Visar inlägg med etikett Musik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Musik. Visa alla inlägg

måndag 17 april 2017

Utvärdering av låtskrivarprojekt

1. Att skriva en låt innebär att pröva och ompröva olika musikaliska idéer. Beskriv hur du/ni arbetade i gruppen med detta.
Vad gäller omprövandet av de olika idéerna så var det mest jag som arbetade med det tillräckligt mycket för att kunna lägga fram konkreta förslag på ändringar och tillägg i låten.
Eftersom att vi utgick från ackord när vi skrev vår låt så var det viktigt att ackorden blev rätt redan från början, innan vi började med melodi. Med tanke på vilka ackord vi ville använda så hade jag och Frederika lite av en gemensam tanke redan från början. Vi visste kanske inte vad vilken tonart vi ville att låten skulle gå i, men vi visste att vi ville ha lite av en mörk stämning i låten. För att få fram den mörka/sorgsna stämningen i låten visste jag att vi borde använda oss av några mollackord. Det började då med att jag testade att spela några av mollackorden i C-durskalan. Dock insåg jag att det inte fungerade så bra att skriva en låt enbart med mollackord; låten saknade kontraster. Låten blev helt enkelt för tråkig om den bara skulle innehålla mollackord, därför blandade vi mellan dur och moll, så att låten skulle få lite av en glädje i sig; det gjorde att mollackorden blev mycket mer effektfulla än när låten bara gick i moll.

2. Hur bidrog du till låtskapandet?
I låtskapandet jobbade jag som sagt mycket själv hemma, eftersom att det var ganska tidskrävande att prova sig fram till de olika delarnas form med mera. De delar som jag personligen bidrog med skapandet av var: 1. versen; 2. outrot; 3. låtens form; 4. klippningen av låten i datorn. Det var även jag som, om jag får uttrycka det så, drev projektet framåt. Antagligen hade låten aldrig blivit färdig om inte någon av oss tog ansvaret för att samla gruppen och få oss alla tre att sammarbeta; i detta fall var det jag, eftersom att de andra inte gjorde mycket mer än att spela om de delar vi redan hade (vilket även var en av anledningarna till att jag jobbade så mycket hemma med låten).
Jag jobbade emellertid inte bara ensam med arbetet; en stor del av det var ett samarbete, främst mellan mig och Frederika, men även mellan mig och Johan. Jag och Frederika jobbade tillsammans med skapandet av intromelodin (på gitarr) och med refrängen (också på gitarr). Jog och Johan jobbade båda med pianomelodi och pianoackord, men inte så mycket tillsammans (dock blev det ändå ett samarbete).
Vad gäller inspelningen så spelade jag gitarrmelodin och gitarrrefrängen.

3. Vilket/vilka instrument spelade du?
I vår låt spelade jag gitarr (både melodi och ackord) samt piano, men inte i inspelningen.

4. Finns det något du skulle ha velat förbättra, lagt till eller gjort annorlunda? Beskriv isåfall vad.
Det finns två saker jag tycker att vi borde ha gjort annorlunda; det ena är att vi borde ha jobbat fram en mer invecklad melodi i låten. Jag tycker inte att det var något fel på att använda den melodi vi faktiskt använde oss av i låten, men den var ganska simpel och en aning för upprepande. Jag försökte skriva en bättre melodi på piano, men det gick inte särskilt bra, så jag gav upp (någonting som jag ångrar, eftersom att jag tror att det hade gått att få fram en bra melodi på piano bara jag givit det lite längre tid). Jag tror helt enkelt att en bättre melodi hade gjort låten en aning mer intressant.

En annan sak, som även denna har med melodi att göra är tillägget av song till låten. Om en melodi hade gjort mycket för låten så hade sång gjort åtminstone dubbelt så mycket. Att skriva en text var inga problem; faktum är att vi hade en text till låten som vi var på väg att lägga till, men så insåg vi att det var fruktansvärt svårt att anpassa texten till ackorden, jag hade ingen aning om hur man gjorde, varken med rytm eller melodi. Dessutom verkade det som att vi hade valt en alldeles för snabb komprytm på gitarr för att texten skulle gå att sjunga till i ett måttligt tempo, så det blev ingenting sången det heller.

tisdag 15 november 2016

Romantiken • Edvard Grieg • I bergakungens sal

Romantiken
Romantiken var den epok som kom strax efter wienklassicismen. Den första av romantikens musiker skulle kunna sägas vara Beethoven. Beethoven brukar visserligen sägas tillhöra wienklassicismen, men han skrev de första romantiska verken som inspirerade den romantiska epoken.
Det är ganska svårt att generalisera exakt vad den romantiska musikeopken faktiskt var, i och med att man ofta drar väldigt många kompositörer över en kam i uttrycket.
Man kan som regel säga att musiken under romantiken var mycket uttrycksfull, dock utan att vara allt för experimentell.

