d.v.s om vi inte upptäckt att man kan utvinna energi från någonting annan ändlig resurs att utnyttja).

• Dock kommer människor i många delar av världen ha det sämre än de har det idag. De delar av världen som inte använder förnybara resurser idag kommer få det svårare när de ändliga resurserna tar slut.

• Eftersom att oljan är slut så kommer fordonen i framtiden antagligen att drivas på el eller biogas (så vida vi inte kommit på något nytt förnybart sätt att driva bilar på). Många kommer inte att ha råd med elbilar i början – särskilt eftersom att förfrågan kommer öka och priserna höjas.

• När priserna höjs kommer ännu färre privatpersoner att ha råd med bil, vilket leder till en utbyggnad av järnvägar samt sjöfart (i och med att vi inte heller kommer att kunna flyga på de bränslen vi använder idag). Det kommer då försvinna jobb och det kommer att skapas nya. Angående flygplan och båtar så finns det hopp om att vi om hundra år hunnit utveckla eldrivna flygplan och båtar, samt uppfunnit mer effektiva sätt att driva en båt med hjälp av segel och vind.

• På grund av att den globala uppvärmningen har smält stora delar av isarna kommer havsytan ha höjts och stora landmassor lagts under vatten. Detta har lett till att länder med kust har förlorat delar av sin yta. Man kan ju tänka på att detta kommer att få folk och inse, men dessvärre tror jag snarare att det kommer att skapa konflikter. Dessutom kommer otroligt många människor tvingas på flykt, vilket kommer att leda till politiska konflikter oavsett hur världspolitiken ser ut.

• Vad beträffar förnybara energikällor så finns det stora möjligheter att vi under de hundra åren har kommit på nya sätt att att producera el. Om inte annat så kommer den globala uppvärmningen att ha lett till globalt mycket hårdare väder, vilket leder till att vi kan utnyttja energikällor som vindkraft mycket mer effektivt (åtgår ifrån att vi lyckas överleva det dåliga vädret).

5.

a.Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Det ekologiska uttrycket är ett uttryck som beskriver hur stor area (hur många kvadrat kvadrat) det krävs för att täcka en människa eller ett lands konsumtion. Den genomsnittliga världsmedborgaren  I ett ekologiskt fotavtryck ingår allt som krävs för att förse en människa med vad personen konsumerar. Anledningen till att man började använda det här uttrycket är för att det är ett bra sätt att beräkna hur mycket som krävs för att förse en människa med vad den använder (och framför allt hur mycket mer vad en människa borde använda för att jorden ska fortsätta må bra), samtidigt som begreppet ger oss en bra inblick i hur mycket resurser vi faktiskt förbrukar.

b. Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?

När man räknar fram det ekologiska fotavtrycket utgår man inte från de faktiskt märkbara spåren efter människans påverkan i naturen utan från statistik över konsumtion och produktion för att uppskatta hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som går åt för att ta fram allt som vi konsumerar. Utifrån statistiken över konsumtion och produktion räknar man ut det globala fotavtrycket.

c. En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

Anledningen till att en del av vårt ekologiska fotavtryck finns i andra länder är att en del av det vi konsumerar produceras i andra länder. Exempelvis: en mycket liten del av kläderna som säljs i Sverige produceras i Sverige, istället produceras de i u-länder där produktionen är billigare. Oftast fraktas kläderna långa transportsträckor för att komma fram till Sverige, detta bidrar till en ökning av vårt ekologiska fotavtryck. Dessutom påverkar de utsläpp av växthusgaser som vi i Sverige står för, klimatförändringarna. Dessa förändringar drabbar inte Sverige lika direkt som de drabbar andra länder. En annan anledning till att vårt ekologiska fotavtryck finns i andra länder är att vi i den rikare delen av världen konsumerar mer resurser än vad våran beskärda del borde vara för att världens resurser skulle fördelas jämnt – vi kan liksom inte räkna med att vi har ett större ekologiskt fotavtryck i Sverige än vad det faktiskt finns yta i Sverige. För att det hela ska gå ihop måste alltså en del av vårt ekologiska fotavtryck finnas i andra länder.

4. Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.

Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Många människor vill väldigt gärna göra någonting för att leva mer hållbart, men väldigt få av oss är beredda att förändra sin livsstil för att uppnå detta. Anledningen till detta är att det är väldigt lätt att säga någonting men det är en helt annan sak att faktiskt leva som man lär. Tillexempel så är det väldigt lätt att säga ”Jag tycket att fler människor borde sluta äta kött för att minska utsläppet av koldioxid”, dock är det en helt annan sak att faktiskt själv sluta äta kött för att minska koldioxidutsläppet – med andra ord: man är mer än gärna beredd att argumentera för en filosofi som man själv inte följer – man är helt enkelt inte beredd att ge upp köttätandet bara för att göra utvecklingen mer hållbar, även om det är lätt att säga det.

En annan sak som hindrar oss i den rikare delen av världen från att faktiskt öppna våra ögon och inse att det är vi som är det största bidraget till exempelvis den globala uppvärmningen är tanken: ”Men om jag nu slutar äta kött, vad gör det egentligen för skillnad, köttindustrin blir väl inte mindre miljöfarlig för att jag – en person – slutar äta kött?”. Nej, dessvärre gör inte en person särskilt stor skillnad, men saken är den att detta tankesätt sällan leder någonstans. Ingen kan förstås göra allt, men alla kan ju bidra med något. Man tänker alltid att: ”jag är ju bara en person, vilken skillnad kan jag göra?” för att uppnå en förbättring av utvecklingen måste vi börja tänka på ett annat sätt: ”jag kanske bara är en person, men om alla hade tänkt som mig så hade det inte funnits några miljöproblem” (detta förutsätter förstås att man inte lever som en riktig miljöbov).

5. Resonera kring hur du som individ påverkar de ekologiska fotavtryck som görs på andra platser i världen. I ditt resonemang kan du fundera kring vad i din livsstil, till exempel konsumtion (både kläder och mat), transporter och kommunikation som påverkar klimatförändringarna på jorden. Lista minst tre saker i din livsstil som orsakar konsekvenser utanför Sveriges gränser. Ange också vilka dessa konsekvenser är.

Importerade matvaror

Importerad mat påverkar miljön negativt eftersom att den måste fraktas från en plats i världen för att kunna komma hit, ofta väldigt långa transportsträckor. Ibland kan det hända att saker och ting är producerade i Sverige eller något närliggande land men sedan fraktade till långa vägar för att paketeras för att sedan fraktas tillbaka till Sverige där råvaran ursprungligen kom från. Den enda anledningen till att man håller på på det här sättet är att det är billigare att paketera varorna i det land man fraktar dem till och då blir det även billigare för konsumenterna i Sverige att köpa varan. På detta sätt sparar både konsumenter och säljare pengar, men miljön blir påverkad till det negativa. På grund av att importerade varor eller varor som fraktats på det ovannämnda sättet måste fraktas med någonting. Detta någonting brukar vara ett fordon som antagligen inte är särskilt miljövänligt (vilket fordon sällan är). Utsläppen från dessa fordon påverkar den globala uppvärmningen och står för en del av mitt (konsumentens) ekologiska fotavtryck. Förutom frakten av de importerade matvarorna bidrar förstås även produktionen av dem till ett ökat ekologiskt fotavtryck, detta eftersom att man när man räknar ut det ekologiska fotavtrycket så utgått man från statistik över produktionen och i och med att produktionen sker i länder som inte är Sverige så är det ju även i dessa länder det ekologiska fotavtrycket finns.

