Kubakrisen

Kort sammanfattning

Kubakrisen var den konflikt mellan Sovjetunionen och USA och som ofta kallas ”det kalla krigets hetaste ögonblick”.

På den tiden var Sovjetunionen och Kuba allierade. Kuba gav Sovjet tillåtelse att bygga avfyrningsramper till kärnvapenrobotar på Kuba. Från Kuba (som ligger 150 km söder om USA) hade Sovjet möjlighet att nå i princip alla amerikanska städer med kärnvapenrobotarna. Världen har aldrig varit så nära ett kärnvapenkrig som den gången.

Orsakerna till Kubakrisen

Kubas handelsavtal med Sovjet

1959 tog Fidel Castro makten på Kuba genom att med hjälp av den rebellarmé som leddes av honom störta diktatorn Fulgencio Batista. Maktövertagandet välkomnades bland stora delar av den kubanska befolkningen, och till en början även i USA, som tidigare stöttat Batista. Castro kallade inte sig själv för kommunist, även om han delade många av kommunismens tankar och idéer. Någonting Castro däremot var var nationalist och när han tog över makten lovade han att landet skulle bli oberoende av USA och han började förstatliga mark som ägdes av amerikanska företag. Detta välkomnades, till skillnad från Castros maktövertagande, inte av USA. USA minskade då inporten av Kubanskt socker för att markera att förstatligandet av markområdena inte var acceptabelt. Detta ledde emellertid bara till att Castro förstatligade ännu mer amerikanskägd mark. USA svarade på detta genom att sluta importera socker från Kuba helt och hållet.

Castro letade nu desperat efter nya handelspartners och 1960 slöt Castro ett handelsavtal med Chrusjtjov (Sovjets dåvarande ledare). Castro ville egentligen inte ha en handelspakt med Sovjet, men i det här fallet hade han inget annat val.

Sovjet, som låg i kallt krig med och under kärnvapenhot av USA, såg pakten med Kuba som en möjlighet till att få tillgång till mark nära USA. Med handelsavtalet kom även en allians mellan de båda länderna. Även om Castro egentligen inte ville vara i allians med Sovjet visade det sig snart vara rätt bra för Kuba med en allians mellan de båda länderna.

Fiaskot vid Grisbukten

Då John F. Kennedy blev vald till president 1961 fick han reda på från Allan Dulles (CIAs chef) att en invasion av Kuba planerades för att störta Fidel Castro. Man hade redan tränat trupper för invasionen. 1500 exilkubaner hade tränats av CIA för att genomföra invasionen. I och med att armén inte bestod av amerikanska medborgare kunde Kennedy avsäga sig all inblandning i det hela.

Både Dulles och Kennedy trodde att Castro var mycket hatad på Kuba, och att en revolution mot honom skulle bryta ut så fort de invaderade Kuba. Detta var i högsta grad en felbedömning, då Castro hade fullt stöd från nästan hela Kuba. Denna missbedömning var det felsteg som gjorde att invasionen kom att kallas ”Fiaskot vid grisbukten”. Så fort arméerna steg i land på ön möttes de av en jättestor kubansk armé som Castro själv ledde. Dessutom var Grisbukten helt fel plats för landstigning, det var nämligen inte bara Castros armé de var omringade av utan även en massa träskmark.

USA tjänade alltså ingenting på invasionsförsöket, tvärtemot så förlorade de på det. I och med att Castro personligen lett armén och dessutom lyckats stå emot invasionen, blev han bara ännu mer hyllad än vad han varit tidigare. Till och med de kubaner som inte tidigare stöttat Castro gjorde det nu. Castro blev förstås ännu mer fientligt inställd till USA, de hade ju försökt få honom på fall. Efter invasionsförsöket tillkännagav Castro även att han numera såg sig som kommunist. Resultatet av fiaskot blev, kortare uttryckt: En starkare och mer USA-fientlig, kommunistisk Castro.

Operation Mongoose och anledningen att skicka kärnvapen till Kuba

Samtidigt som nyheterna om Berlinmuren tog upp medias uppmärksamhet började Kennedy sätta den hemliga ”Operation Mongoose” i verket. Operationen gick ut på att ännu en gång försöka störta Castro, som en hämnd för fiaskot vid Grisbukten.

Man presenterade planerna på att störta Castro för CIA, vars ledning var mycket entusiastisk till förslaget, eftersom CIAs ryckte skadats vid invasionen av grisbukten såg de en chans att återupprätta det. Man anställde 400 amerikanska och 2000 exilkubanska agenter för uppdraget. Under de första sju månaderna av operationen jobbade de ”diskret”. De sprängde broar, mördade Kubanska myndighetspersoner.