Jämförelse mellan romantiken och Wien klassicismen
Man kan säga att romantiken föddes i Wien klassicismen, då musikepoken startade med ett av Ludwig van Beethovens senare verk. Romantiken är väldigt mycket bredare än Wien klassicismen, just eftersom att den innefattar mycket fler musikskapare än vad Wien klassicismen gör, detta just eftersom att Wien klassicismen bara innefattar de allra mest populära musikskaparna inom den epok som kallas klassicismen. Den största skillnaden i hur själva musiken faktiskt låter är att Wien klassicismen ofta är lite gladare och muntrare än romantikens musik. Detta kan bero på att många av Wien klassicismens stycken hade grund i visan och dansen. Tonspråket var ofta lätt att förstå för publiken och musiken var lättlyssnad. Istället för att ha sin grund i visor och dans har romantiken snarare en grund i det mystiska och övernaturliga. Ett exempel är just Edvard Griegs I bergakungens sal som skildrar hur trollen dansar. En annan stor inspirationskälla för romantiken är naturen.
Någonting som stämmer in på de båda epokerna är dramatiken, vilket det fanns mycket av i många stycken både från romantiken och Wien klassicismen.
Orkestrarna förändrades även de från Wien klassicism till romantik. De växte sig större och innehöll fler instrument.
Tonspråket är en stor skillnad mellan de två epokerna. Tonspråket i romantiken bjuder på mycket mer dramatik, medan det i Wien klassicismen inte alls är lika filmiskt. Det berättar inte alls en historia på samma sätt som romantiken som, som sagt, är väldigt inriktad på det mystiska, men även sagoberättandet.

Griegs liv
Edvard Grieg föddes 1843 i Bergen, Norge. Redan vid ung ålder kan man säga att han hade goda förutsättningar för att bli en skicklig musiker, då han växte upp i en mycket musikalisk familj. Han blev upplärd inom musik av sin mor som lärde honom spela piano.
En nära vän till familjen Grieg övertygade Edvards föräldrar om att sonen hade en musikalisk begåvning och vid femton års ålder flyttade Grieg till den tyska staden Leipzig. Där studerade han vid stadens musikhögskola, undervisningen där innebar mestadels studier av äldre kompositörer, någonting som Grieg tyckte var alldeles för fantasilöst. Därför studerade han själv lite nyare kompositörer som Chopin, Robert Schumann och Carl Reinecke.
Grieg gav sin första konsert 1861 i Blekinge, Sverige. Då hade han redan skrivit tio verk.
Grieg gifte sig 1867 med sin kusin, Nina Hagerup. Tillsammans fick de ett barn, som dog tretton månader gammalt.
Efter att Grieg kommit hem efter två italienska studieresor bildade Edvard Grenig Musikforeningen, vilken han även ledde under fyra år.
1885 slutade Grieg och hans fru att flytta runt, då de slog sig ner i Troldhaugen, nära intill Griegs hemstad.
De sista åren av sitt liv ägnade sig Edvard Grieg åt komposition på heltid. Under denna period var han mycket produktiv. 1907 dog han efter en långvarig sjukdom. Under hans begravning samlades tusentals människor på gatorna i hans hemstad för att hylla honom.

”I bergakungens sal”
I bergakungens sal var ett kortare musikstycke skapat av Grieg. Det skapades framförallt som en del av musikalen Peer Gynt (1867), av den norske författaren Henrik Ibsen. Anledningen till att stycket över huvud taget skrevs var specifikt för att vara en del av musikalen.
Stycket är väldigt filmiskt, och otroligt dramatiskt, samtidigt låter det som om det vore hämtat ur en visa. Detta tonspråk speglar verkligen den romantiska epoken. Stycket är i högsta grad inspirerat av det övernaturliga, någonting som var väldigt vanligt under romantiken. I det här fallet är det övernaturliga troll.
I det stycke av pjäsen där I bergakungens sal ingår ramlar huvudpersonen, Peer Gynt ner i en grotta – bergakungens sal. Där nere finns det troll som festar och dansar. I bergakungens sal ska gestalta trollens dans. I början av stycket går musiken långsamt och är ganska tyst, detta ska då gestalta småtroll som dansar försiktigt. Stycket blir sedan snabbare, högre och mer dramatiskt. Trollens dans blir allt vildare och vildare och det är allt större troll som dansar.

Sammanfattning av händelseförloppet
Hela stycket bygget på en speciell melodi, ett tema som upprepas arton gånger. I bergakungens sal är en svit, vilket märks tydligt just eftersom den innehåller flera små satser (flera små delar). Dessa satser upprepas sedan genom stycket, men ändå är ingen av satserna den andra helt lik. Stycket börjar väldigt med en väldigt låg ljudnivå, det bygger sig sedan uppåt till högre ljudnivå och blir även snabbare och snabbare, och fler och fler instrument stämmer in. Tillslut når stycket sitt klimax, vilket är väldigt högljutt och snabbt.