Digitala apparater (dator, mobiltelefon med mera)

Digitala apparater påverkar det ekologiska fotavtrycket på ett ganska annorlunda sätt jämfört med produktionen av mat. Inom produktionen av dessa maskiner går det åt mycket mer olika resurser av vilka samtliga är ändliga naturresurser. I en sådan komplex komposition som en dator krävs det mycket olika resurser, dessa resurser måste fraktas långa vägar från olika platser i världen där dessa naturtillgångar finns. Detta är bortsett från frakten från fabriken till återförsäljaren.

Många av datorn och mobiltelefonens komponenter måste brytas från jordskorpan. Gruvdrift påverkar miljön i mycket stor utsträckning. Dels förstör det miljön i området som omger gruvan; dels ger alla de maskiner som används för att bryta materialen och att gräva gruvan utsläpp som bidrar till växthuseffekten; och dels ger de olika metoder som används för att separera metallen från malmen (oftast) utsläpp i form av koldioxid.

Fordon och persontrasport

Persontransport är inte en fullt lika stor punkt som de två ovanstående men den har en god del i det hela den med. De gånger man (konsumenten) ska förflytta sig från punkt A till punkt B (en längre eller kortare sträcka) används ofta ett fordon av något slag. De flesta fordon drivs inte på förnybara bränslen och är bidrar därför inte till en hållbar utveckling. I de flesta fall hamnar den koldioxid våra fordon släpper ut i atmosfären och för att inte gå in på detaljer så leder detta till en påökning av den globala uppvärmningen. Detta påverkar andra delar av världen än den vi lever i (se ”Våra utsläpp påverkar andra delar av världen” nedan). Bortsett från det utsläpp våra fordon skapar produceras även fordonen någonstans. Likt framställningen av datorer krävs även här ett brett sortiment av material varav många metall (för mer om gruvdrift: se ovan).

Våra utsläpp påverkar andra delar av världen

Allting som direkt eller indirekt släpper ut koldioxid bidrar ju till ett ökat ekologiskt fotavtryck och spär dessutom på den globala uppvärmningen, vilket betyder att om vi kör bil här i Sverige så kommer det inte att påverka oss med lika direkta konsekvenser som det påverkar länder i andra delar av världen. Alltså är det, hur man än vrider och vänder på det, livsstilen i den rikare delen av världen som är konsekvensen till de naturkatastrofer som drabbar den fattigare delen av världen.

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

För och nackdelar med förnybara respektive ändliga resurser:

Förnybara:

Vindkraft:

Fördelar: Vindkraft är ett säkert sett att framställa el på. Om någonting skulle gå fel i ett vindkraftverk så får det i förhållande till kärnkraft mycket små konsekvenser. Vindkraft är en förnybar energikälla som till skillnad från vattenkraft, som påverkar sjöarnas ekosystem, knappt påverkar närområdet alls. I och med att vindkraft är förnybart så är det en långsiktig investering, eftersom att det är en energikälla som kommer att fungera även i framtiden. Placerar man vindkraftverken i havet så stör de ingen och ingen kan höra dem.

Nackdelar: Vindkraftverk är väldigt stora och låter väldigt mycket och de flesta människor vill på grund av detta inte bo i närheten av dem. Detta gör det svårt att hitta platser med tillräckligt mycket vind där det dessutom inte bor någon. Vindkraften kan inte på långa vägar producera lika mycket elektricitet som t.ex ett kärn- eller vattenkraftverk. Vindkraftverken ökar även vattnets avdunstning från marken vilket påverkar vattnets kretslopp. I dagsläget är det svårt att lagra vindkraft, men i framtiden kommer det förhoppningsvis finnas batterikapacitet för det.

Solkraft:

Fördelar: Solenergi är det absolut mest miljövänliga sättet att framställa elektricitet på. Det är förstås även en förnybar källa eftersom att den framställs från solens ljus. Även om solenergi kostar väldigt mycket idag så går utvecklingen framåt och solpanelerna blir bättre, billigare och mer effektiva. Solenergi påverkar till skillnad från vatten- och vindkraft inte området i sin närhet alls.

Nackdelar: Solenergi är inte särskilt effektivt och det kostar väldigt mycket att ta fram solcellerna. Man behöver väldigt många solpaneler för att det ska löna sig att använda dem och de tar upp en väldigt stor yta land i och med att man inte kan bygga dem på höjden. I dagsläget är det svårt att lagra solkraft, men i framtiden kommer det förhoppningsvis finnas batterikapacitet för det.

Ändliga:

Kärnkraft:

Fördelar: Det släpper inte ut några avfall i atmosfären. Det är kostnadseffektivt eftersom att man får ut mycket energi (mycket mer än t.ex vind, vatten etc). Framtida kärnkraftverk kommer förhoppningsvis inte lämna lika mycket radioaktivt restavfall.

Nackdelar: För det första är kärnkraften inte förnybar, uran finns det inte hur mycket som helst av precis. En annan sak som gör kärnkraften till ett dåligt val är olycksrisken. Riskerna med ett kärnkraftverk inträffar extremt sällan men det gör inte att man kan bortse från den. Om någonting går fel i ett vindkraftverk kanske några hushåll blir utan el ett tag, det är inget stort problem och det går definitivt att lösa. Om ett kärnkraftverk skulle gå sönder skulle extremt många hushåll bli utan el för en mycket längre tid, dessutom finns risken att radioaktiva ämnen sprider sig ut i närområdet, detta kan få drastiska följder för både landet vi bor i och för omvärlden. Människor blir sjuka och dör, nyfödda barn blir missbildade.

Det kan vara både en för och en nackdel, men ett kärnkraftverk är mycket mer samlat på ett ställe både elframställningsmässigt och olycksmässigt. Om någonting går fel i ett vindkraftverk så kommer det inte att få på långa vägar lika stora eller farliga konsekvenser som om någonting i ett kärnkraftverk skulle gå fel.

En annan stor nackdel med kärnkraft är den långa tid det tar för uran att brytas ned och sluta vara radioaktivt. Tillsammans med det radioaktiva avfall som vi gräver ner lämnar vi över ett stort ansvar på framtida generationer.

Det kostar väldigt mycket att bygga nya kraftverk.

Kolkraft:

Fördelar: Fördelarna med kolkraft är att det är ett billigt och kostnadseffektivt sätt att framställa el.

Nackdelar: Nackdelarna med kolkraft är framförallt en väldigt stor: det ger ett fruktansvärt stort koldioxidutsläpp som bidrar till en påökning av den globala uppvärmningen. Denna nackdel kanske verkar liten men är i själva verket mycket stor. Så om vi jämför nackdelarna med kol- och kärnkraft så är kärnkraft bättre så länge det inte händer en olycka. Kol är dessutom inte en förnybar resurs.

Hållbar utveckling s. 54 och 34

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.

Skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser är, sagt på ett enkelt sätt, att de förnybara inte kommer att ta slut, medan de ändliga kommer att ta slut. Resurser som kol och olja kommer att ta slut en dag, eftersom att de tar så lång tid på sig att bildas. Vi använder även förnybara naturresurser, sol och vatten är förnybara sätt att generera elektricitet. Ett annat exempel på förnybar energi kan vara sådant som växer, som energiskog som, när man eldar den för att skapa värme, inte släpper ut mer koldioxid än vad den tar upp när den växer, vilket betyder att de förnybara resurserna heller inte påökar växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Förnybara resurser är på grund av ovanstående orsaker framtidens naturresurser.

4.

a. Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Hållbar utveckling är enkelt förklarat en utveckling som ska kunna täcka jordens nutida befolknings behov utan att förstöra chanserna för kommande generationer (jordens framtida befolkning) att täcka sina behov.

Detta betyder att vi måste:

1. Bevara jorden och dess resurser (annars har framtidsmänniskorna ingen planet att bo på och inga resurser att leva på).

2. Se till så att alla människor får lika stor chans att ta del av naturresurserna (annars kommer delar av världen fortsätta att vara fattiga och andra rika).

3. Se till att vi nutidsmänniskor själva överlever (detta är ganska uppenbart, för om vi nutidsmänniskor inte överlever så kommer det inte att finnas några framtidsmänniskor och då är det ju ingen mening med att vi ens försöker bevara jorden och dess resurser, för då kommer det ändå inte finnas några människor som behöver den)

Hållbar utveckling består av tre grundpunkter:

1. Ekologisk hållbarhet: Tar hänsyn till miljön.

2. Social hållbarhet: Utgår från att alla människor har samma rättigheter, t.ex rätt till ledighet.

3. Ekonomisk hållbarhet: Att fördela tillgångar lika mellan människor, t.ex utrota fattigdomen.

Dessa tre punkter har dock en tendens att hamna i konflikt med varandra eller med andra ord ”slå ut” varandra. Detta gör det en aning problematiskt att ta hänsyn till de alla samtidigt.

b. Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.

Med hänsyn till social hållbarhet vill man att alla människor ska kunna få samma möjligheter till mat, tak över huvudet och utbildning. Med ekonomisk hållbarhet vill man att alla ska ha en rimlig lön. Dessa två kan komma i konflikt med ekologisk hållbarhet (att bevara och försvara naturen på jorden) – människorna är helt enkelt för många för att alla ska kunna få det lika bra som i Sverige – om alla hade fat samma konsumtion som Sverige hade det behövts betydligt mer än ett jordklot. Alltså måste vi i rikare delen av världen antingen sänka vår levnadsstandard eller så måste vi hitta nya, mer hållbara sätt att producera saker. Hur som helst, den sociala hållbarheten skapar en svårighet för den ekonomiska hållbarheten eftersom att jordens människor, som sagt, är för många (om alla ska ha samma levnadsstandard med dagens teknik).

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan. Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

1. Jag duschar kvällen innan jag går till skolan (även om detta inte händer på morgonen så tycker jag att det bör tas med i beräkningen)

Att duscha är i högsta grad kopplat till energi eftersom att det går åt ström till att värma upp vattnet

2. Jag vaknar (vanligtvis blir jag väckt av någon av mina föräldrar)

3. Jag klär på mig

4. Jag äter frukost (vilken vanligtvis står framme vid det laget eftersom att någon varit uppe före mig och ätit), min frukost är vanligtvis inte tillagad, utan består av mackor och filmjölk

Det krävs energi att eventuellt värma det frusna brödet i mikrovågsugnen. Det krävs en massa energi för att producera maten som sedan blir min frukost.

5. Jag borstar tänderna (utan att låta vattnet rinna)

Det tar energi att skölja av tandborsten före och efter tandborstningen och förstås att tillverka den.

6. Jag gör läxor/gör annat fram tills att jag måste gå till skolan (det vill säga om jag har tid)

Det tar energi att använda datorn och det tar energi att tillverka skrivpappret som jag använder.

7. Jag går (till fots) till skolan

Detta kräver ingen energi så länge man inte räknar energin som krävs för att tillverka skorna.

2. 

a. Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

För det första så fanns det inget sätt att använda sig av elektricitet, vilket antagligen är den största skillnaden mellan nutid och dåtid. Alltså: skulle man värma någonting så fick man elda, ville man driva en maskin så fick man använda vind, vatten, djur eller människor. Energibehovet såg väldigt annorlunda ut:

För det första så tvättade man sig inte på långa vägar lika ofta som vi gör idag – snarare en gång var eller varannan vecka än varje dag, och när man väl tvättade sig så värmde man inte upp vattnet med elektricitet utan genom att elda trä, vilket inte förbrukar någon energi, eller ger något koldioxidutsläpp: träden växer tillbaka igen – alltså är det en förnybar källa till energi; och när träden växer tar de upp lika mycket koldioxid från atmosfären som de släppte ut när de eldades eftersom att träet kan inte innehålla mer koldioxid än vad som frigörs när det eldas. Att tvätta sig förbrukade alltså ingen energi.

För övrigt fanns det inga väckarklockor, inga elektriska spisar, inga datorer, inga eltandborstar, inga bilar och inget annat som drog någon elektrisk eller icke-förnybar energi (om man bortser från den mycket lilla andel borgare som använde sig av stenkol (vilket inte är förnybart)).

Maten: Maten idag är ofta importerad med långa flyg- eller lastbilssträckor som förbrukar, därför går det åt stora mängder energi bara för att framställa en enkel måltid. För tvåhundra år sedan fanns det knappt någon inport av råvaror och definitivt ingen energiförbrukande sådan. Man odlade det mesta själv och de enda transportsträckorna var från åkern till marknaden, en sträcka med häst och vagn eller till fots.

Allt som allt så såg energibehovet helt annorlunda ut för 200 år sedan, faktum är att den lilla icke-förnybara energi man använde var så liten att den var obetydlig.

b. Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Om hundra år kommer vi antagligen inte att använda olja längre, antingen eftersom att den har tagit slut, eller eftersom att vi har slutat använda den (det senare är inte särskilt troligt (i alla fall inte ur ett globalt perspektiv)).

Oljereserverna beräknas räcka i cirka 40 år till (om inte användandet av olja ökar eller minskar), därför kommer vi om hundra år antagligen ha ett oljefritt samhälle. Människan kommer inte att ha haft något annat val än att börja använda sig av förnybara energikällor (d.v.s om vi inte upptäckt att man kan utvinna energi från någonting annan ändlig resurs att utnyttja).

Dock kommer människor i många delar av världen ha det sämre än de har det idag. De delar av världen som inte använder förnybara resurser idag kommer få det svårare när de ändliga resurserna tar slut.

Eftersom att oljan är slut så kommer fordonen i framtiden antagligen att drivas på el eller biogas (så vida vi inte kommit på något nytt förnybart sätt att driva bilar på). Många kommer inte att ha råd med elbilar i början – särskilt eftersom att förfrågan kommer öka och priserna höjas.

När priserna höjs kommer ännu färre privatpersoner att ha råd med bil, vilket leder till en utbyggnad av järnvägar samt sjöfart (i och med att vi inte heller kommer att kunna flyga på de bränslen vi använder idag). Det kommer då försvinna jobb och det kommer att skapas nya. Angående flygplan och båtar så finns det hopp om att vi om hundra år hunnit utveckla eldrivna flygplan och båtar, samt uppfunnit mer effektiva sätt att driva en båt med hjälp av segel och vind.