Samtidigt inleddes storskaliga övningar ute på en ö utanför Puerto Rico. Det gick ut på att invadera ön och döda en tänkt diktator.

Även om Kennedy egentligen inte planerade att invadera Kuba, så anade Castro att USA planerade ännu ett kuppförsök.

Castro berättade om sina misstankar för de sovjetiska ledarna. Han lyckades övertyga Chrusjtjov att USA planerade en attack mot Kuba. Chrusjtjov tyckte då att man borde göra något för att skydda Kuba som var det enda kommunistiska landet i väst, detta genom att skicka kärnvapen dit. Detta var dock inte den enda anledningen. På grund av kapprustningen mellan Sovjet och USA (som Sovjet låg väldigt långt efter i), hade Chrusjtjov året tidigare lurat världen att Sovjet hade ett försprång i kapprustningen. Året tidigare hade Kennedy avslöjat Chrusjtjovs lögn, detta förödmjukade förstås Chrusjtjov. Kärnvapnen på Kuba var därför inte bara för att skydda Kuba, utan även för att sätta USA under press, utan att ha ett kärnvapenövertag i kapprustningen. De kunde alltså knappa in på USA i kapprustningen utan att egentligen skaffa fler vapen.

Och det är nu kärnvapnen på Kuba kommer in i bilden.

Några minuter från kärnvapenkrig

Från Kuba kunde Sovjet träffa i stort sett alla städet i USA.

USA upptäcker kärnvapnen på Kuba

Den 15 oktober 1962 visade bilder från ett amerikanskt spaningsflygplan att någonting var i görningen på Kuba. Sovjetunionen hade börjat bygget av avfyrningsramper till kärnvapenrobotar. Från Kuba skulle robotarna kunna nå i princip alla städer i hela USA.

Chrusjtjov ville att man skulle bygga ramperna lite diskret, istället för att avslöja planerna i förväg. Om USA fick reda på bygget skulle de definitivt reagera, en reaktion som skulle kunnat leda till att Sovjet skulle tvingas retirera och avbryta bygget.

Alla de fartyg som användes för att skeppa dit vapnen var förstås en aning iögonfallande, Sovjet hävdade att man skeppade dit verktygs- och jordbruksmaskiner (vilket ju inte var fallet).

Oavsett om Sovjet var diskreta med vapnen eller ej upptäckte USA byggandet.

USAs svar på robotarna

Beskedet om de sovjetiska kärnvapenrobotarna på Kuba kom som en chock, inte minst för Kennedy själv. Situationen kunde med minsta felsteg leda till ett tredje världskrig.

Kennedy kallade sina viktigaste rådgivare till ett möte i Vita huset där de skulle diskutera Kubakrisen. Under tolv dagar samlades gruppen regelbundet. Läget var mycket allvarligt och presidenten riskerade att bli avsatt om han inte agerade.

USA var tvungna att agera, frågan var bara hur.

Bland förslagen fanns bland annat en attack mot Kuba, de tänkte genomföra ett överraskningsanfall.  Samtidigt hade USAs militärledning ett eget möte angående krisen. Militärens inställning till krisen kan sammanfattas med flygvapenchefen Curtis LeMays ord: ”Bomba dom jävlarna!”.

Kennedy och hans rådgivargrupp kom till slut fram till att man skulle agera aningen mer passivt. Man skulle genomföra en flottblockad, man skulle genomsöka varenda sovjetiskt fartyg med kurs mot Kuba och skicka tillbaka de som innehöll vapenlast. Fördelen med att använda sig av en blockad var att det var en begränsad form av påtryckning som skulle ge Chrusjtjov tid att retirera. I och med att det inte var den mest drastiska lösningen fanns det alltid en mer drastisk plan B i bakfickan, d.v.s om blockaden misslyckades kunde man istället bli lite mer offensiv och kanske till och med gå till attack mot Kuba.

Nackdelen med blockaden var att den bröt mot internationell lag. För att kringgå detta faktum kallade man den istället för en ”karantän”.

Detta förslag blev Kennedys slutgiltiga beslut som han tillkännagav i TV, samtidigt berättade han om de Sovjetiska robotarna (som ju var anledningen till blockaden).

Kennedys uttalande chockade många människor världen över, många människor tyckte att handlingen var för offensiv, andra att den var för defensiv, men alla var chockade.

Chrusjtjov befann sig även han i chock. Detta var det värsta tänkbara svar på kärnvapnen USA möjligen kunde ge, och någon plan B fanns inte.