Händelseförlopp
Det hela börjar med att valthornet ger ifrån sig en enda ton, dock en ganska utdragen sådan. Från 0:03 spelas en melodi på cello och kontrabas, kontrabasen spelar utan stråke, och man knäpper istället på strängarna. I melodin ingår även bastrummor och en aning valthorn. Under tiden melodin spelas höjs tempot, samt styrkan.
0:16, stämmer fagotterna in och tar över temamelodin samtidigt som cellon och kontrabaserna tar över fagottens melodi. Valthorn och bastrummor fortsätter samma melodi som tidigare.
0:26, temat återupprepas på cello, kontrabas och fagott.
1:01, temat återupprepas på violinerna, en oktav högre än föra gången. Bas och cello spelar den andra melodin i stycket. Flöjter, klarinetter, valthorn tromboner och violiner.
1:16, oboe och klarinett spelar temat. En väldigt mörk stämma från cello kontrabas, bastrombon och tuba. Ljudnivån höjs samtidigt som det hela går snabbare och snabbare.
1:48, alla stränginstrument spelar temat. Violin och viola spelar det hela en aning högre. Alla instrument stämmer in samtidigt och lägger var och ett till en liten del till grundtemat. Melodin spelas snabbare och snabbare samtidigt som det blir ännu högre.
1:58, alla violiner och violas spelar ”fråga” (fortfarande i ett väldigt högt tempo) som sedan besvara denna ”fråga” av träblås instrumenten. Stycket avslutas dramatiskt med den snabbaste och mest högljudda biten i stycket, stunden som hela låten byggt upp till. Alla instrument spelar samtidigt.
2:23 Låten avslutas tvärt efter klimaxen.

Länk till videon som jag utgått ifrån: https://www.youtube.com/watch?v=pPLXNmKvLBQ

Instrument som används i stycket:














Källor

En PDF-fil som jag kom över:

Youtube (låten som jag utgick ifrån när jag skrev ner händelseförloppet):

Nationalencyklopedin (NE):

Wikipedia:

En fil från Gunnesbo01:

MusikSök:

Komponera.se:

fredag 27 mars 2015

Den svävande damen, frågor

1) Varför är Agnes vid flera tillfällen i pjäsen arg på trollkarlen, dr Glota?
För att hon vet att han vet vem som är hennes föräldrar, men vägrar berätta.
2) Varför är den äldre damen, Madame Kirik Cam, arg på honom?
För att han lämnade bort Agnes till barnhemmet.
3) Varför är Madame Kirik Cam arg på Clownen Lava?
För att hon inte villa ha ett barn, eftersom att hon visste att hon inte skulle klara av att ta hand om det.
4) Vad gör Madame Kirik Cam​ när hon är upprörd och arg?
Hon kastar knivar på på folk som hon är arg på.
5) Är det viktigt att växa upp hos sina biologiska föräldrar? Förklara!
Det beror på, man kanske undrar vem som är ens biologiska föräldrar. Oavsett om föräldrarna är vid liv eller inte så borde barnet illa fall ha rätt att få veta vem som är ens biologiska föräldrar. Vem man är påverkas ju inte av ens föräldrar, men hur man är påverkas mer än ens föräldrar.
6)    Man brukar prata om att både arv och miljö påverkar hur man är och reagerar på olika händelser i livet. Diskutera begreppen och fundera över: Hur har dessa begrepp påverkat  t ex Agnes och Madame Kirik Cam? Hur det har påverkat dig själv?
Agnes i pjäsen här några arv från sin mamma t.ex hon är väldigt envis och hon är väldigt temperamentsfull, hon är inte heller särskilt blyg. Agnes trivs på cirkusen och ser det som sitt hem. 

onsdag 11 februari 2015

Boulevard of Broken Dreams

1. Jag spelade inget instrument eftersom att jag sjöng.

2. Det som gick bra för mig var att jag lärde mig låttexten utantill och kunde sjunga den med musik till.

3. Om jag kommer att sjunga igen kan jag jobba på att håla tonen lite mer eftersom att jag tänker att det var det jag hade svårast med.


4 .Alla personer verkade ha lättare att göra sin del i det hela om de andra inte var med. När alla instrument spelade samtidigt blev de lite kaotiskt om trummorna t. ex  kommer i otakt kommer i otakt kommer alla andra automatiskt i otakt. Sångarna hade svårt komma in i det hela eftersom att de övat för sig själva och därför hade svårt att anpassa sig till takt med mera. De flesta instrumenten hade sin egen rytm men några spelade tillsammans, d.v.s. bas och keyboard, och basen hade samma takt som bastrumman. Gitarren spelade sin egen rytm.