På grund av att den globala uppvärmningen har smält stora delar av isarna kommer havsytan ha höjts och stora landmassor lagts under vatten. Detta har lett till att länder med kust har förlorat delar av sin yta. Man kan ju tänka på att detta kommer att få folk och inse, men dessvärre tror jag snarare att det kommer att skapa konflikter. Dessutom kommer otroligt många människor tvingas på flykt, vilket kommer att leda till politiska konflikter oavsett hur världspolitiken ser ut.

Vad beträffar förnybara energikällor så finns det stora möjligheter att vi under de hundra åren har kommit på nya sätt att att producera el. Om inte annat så kommer den globala uppvärmningen att ha lett till globalt mycket hårdare väder, vilket leder till att vi kan utnyttja energikällor som vindkraft mycket mer effektivt (åtgår ifrån att vi lyckas överleva det dåliga vädret).

5.

a.Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Det ekologiska uttrycket är ett uttryck som beskriver hur stor area (hur många kvadrat kvadrat) det krävs för att täcka en människa eller ett lands konsumtion. Den genomsnittliga världsmedborgaren  I ett ekologiskt fotavtryck ingår allt som krävs för att förse en människa med vad personen konsumerar. Anledningen till att man började använda det här uttrycket är för att det är ett bra sätt att beräkna hur mycket som krävs för att förse en människa med vad den använder (och framför allt hur mycket mer vad en människa borde använda för att jorden ska fortsätta må bra), samtidigt som begreppet ger oss en bra inblick i hur mycket resurser vi faktiskt förbrukar.

b. Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?

När man räknar fram det ekologiska fotavtrycket utgår man inte från de faktiskt märkbara spåren efter människans påverkan i naturen utan från statistik över konsumtion och produktion för att uppskatta hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som går åt för att ta fram allt som vi konsumerar. Utifrån statistiken över konsumtion och produktion räknar man ut det globala fotavtrycket.

c. En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

Anledningen till att en del av vårt ekologiska fotavtryck finns i andra länder är att en del av det vi konsumerar produceras i andra länder. Exempelvis: en mycket liten del av kläderna som säljs i Sverige produceras i Sverige, istället produceras de i u-länder där produktionen är billigare. Oftast fraktas kläderna långa transportsträckor för att komma fram till Sverige, detta bidrar till en ökning av vårt ekologiska fotavtryck. Dessutom påverkar de utsläpp av växthusgaser som vi i Sverige står för, klimatförändringarna. Dessa förändringar drabbar inte Sverige lika direkt som de drabbar andra länder. En annan anledning till att vårt ekologiska fotavtryck finns i andra länder är att vi i den rikare delen av världen konsumerar mer resurser än vad våran beskärda del borde vara för att världens resurser skulle fördelas jämnt – vi kan liksom inte räkna med att vi har ett större ekologiskt fotavtryck i Sverige än vad det faktiskt finns yta i Sverige. För att det hela ska gå ihop måste alltså en del av vårt ekologiska fotavtryck finnas i andra länder.

4. Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.

Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Många människor vill väldigt gärna göra någonting för att leva mer hållbart, men väldigt få av oss är beredda att förändra sin livsstil för att uppnå detta. Anledningen till detta är att det är väldigt lätt att säga någonting men det är en helt annan sak att faktiskt leva som man lär. Tillexempel så är det väldigt lätt att säga ”Jag tycket att fler människor borde sluta äta kött för att minska utsläppet av koldioxid”, dock är det en helt annan sak att faktiskt själv sluta äta kött för att minska koldioxidutsläppet – med andra ord: man är mer än gärna beredd att argumentera för en filosofi som man själv inte följer – man är helt enkelt inte beredd att ge upp köttätandet bara för att göra utvecklingen mer hållbar, även om det är lätt att säga det.

En annan sak som hindrar oss i den rikare delen av världen från att faktiskt öppna våra ögon och inse att det är vi som är det största bidraget till exempelvis den globala uppvärmningen är tanken: ”Men om jag nu slutar äta kött, vad gör det egentligen för skillnad, köttindustrin blir väl inte mindre miljöfarlig för att jag – en person – slutar äta kött?”. Nej, dessvärre gör inte en person särskilt stor skillnad, men saken är den att detta tankesätt sällan leder någonstans. Ingen kan förstås göra allt, men alla kan ju bidra med något. Man tänker alltid att: ”jag är ju bara en person, vilken skillnad kan jag göra?” för att uppnå en förbättring av utvecklingen måste vi börja tänka på ett annat sätt: ”jag kanske bara är en person, men om alla hade tänkt som mig så hade det inte funnits några miljöproblem” (detta förutsätter förstås att man inte lever som en riktig miljöbov).

5. Resonera kring hur du som individ påverkar de ekologiska fotavtryck som görs på andra platser i världen. I ditt resonemang kan du fundera kring vad i din livsstil, till exempel konsumtion (både kläder och mat), transporter och kommunikation som påverkar klimatförändringarna på jorden. Lista minst tre saker i din livsstil som orsakar konsekvenser utanför Sveriges gränser. Ange också vilka dessa konsekvenser är.

Importerade matvaror

Importerad mat påverkar miljön negativt eftersom att den måste fraktas från en plats i världen för att kunna komma hit, ofta väldigt långa transportsträckor. Ibland kan det hända att saker och ting är producerade i Sverige eller något närliggande land men sedan fraktade till långa vägar för att paketeras för att sedan fraktas tillbaka till Sverige där råvaran ursprungligen kom från. Den enda anledningen till att man håller på på det här sättet är att det är billigare att paketera varorna i det land man fraktar dem till och då blir det även billigare för konsumenterna i Sverige att köpa varan. På detta sätt sparar både konsumenter och säljare pengar, men miljön blir påverkad till det negativa. På grund av att importerade varor eller varor som fraktats på det ovannämnda sättet måste fraktas med någonting. Detta någonting brukar vara ett fordon som antagligen inte är särskilt miljövänligt (vilket fordon sällan är). Utsläppen från dessa fordon påverkar den globala uppvärmningen och står för en del av mitt (konsumentens) ekologiska fotavtryck. Förutom frakten av de importerade matvarorna bidrar förstås även produktionen av dem till ett ökat ekologiskt fotavtryck, detta eftersom att man när man räknar ut det ekologiska fotavtrycket så utgått man från statistik över produktionen och i och med att produktionen sker i länder som inte är Sverige så är det ju även i dessa länder det ekologiska fotavtrycket finns.

Digitala apparater (dator, mobiltelefon med mera)

Digitala apparater påverkar det ekologiska fotavtrycket på ett ganska annorlunda sätt jämfört med produktionen av mat. Inom produktionen av dessa maskiner går det åt mycket mer olika resurser av vilka samtliga är ändliga naturresurser. I en sådan komplex komposition som en dator krävs det mycket olika resurser, dessa resurser måste fraktas långa vägar från olika platser i världen där dessa naturtillgångar finns. Detta är bortsett från frakten från fabriken till återförsäljaren.