Castro å sin sida såg blockaden som en krigsförklaring. Han menade att man med Sovjet vid sin sida skulle kämpa till sista man.

Sovjets svar på blockaden

Det var 24 oktober 1962, två dagar efter att USA satt Kuba i ”karantän”. Två stycken sovjetiska fartyg, samt en ubåt närmade sig karantänlinjen (d.v.s där USAs kontrollantfartyg låg). De amerikanska skeppen hade i uppdrag att stoppa alla sovjetiska fartyg och ubåtar. Det märkliga med de sovjetiska fartygen var att de stannade en bit innan karantänlinjen, sedan vände de om. Detta var Chrusjtjovs första motstånd mot blockaden.

Under tiden som blockaden pågick ”brevväxlade” Chrusjtjov och Kennedy genom kodade telegrafmeddelanden som sedan översattes. I början var Chrusjtjovs brev aggressiva och anklagade USA, med sin olagliga blockad, för sjöröveri.

Men efter ett tag ändrades hans inställning och han skrev istället att man borde jobba sig bort från det krig som var på väg. Dessa brev gav Kennedy en liten strimma hopp om en fredlig lösning på krisen. Han ska även ha sagt att han inte ville pressa ryssarna en centimeter längre än nödvändigt, så länge det förhindrar kriget.

Den svarta lördagen

Lördagen den 27 oktober 1962 kom att bli den värsta dagen under hela Kubakrisen.

På förmiddagen sände Chrusjtjov, i ett meddelande i Sovjetisk radio, ett erbjudande till Kennedy och USA. Det kan sammanfattas som: Om ni drar tillbaks era robotar från Turkiet så drar vi tillbaka våra robotar från Kuba. Meddelandet chockade många, inte minst Kennedys rådgivare.

USAs robotar i Turkiet hade placerats där av i princip samma (offentliga) anledning som robotarna på Kuba, för att skydda landet. Om USA drog tillbaka robotarna från Turkiet skulle det i offentlighetens ögon se ut som att man lät Turkiet stå oskyddat för att främja USA. Detta skulle skada Nato svårt, i och med att det då skulle verka som att det bara fanns till för USAs egen vinning.

Konflikten var på väg att spåra ur, både Kennedy och Chrusjtjov var på väg att helt tappa kontrollen över den.

Ett tydligt tecken på detta är att ett amerikanskt plan sköts ner och störtade på Kuba. Saken var den att Chrusjtjov själv inte givit order om detta. Han blev lika chockad som Kennedy när planet blev nedskjutet.

Den amerikanska militären var, som tidigare nämnts, väldigt angelägna om att den enda lösningen på krisen var krig. Det riskerade dessutom att störta Kennedy och starta krig ifall han inte agerade snabbt. Detta var en fara för både Kennedy och Chrusjtjov, i och med att ett kärnvapenkrig skulle drabba såväl Sovjet som USA. Han gick därför direkt med på att dra tillbaka robotarna på Kuba, utan att ens fråga om USA kunde dra tillbaka robotarna i Turkiet som en kompromiss. Det gjorde de dock, utan att någon fick reda på det.

Militären var inte nöjd med beslutet, de tyckte att det var det värsta nederlaget i USAs historia.

Resultatet av Kubakrisen

Konsekvenser

Om det var någonting Kubakrisen visade så var det väll att varken USA eller Sovjet i grund och botten ville ha ett kärnvapenkrig. Detta är ju förståligt eftersom att det förmodligen hade ödelagt stora delar av de båda länderna, samt övriga världen.

Kennedy fick som ett resultat av Chrusjtjovs uppoffrande uttalande ett mycket starkare presidentskap. Dock mördades han fyra månader senare i Dallas. Det finns (konspirations)teorier som hävdar att det var CIA som låg bakom mordet, det finns dock inga bevis för det.

Trots att både USA och Sovjet dragit tillbaks sina kärnvapen från Kuba respektive Turkiet, ingav slutresultatet ändå ett sken av att USA segrat, i och med att ingen visste att de drog tillbaks sina kärnvapen från Turkiet. Chrusjtjov var inte särskilt nöjd.

Trots att Chrusjtjov inte blev mördad (som Kennedy), kan man väll inte säga att det slutade särskilt bra för honom heller. Efter krisen blev han klassad som en fegis, eftersom att han ”gett med sig”. Chrusjtjov blev tillslut avsatt som ledare för Sovjetunionen.

Castro var inte heller särskilt glad efter krisen. Han hade verkligen vigt sitt liv åt att Kuba skulle vara fritt och självstyrande. Avtalet mellan USA och Sovjet fick det att verka som om Sovjet ägde Kuba, anledningen till att de skickade dit vapnena var ju faktiskt för att skydda Kuba, men nu visade det sig vad den riktiga anledningen var.