Många av datorn och mobiltelefonens komponenter måste brytas från jordskorpan. Gruvdrift påverkar miljön i mycket stor utsträckning. Dels förstör det miljön i området som omger gruvan; dels ger alla de maskiner som används för att bryta materialen och att gräva gruvan utsläpp som bidrar till växthuseffekten; och dels ger de olika metoder som används för att separera metallen från malmen (oftast) utsläpp i form av koldioxid.

Fordon och persontrasport

Persontransport är inte en fullt lika stor punkt som de två ovanstående men den har en god del i det hela den med. De gånger man (konsumenten) ska förflytta sig från punkt A till punkt B (en längre eller kortare sträcka) används ofta ett fordon av något slag. De flesta fordon drivs inte på förnybara bränslen och är bidrar därför inte till en hållbar utveckling. I de flesta fall hamnar den koldioxid våra fordon släpper ut i atmosfären och för att inte gå in på detaljer så leder detta till en påökning av den globala uppvärmningen. Detta påverkar andra delar av världen än den vi lever i (se ”Våra utsläpp påverkar andra delar av världen” nedan). Bortsett från det utsläpp våra fordon skapar produceras även fordonen någonstans. Likt framställningen av datorer krävs även här ett brett sortiment av material varav många metall (för mer om gruvdrift: se ovan).

Våra utsläpp påverkar andra delar av världen

Allting som direkt eller indirekt släpper ut koldioxid bidrar ju till ett ökat ekologiskt fotavtryck och spär dessutom på den globala uppvärmningen, vilket betyder att om vi kör bil här i Sverige så kommer det inte att påverka oss med lika direkta konsekvenser som det påverkar länder i andra delar av världen. Alltså är det, hur man än vrider och vänder på det, livsstilen i den rikare delen av världen som är konsekvensen till de naturkatastrofer som drabbar den fattigare delen av världen.

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

För och nackdelar med förnybara respektive ändliga resurser:

Förnybara:

Vindkraft:

Fördelar: Vindkraft är ett säkert sett att framställa el på. Om någonting skulle gå fel i ett vindkraftverk så får det i förhållande till kärnkraft mycket små konsekvenser. Vindkraft är en förnybar energikälla som till skillnad från vattenkraft, som påverkar sjöarnas ekosystem, knappt påverkar närområdet alls. I och med att vindkraft är förnybart så är det en långsiktig investering, eftersom att det är en energikälla som kommer att fungera även i framtiden. Placerar man vindkraftverken i havet så stör de ingen och ingen kan höra dem.

Nackdelar: Vindkraftverk är väldigt stora och låter väldigt mycket och de flesta människor vill på grund av detta inte bo i närheten av dem. Detta gör det svårt att hitta platser med tillräckligt mycket vind där det dessutom inte bor någon. Vindkraften kan inte på långa vägar producera lika mycket elektricitet som t.ex ett kärn- eller vattenkraftverk. Vindkraftverken ökar även vattnets avdunstning från marken vilket påverkar vattnets kretslopp. I dagsläget är det svårt att lagra vindkraft, men i framtiden kommer det förhoppningsvis finnas batterikapacitet för det.

Solkraft:

Fördelar: Solenergi är det absolut mest miljövänliga sättet att framställa elektricitet på. Det är förstås även en förnybar källa eftersom att den framställs från solens ljus. Även om solenergi kostar väldigt mycket idag så går utvecklingen framåt och solpanelerna blir bättre, billigare och mer effektiva. Solenergi påverkar till skillnad från vatten- och vindkraft inte området i sin närhet alls.

Nackdelar: Solenergi är inte särskilt effektivt och det kostar väldigt mycket att ta fram solcellerna. Man behöver väldigt många solpaneler för att det ska löna sig att använda dem och de tar upp en väldigt stor yta land i och med att man inte kan bygga dem på höjden. I dagsläget är det svårt att lagra solkraft, men i framtiden kommer det förhoppningsvis finnas batterikapacitet för det.

Ändliga:

Kärnkraft:

Fördelar: Det släpper inte ut några avfall i atmosfären. Det är kostnadseffektivt eftersom att man får ut mycket energi (mycket mer än t.ex vind, vatten etc). Framtida kärnkraftverk kommer förhoppningsvis inte lämna lika mycket radioaktivt restavfall.

Nackdelar: För det första är kärnkraften inte förnybar, uran finns det inte hur mycket som helst av precis. En annan sak som gör kärnkraften till ett dåligt val är olycksrisken. Riskerna med ett kärnkraftverk inträffar extremt sällan men det gör inte att man kan bortse från den. Om någonting går fel i ett vindkraftverk kanske några hushåll blir utan el ett tag, det är inget stort problem och det går definitivt att lösa. Om ett kärnkraftverk skulle gå sönder skulle extremt många hushåll bli utan el för en mycket längre tid, dessutom finns risken att radioaktiva ämnen sprider sig ut i närområdet, detta kan få drastiska följder för både landet vi bor i och för omvärlden. Människor blir sjuka och dör, nyfödda barn blir missbildade.

Det kan vara både en för och en nackdel, men ett kärnkraftverk är mycket mer samlat på ett ställe både elframställningsmässigt och olycksmässigt. Om någonting går fel i ett vindkraftverk så kommer det inte att få på långa vägar lika stora eller farliga konsekvenser som om någonting i ett kärnkraftverk skulle gå fel.

En annan stor nackdel med kärnkraft är den långa tid det tar för uran att brytas ned och sluta vara radioaktivt. Tillsammans med det radioaktiva avfall som vi gräver ner lämnar vi över ett stort ansvar på framtida generationer.

Det kostar väldigt mycket att bygga nya kraftverk.

Kolkraft:

Fördelar: Fördelarna med kolkraft är att det är ett billigt och kostnadseffektivt sätt att framställa el.

Nackdelar: Nackdelarna med kolkraft är framförallt en väldigt stor: det ger ett fruktansvärt stort koldioxidutsläpp som bidrar till en påökning av den globala uppvärmningen. Denna nackdel kanske verkar liten men är i själva verket mycket stor. Så om vi jämför nackdelarna med kol- och kärnkraft så är kärnkraft bättre så länge det inte händer en olycka. Kol är dessutom inte en förnybar resurs.

8. Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.

a. Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Se fråga 7.

c. Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

• Geografiska förutsättningar

De geografiska förutsättningarna är grundläggande för hur självförsörjande på elektricitet ett land är. Är hela landet bestående av skog så är det tillexempel väldigt svårt att producera el genom vindkraft, har ett land inga vattendrag så blir det väldigt svårt att bedriva vattenkraft och så vidare. Men om ett lands geografiska förutsättningar råkar vara olja? Hur ska man då kunna gå i rätt riktning mot en hållbar utveckling? Om ett land inte har de rätta geografiska förutsättningarna för att producera hålbar energi så kommer de antagligen inte att göra det heller för det blir de inte ekonomiskt hållbart för landet att köpa energi från andra länder. I de flesta fall är de geografiska förutsättningarna för ett lands energiproduktion inte ett stort problem, men när man står mellan två alternativ: ett dyrt men hållbart och ett billigt men inte så hållbart så väljer man det billiga, även om man vet att det egentligen hade varit bättre att välja det dyrare alternativet. Geografiska förutsättningar kan alltså sätta stopp för den hållbara utvecklingen även för de länder som faktiskt vill utveckla sin energiframställning i rätt riktning. 

• Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)

Som jag nämnde ovan så kan ekonomin sätta käppar i hjulen för den hållbara utvecklingen. Det kan dels vara att ett land inte har de rätta geografiska förutsättningarna för hållbar energiframställning och därför måste välja ett mindre miljövänligt alternativ eftersom att det är billigare. Ekonomin hänger med andra ord ofta ihop med de geografiska förutsättningarna. Ekonomiaspekten förhindrar oftare den hållbara utvecklingen än stödjer den, detta eftersom att de icke förnybara energikällorna oftast är billigare än de förnybara, och som jag nämnde ovan så väljer man ofta det billigare alternativet.

På individnivå kan den ekonomiska aspekten dock leda till en mer hållbar utveckling i och med att det för någon som bor i villa, på längre sikt kan vara en investering att byta till solkraft och sätta sätta solpaneler på taket, dock funkar detta bara på privatpersonsnivå och förutsätter att man bor i villa. Bor man inte i villa så är det inte lika ekonomiskt att välja energi från de mer hållbara alternativen eftersom att man då inte kan investera i privata solpaneler utan endast köpa el från elbolag, el som dessutom är en aning dyrare än vad det är om man inte betalar för att få mer hållbart producerad el, därför blir det ingen investering att köpa hållbarare el som privatperson (som inte bor i villa).

• Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa

Konsekvenserna för människor och miljö är två konsekvenser som riskerar att komma i konflikt med varandra eftersom att alla människor inte kan leva som vi gör i den rikare delen av världen utan att det påverkar miljön. Och just på grund av att vi i den rikare delen van världen lever utöver den beskärda del av jordens resurser som rättvist sett tillhör oss är den enda anledningen till att vi inte redan förbrukat jordens resurser att väldigt många människor lever under den del av resurserna som rättvist sätt tillhör dem.

En av anledningarna till att vi inte kommit längre vad gäller hållbarhet inom energiframställning är alltså konsekvenserna den hållbara utvecklingen kan få för människorna (det är framförallt människorna i den rikare delen av världen vars livsstil hotas). Inte för att på något sätt kränka någon, men vi hade kunnat använda mycket mer ändliga resurser om det inte vore för att jordens befolkning är så stor.

För mer om denna punkt se fråga 4b.

• Mängden energi som kan utvinnas

En väldigt stor anledning till att vi inte använder fler förnybara energikällor än vi gör idag är att mängden energi som kan utvinnas från dessa källor är mycket mindre än den mängd energi som kan utvinnas från ändliga energikällor. Denna faktor gör även att de ändliga energikällorna ger mycket mer energi för pengarna vilket gör att man gärna väljer dem. När man står mellan två alternativ: ett dyrt men hållbart och ett billigt men inte så hållbart så väljer man det billiga, även om man vet att det egentligen hade varit bättre att välja det dyrare alternativet. De ekonomiska förutsättningarna kan alltså spela roll.

• Aktörer som motarbetar förändringen

Aktörer som motarbetar förändringen kan vara allting från ett företag som inte vill gå i konkurs till politiker som helt och hållet förnekar klimatförändringarna. Oavsett vilket så är motverkande aktörer en stor anledning till att det är svårt att driva igenom förändring till det bättre för den hållbara utvecklingen.

Ett väldigt tydligt exempel på en av dessa aktörer kan vara Donald Trump. USA:s förespråkar inte att man inte ska bry sig om den globala uppvärmningen, han förnekar dess existens. Den globala uppvärmningen är en 

Just nu sker det alltså ett förnekande av den globala uppvärmningen från USA:s presidents sida. Detta fördröjer utvecklingen åt hållbarhet på två sätt. För det första kommer USA att börja använda mycket mer ändliga resurser och i och med att USA är ett så stort land så kommer det att leda till en ökning av den globala uppvärmningen. För det andra har Trump förflyttat de politiska och de vetenskapliga tankarna många år tillbaka i tiden vilket gör att många har slutat oroa sig för den globala uppvärmningen. En person på posten som USA:s president har väldigt stort inflytande över folk.

• Vem som bär ansvaret för förändringen

Den som bär ansvars för förändringen är oftast politikerna i ett land. I ett demokratiskt land är det alltså upp till folket att rösta fram de politiker som bejakar förändringen i rätt riktning. Dock är det upp till politikerna att hålla sina löften om hållbar utveckling, annars blir det väldigt svårt för väljarna att veta hur de ska rösta för hållbar utveckling. Alltså är det både politikerna och väljarna som bär ansvaret för förändringen.

Någon som också har lite av ett ansvar är de som folk har som förebilder. Det kan vara allt från politiker till andra kändisar. Dock är det folks eget ansvar att rösta på rätt parti och inte ”förebildernas”. I princip så är de som driver igenom förändringar samma sorts personer som förhindrar den fast på motsida sidan politiken.

Köp av bomullskläder

Den enda egentliga positiva konsekvensen av köp av bomullskläder är att det skapar arbetstillfällen i världens fattigare delar. Arbetstillfällen är ju positivt i sig, men arbetsmiljön i fabrikerna och på bomullsfälten är verkligen inte bra. De som arbetar där blir ofta sjuka efter att ha kommit i kontakt med de olika kemikalier som används vid tillverkning av kläder samt vid besprutning av fälten. Alltså: om vi köper bomullskläder skapar det farliga arbetsmiljöer för många människor, men om vi slutar köpa bomullskläder så kommer dessa människor inte att ha något jobb över huvud taget och då får de dåliga livsvillkor istället för en dålig arbetsmiljö.

Bomull måste ha värme för att växa men även stora mängder sötvatten – vilket det är ganska ont om i de länder som har rätt klimat. Detta leder till att man förbrukar stora mängder sötvatten där det inte finns särskilt gott om det och på grund av det blir människor utan dricksvatten. Alltså försämrar bomullsodlingen människors livsvillkor i alla fall.

Om vi ser på lite längre sikt så leder bomullsproduktionen till en påökning av den globala uppvärmningen (mestadels med tanke på frakten och energin som krävs i textilfabriken); att ekosystemet kring odlingarna faller i och med att de djur som livnär sig på bomullsplantan dör; och även till att vi förbrukar de små sötvattentillgångarna vi har, vilket gör att ännu fler människor blir utan vatten.

De fyra största miljöhoten

Växthuseffekten

Växthuseffektens benämning är en liknelse mellan jordens atmosfär och ett växthus. Människan har länge påverkat den globala uppvärmningen genom utsläpp av växthusgaser – framförallt koldioxid (som släpps ut från trafik, industri, bostäder och skogsbränder), men även metangas Människans utsläpp har förstärkt den globala uppvärmningen, detta genom att gaserna lägger sig som ett ”täcke” runt jorden. Solstrålar kan passera genom gaserna och ta sig in i jordens atmosfär, men inte ut igen (vilket de kunde innan den förstärkta växthuseffekten), detta gör att klimatet på jorden blir varmare – detta kan liknas vid ett växthus, där värmen kan ta sig in och behållas där inne för ett varmare klimat. Mätningar av värmen visar att värmen har ökat med någonstans mellan 0,6 och 0,9 °C under de senaste 100 åren.

Jordens uppvärmning kanske verkar liten, men trots att det inte är många grader som har förändras kan dessa få grader få stora konsekvenser för livet på jorden. Jordens isar – på Nord- och Sydpolen har redan börjat smälta på grund av värmen. När isarna på jorden smälter höjs vattennivån i haven och det blir översvämningar. Översvämningar är den vanligaste sortens naturkatastrof på jorden och den sortens naturkatastrof som flest människor omkommer i. De flesta forskare är överens om att den globala uppvärmningen gör att översvämningarna blir fler och värre. Om landmassor läggs under vatten kan det hända att det uppstår konflikter om de landmassor som återstår.

Problemet med den globala uppvärmningen och människornas påverkan på den är för det första att många människor inte tror att den existerar, eller att de inte förstår vilka förödande konsekvenser den kan komma att få. Ta till exempel Donald Trump, han förnekade genom hela sin presidentkampanj att den globala uppvärmningen existerar. Att Trump blev vald till president bevisar om något att många människor verkligen inte bryr sig om den globala uppvärmningen eller ännu värre, förnekar att den faktiskt existerar.

Problem nummer två: Majoriteten av de människor som inte förnekar våran inverkan på den globala uppvärmningen är i de allra flesta fall inte beredda att förändra sin livsstil, vilket mer eller mindre kommer att krävas för att lösa problemet med växthuseffekten.

För att växthuseffekten ska kunna förhindras måste vi människor minska vårar utsläpp av växthusgaser. Men på grund av ovanstående orsaker kommer folk inte att ta ansvar på individuell nivå, det kommer att krävas beslut på världspolitisk nivå för att man ska kunna lösa detta problem.

Ozonhål i atmosfären

Ett ozonhål är ett hål eller en kraftigt uttunnad del av ozonlagret som uppstår på grund människans utsläpp av långlivade klorerade ämnen i atmosfären så som freoner. Dessa ämnen bryter ned ämnet ozon och förtunnar på så sätt ozonlagret kraftigt.

Ozonlagret skyddar jorden mot de skadliga ultravioletta strålarna som kan skada såväl människor som allt annat levande. Livet på land skulle inte fungera utan ozonlagret.

Ozonlagret hotar egentligen inte miljön på något sätt längre. Det kunde ha gjort det om det var så att vi fortfarande använde oss såpass mycket av de ämnen som uttunnar ozonlagret, men det gör vi inte. Detta är till stor del tack vare Montrealprotokollet som är en internationell överenskommelse om att minska utsläppet av ozonnedbrytande ämne i atmosfären. Avtalet har sagts vara det mest framgångsrika internationella avtalet i och med att det har följts såpass bra som det gjort.

Ozonhålen är inte lika aktuella idag som de var på 1980-talet. Ozonhålen lagar nämligen sig själva (det vill säga så länge vi inte släpper ut ozonnedbrytande ämnen i atmosfären) och de beräknas försvinna någon gång efter 2050.

Hade inte Montrealprotokollet följts så bra som det gjorde hade vi antagligen haft ett halverat ozonskikt över Europa. Detta hade påverkat växter och djur. Som tur är, är inte ozonhålen ett alls lika stort problem idag som de var på för 30 år sedan.

Försurning av sjöar, skog och mark

Försurningen av sjöar skog och mark beror på framförallt människans utsläpp av sura eller försurande luftföroreningar, exempelvis svaveloxid och väteoxider. Dessa försurande ämnen släpps främst ut vid förbränning av olika slag. De vanligaste förbränningskällorna är fabrikerna, biltrafiken och sjöfartens utsläpp. De föroreningarna kan färdas långa vägar via luften och med hjälp av vinden innan de återförenas med jordytan. På så sätt kan utsläppen från en fabrik i ett land påverka miljön i ett annat Föroreningarna försurar marken, sjöarna och skogen, vilket innebär att det naturliga pH-värdet sjunker. Det sjunkande pH-värdets negativa inverkan på miljön är att många djur inte är anpassade att leva i ett såpass lågt PH-värde då deras livscykel förändras. Försurningen kan få många olika konsekvenser för djuren, en av dem är att bara de djur som är tåliga för försurning överlever. Eftersom att försurningen i sjöar ofta påverkar fiskars förökning negativt och på så sätt sätter försurningen stopp för att fiskarna förökar sig. Det som händer är att det försurade regnet (eller försurade gaser eller partiklar) sköljer bort näringsämnena ur jorden och då får även växter svårt att leva.

Fram till 1970-talet hade 25 000 av Sveriges ca 90 000 sjöar (större än ett hektar) blivit försurade. I Sverige inleddes redan på 1960-talet åtgärder för att minska försurningen, dessa åtgärder var främst avsedda för att skydda människor i de försurade områdets närområde.

För att få en sjö eller skogs pH-värde att stiga igen använder man kalk, som är mycket basiskt. Kalkning är dock inte någon långsiktig lösning, eftersom att det bara för återför pH värdet – för att verkligen bli av med detta miljöhot måste vi minska våra utsläppa av försurande ämnen.

Som tidigare nämnt så kan de försurande föroreningarna färdas långa vägar med vinden, därför drabbar inte ett lands utsläpp landets natur, utan andra länders natur. Därför ät det lätt att tänka: ”Varför ska vi minska våra utsläpp? Det är ju inte oss de drabbar.” På grund av det måste beslut fattas på internationell nivå, annars kommer det att fortsätta likadant.

En annan anledning till att man inom detta, likt många andra, miljöhot måste ta beslut på storskalig, internationell nivå är att de inte kommer att fungera annars. Folk kommer att vara missnöjda: ”Varför ska vi sluta med våra utsläpp om ingen annan måste, är det ens någon mening att vi slutar du?”.

Övergödning och syrebrist i hav

Det som händer när det blir syrebrist i haven, och anledningen till det, är följande:

1. Lokal övergödning kan orsakas av naturliga orsaker, men sådant är lite svårt för människan att påverka, så jag kommer inte att gå in på det närmare. I de allra flesta fall är det människan som ligger bakom syrebristen i havet: näringsläckage från avlopp, åkermark och djurskötsel men även kväveutsläpp från uppvärmning och trafik.

2. Dessa utsläpp (framförallt fosfor och kväve) råkar vara näringsämnen som många arter i ekosystemet (framförallt i vattenekosystemet) livnär sig på. Detta kanske låter bra, men i näringsfattiga miljöer är det inte bra att dessa näringsämnen släpps ut, eftersom att de arter som livnär sig på dem då får mycket mer näring än vad de behöver och då blir de även mycket fler än nödvändigt. Sedan dör förstås dessa arter och bildar stora mängder organiskt material som sjunker till botten. Nedbrytningen av detta organiska material leder till syrebrist.

3. Syrebrist i haven leder till att den biologiska mångfalden minskar. Minskning av biologisk mångfald kan lätt bli till en ”kedjereaktion” av utdöenden.

Man har försökt lösa syrebristen i havet (i Sverige) genom åtgärder inom landsbruket de senaste 30 åren.  Detta har lett till en minskning av övergödningen och på så sätt även en minskning av syrebristen. Dock är syrebristen i havet ett globalt problem och, som nämnt ovan, kräver globala problem globala lösningar och åtgärder och då även internationella politiska beslut. Dock kan ett land även jobba på en individuell nivå för att minska syrebristen på en nationell nivå. Men som sagt: för en långsiktig och hållbar lösning kommer det att krävas internationella beslut.