I offentlighetens ljus visade sig Kennedy fientlig mot Kuba, men i hemlighet försökte  han inleda en  normal relation med dem, någonting som Castro var positivt inställd till. Konversationen avbröts dock av Kennedys död.

En mer positiv effekt av krisen var att man efteråt skapade en direkt telefonlinje mellan Vita huset i Washington DC och Kreml i Moskva, linjen var tänkt att förhindra senare missförstånd mellan länderna, som skulle kunna leda till kärnvapenkrig.

Kärnvapnens bakvända effekt

En annan konsekvens av krisen var att många, märkligt nog blev mer positivt inställda till kärnvapen. Anledningen till detta var att krisen faktiskt hade bevisat kärnvapnens positiva effekt. Positiv effekt? Den positiva effekten är, i grund och botten, ganska hemsk. Kärnvapnen förhindrar krig, i och med att de skulle ha en såpass förödande effekt mot mänskligheten är det ingen som vågar anfalla ett land som har kärnvapen, desto fler länder som har kärnvapen, desto färre krig. Nackdelen med denna motsägelsefulla effekt är att den gör hela civilisationen mer bräcklig: visserligen skapar den fred, men om så mycket som ett land skulle fälla en atombomb skulle det kunna innebära ett krig som utplånade mänskligheten.

Hur hade man kunnat förhindra Kubakrisen?

Förebyggande lösning på krisen (mina egna tankar)

Egentligen är det lite svårt att säga hur man hade kunnat förhindra Kubakrisen, eftersom att det inte blev krig, och att man faktiskt lyckades förhindra den där och då. Dock var det ju fortfarande en konflikt, och med facit i hand kan man ju alltid se saker som kunde gjorts annorlunda. Förebygga det hela på något sätt.

- Å USAs sida finns det en väldigt enkel sak de kunnat göra annorlunda. De kunde åtminstone ha försökt inleda ett normalt samarbete med Kuba när Castro tog makten. Även om det inte var lätt att förutse händelseförloppet, så borde de ha försökt trappa ner konflikten så fort den började och hålla sig på god fot med grannlandet.

- Sovjet å sin sida gjorde det stora misstaget att skicka robotarna till Kuba. Det är ganska uppenbart att robotarna inte skickades dit för att försvara Kuba, utan för Sovjets egen vinning. De borde alltså inte ha utnyttjat Kuba för egen vinning, i och med att det var en av orsakerna till krisens okontrollerbarhet.

- På tal om okontrollerbarhet, det var okontrollerbarheten som gjorde att kriget nästan bröt ut. Eftersom att ingen av länderna ville ha kärnvapenkrig hade det varit mycket bättre om de båda ledarna (Chrusjtjov och Kennedy) hade haft bättre kommunikation. De borde ha satt sig ner och pratat igenom det hela, de ville ju samma sak, så egentligen hade det inte varit något problem att komma överens. Detta blev förmodligen en lättare sak att göra efter skapandet av den direkta telefonförbindelsen mellan Washington DC och Moskva.

- I grunden till de flesta konflikter ligger det som, även i Kubakrisen, är det viktigaste att ändra på för att förhindra konflikt - stolthet. Varken Kennedy eller Chrusjtjov hade drivit krisen framåt om det inte var på grund av sin egen och det egna landets stolthet. Kapprustningen hade aldrig ens uppstått om det inte vore för stoltheten. Och kanske är det den komponent man måste ta bort för att förhindra framtida konflikter.

Aktuella händelser angående krisen

- Man kan fråga sig om detta hade kunnat hända idag. Relationen mellan USA och Ryssland har ju blivit bättre efter Sovjetunionens fall. Men idag har Rysslands åter en ledare som inte är rädd för att använda armén utanför det egna landet. Exempelvis har de gått in i Ukraina.

Häromdagen på talade man om en återgång till kalla kriget, detta på grund av rysslands fientliga beteende mot omvärlden: Exempelvis att de har använt sig av fartyg som kan ta in kärnvapen. 

- USA har fått en ny fiende sedan elfte september – militanta islamister – detta istället för kommunister.

- Cuba är fortfarande en socialistisk enpartistat, med andra ord en diktatur. Fidel Castro var president fram till 2006 då han lämnade över presidentposten till sin bror Raul Castro. Raul Castro har jobbat en aning mer i den demokratiska riktningen, även om det är en lång bit kvar. Under president Obamas tid i USA har relationerna mellan Kuba och USA blivit bättre. Vid ett besök på Kuba sade president Obama bland annat: ”Det USA gjorde fungerade inte, vi måste ha modet att inse det … Isolering med rötter i kalla kriget fungerar inte på 2000-talet”.