Geografi uppgift – s. 119

6.

Sambandet mellan sårbarhet och fattigdom kan enkelt beskrivas som en ond cirkel:

Annat som kan ha med sårbarhet att göra är naturkatastrofer t.ex en jordbävning eller tsunami. En naturkatastrof kan förstöra allt om den är stor. Det kan ta lång tid för ett land att återhämta sig efter en naturkatastrof. Om ett land ofta drabbas av naturkatastrofer kan det vara svårt att utvecklas.

7. Två olika sätt bistånd ges är bilateralt bistånd multilateralt bistånd. När man talar om bilateralt bistånd menas att biståndet ges direkt till de länder man samarbetar med. När man talar om multilateralt bistånd menas att många länder hjälps åt för att hjälpa ett land.

5. Det är också en ond cirkel. Om man är fattig har man inte råd till några resurser t.ex medicin. Utan medicin och läkemedel kommer ohälsan in i bilden och om man blir sjuk utan tillgång till läkemedel slår det mot ens ekonomi.

Men hur ska vi då koppla det här till befolkningstätheten? Om folk bor tätt inpå varandra sprids sjukdomar snabbare och vi är tillbaka där vi började.

Ett extremt klimat kan förstöra en bondes skörd och ekonomi och där har vi även knutit in klimatet i det hela.

Geografiuppgift

A. Jag har valt länderna Belgien och Nepal.

B. Belgien ligger i västra Europa i en tempererad kustklimat-zon. Nepal ligger i Asien och har mestadels tundraklimat med evig snö men även lite tropiskt regnskog sklimat.

C. Först och främst har Nepal 10 gånger större barnadödlighet än Belgien. Bara detta visar extrema skillnader.     

G. Det finns många egenheter hos ett rikt land som inte finns hos ett fattigt land, här ä lite jämförelser och slutsatser om det och varför.

Flyktingar

Det första jag tänkte på nu i dessa flyktingtider som är i farten just nu tänkte jag på flyktingarna. Det kommer så otroligt mycket mer flyktingar till länder som har det bättre ställt, framförallt de europeiska länderna. Det finns förstås en logisk förklaring till detta. Min slutsats är att det kommer mer folk till de rikare länderna eftersom att det inte finns mycket mer att få i de länder som ingenting har. Det är nästan samma elände som man som flykting flytt från. Eftersom att folk vill ta sig till de länder som har det bäst ställt. Detta leder då till ett problem för de länder dit flyktingarna kommer. Visst, oftast går det nog att klara av det, men det kan även utvecklas till ett problem. I Sverige till exempel och i övriga EU med så har det lett till en politisk svängning.

Visserligen så är det ju för tillfället en väldigt stor flyktingkris i Europa. Och faktum är att Nepal också tar emot en del flyktingar. Eftersom att Tibet som är grannland till Nepal är ockuperat av Kina innebär det en del flyktingar därifrån.

Min slutsats om flyktingarna är att det kommer mycket flyktingar till rika länder eftersom att folk vill få det så bra som möjligt, desto rikare land ju högre levnadsstandard (i alla fall vanligtvis). Men, det kommer även en mycket flyktingar till fattigare länder, detta antar jag beror på att fattiga länder ofta ligger nära ockuperade eller konfliktdrabbade områden. Detta leder förstås till att flyktingar flyr till första bästa icke konfliktdrabbade land.

Ung befolkning

Med tanke på tabellerna ovan kan vi ju direkt se att fattigdom skapar stor barnadödlighet. En ung befolkning betyder inte att många barn överlever, tvärtom att barnadödligheten är stor. Om många dör unga betyder det genomsnittet sjunker väldigt mycket. Där hav vi anledningen till diagrammets utseende.

Belgien däremot har en mycket mer jämn pyramid där ”snittet” är medelålders mellan 45 och 59. Detta visar på en väldigt låg barnadödlighet eftersom att det finns genomsnittlig ganska så medelmycket barn.

Export, varor och jordbruk

Eftersom att Belgien och Nepal har väldigt olika förutsättningar blir det ju även väldigt stora skillnader. Nepal har väldigt dåliga förutsättningar. Det finns ingen kust, och landet ligger mestadels i en tundra-zon. Detta skapar förstås väldigt få exportvaror. Få exportvaror leder inte direkt till någon bra ekonomi, där har vi då en av anledningarna till att Nepal är fattigt.

Det finns nära på dubbelt så mycket odlingsbar mark i Belgien som Nepal. Bristen på odlingsbar mark skapar ju förstås stor fattigdom.

Miljöpåverkan

De flesta sverige-människor har säkert hört att ”om alla skulle leva som vi i Sverige skulle det behövas 3,6 jordklot” och jag tänkte att det var ett bra sett att jämföra de två länderna. Meningen ska egentligen formuleras såhär:

Om alla skulle leva som folk i Belgien skulle det behövas 3,2 jordklot. De flesta europeiska länder skulle behöva över tre jordklot och det är ju förstås inte bra. Det hade därför inte varit möjligt för de rikare länderna i världen att leva som man gör om inte de fattigare länderna hade haft så otroligt låg levnadsstandard

Nepal skulle bara behöva 0,5 jordklot om alla skulle leva som dem. Det är väll bra? Egentligen så är det ju inte så bra, folk i Nepal har väldigt dålig levnadsstandard och det är ju inte bra. Men det hela går inte ihop om alla skulle vara rika. Det skapas ju då en viss balans. Denna balans är inte särskilt bra. Visst världen går ju inte åt skogen lika snabbt. Det är sant men samtidigt är det ju som att säga: ”Ni fattiga människor, ni kan inte leva bättre än vad ni gör, för då hade det inneburit uppoffringar för oss” Men varför ska den rikare delen av världen ha det bättre? Är inte det lite som att säga att rika människor är mer värda?

Vi måste helt enkelt hitta en bättre balans i världen. Jag säger inte att folk i Belgien måste börja leva som folk i Nepal för att det ska fungera. Det jag säger är att man måste dela lika. En del av världen kan liksom inte ta allt medan den andra delen inte får något.

Utbildning

Som man kanske kan gissa är utbildningen i de fattigare länderna inte lika bra som i de rikare länderna, om det finns någon. I många av de rikare länderna är grundskolan gratis eller mycket billigt. De flesta barn i fattigare delar av världen får hjälpa till hemma istället.

Analfabetism är ett bra exempel på utbildningsnivån i landet:

I Nepal är 50-75% analfabeter, det är mer än halva befolkningen. Då ser man direkt att det är väldigt få som faktiskt lär sig läsa och skriva. I Belgien däremot finns det under 5% analfabeter, det är en extrem skillnad mot Nepal. För att folk ska kunna ta sig ur fattigdom är det viktigt med utbildning. Utbildningen är grunden till utveckling, och den behövs.

Förändring i Nepal

Det första Nepal behöver göra för att över huvudtaget få någonting gjort är att fixa det lilla regeringsproblemet. 2008 övergick Nepal från diktatur till demokrati. Det är inte så många år sedan. Först och främst måste de få lite styr på stadsskicket, sedan kan man börja förbättra på riktigt.