Källförteckning och källkritik

Källförteckning

So-rummet: http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kubakrisen-1962-det-kalla-krigets-hetaste-ogonblick

”Cubakrisen”: En bok faktabok av Peter Chrisp

Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kubakrisen

Gleerups lärobok, ”Utkik historia”

globalis.se

TT - Tidningarnas Telegrambyrå

omni.se

Aktuellt (dvs svtnyheter.se)

Källresonemang

SO-rummet: http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kubakrisen-1962-det-kalla-krigets-hetaste-ogonblick

SO-rummet är en sida som är fri för vem som helst att skriva artiklar på, detta är ju ofta en faktor som gör en källa mindre pålitlig. Men just i det här fallet kan man inte säga att källan är opålitlig, eftersom att den faktiskt, även om den är fri sida, är granskad. Den som driver SO-rummet är en SO-lärare som granskar artiklarna som skrivs där. Även om det nu bara är en person som granskar sidan finns det en annan faktor som gör den mer pålitlig: det är en sida med ett begränsat ämne. Detta innebär att, till skillnad från wikipedia etc. som kan handla om vad som helst, är SO-rummet begränsat och gör på så sätt det mycket lättare att granska texterna som skrivs där. En nackdel med fria sidor som SO-rummet är att de, även om de granskas, kan vara helt felaktiga. Detta om de inte blivit granskade ännu, i och med att det tar tid att granska källor, särskilt när man bara är en person.

”Cubakrisen”: En bok faktabok av Peter Chrisp.

Denna källa är som sagt en bok. Det är ingen digitalbok från internett och det är inte heller någon gratis källa. Källor som är gratis har som regel lite lägre kvalitet än de källor som faktiskt kostar, (såvida man inte lånar den på bibliotek eller av Gert).

I och med att detta även är en fysisk bok så måste det finnas ett förlag som givit ut den, och då har all fakta i den förstås granskats.

Nackdelen med att använda en bok som källa är förstås att de inte uppdateras så som internetkällor gör. Dock handlar denna bok om en historisk händelse, som dessutom skedde relativt nyligen. På grund av detta är chansen mindre att det skulle tillkomma ny fakta, i och med att händelserna redan har hänt. Det skulle dock kunna dyka upp nya fynd, till exempel Fidel Castros anteckningar från tiden. Därför blir pappersböcker tillslut för gamla. Denna bok har dock inte så många år på nacken.

Allt som allt är denna källa pålitlig.

Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kubakrisen

Wikipedia är inte helt en pålitlig källa, eftersom att den, likt SO-rummet, är fri för vem som helst att skriva på. Skillnaden mot SO-rummet är att den täcker ett mycket mindre område än vad wikipedia gör. Dock är det fler människor som använder wikipedia och på så sätt är det även fler som granskar och korrigerar sidan.

Wikipedia är dock inte riktigt så pålitlig så att man ska förlita sig på den som enda källa. Som regel brukar artiklarna på wikipedia som faktiskt har källförteckningar mer pålitliga än de som inte har det. De bevisar liksom att detta inte är taget ur luften. Desto fler källor i förteckningen desto mer pålitligt.

Jag har inte använt wikipedia särskilt mycket för att skriva mitt arbete, men jag läste igenom artikeln om Kubakrisen innan jag började skriva. När jag sedan läste boken ”Cubakrisen” kunde jag lättare få en uppfattning över det mest väsentliga innehållet i wikipedia artikeln. Artikeln stämde även överens med vad jag läste på SO-rummet.

Aktuellt (dvs svtnyheter.se)

Jag använde inte SVT särskilt mycket när jag skrev mitt arbete, endast i jämförandet mellan den tid Kubakrisen utspelade sig i och nutid.

SVT, d.v.s Sveriges television, är en sida och TV-kanal som de flesta anser som pålitlig. Den är oberoende av staten och drivs med hjälp av det lilla bidrag som kallas TV-licens. SVT är en av de svenska public servicetjänsterna i Sverige. Många påstår dock (och notera inte är mina egna åsikter) att SVT är en aning vänster. Vilket kanske eller kanske inte är sant, det är helt enkelt en tolkningsfråga. SVT är i alla fall menat att vara opartiskt och att sprida sammhällsinöormation, samt erbjuda ett brett utbud inom TV. Hur som helst är SVT-nyheter en bra pålitlig sida som innehåller mycket opartisk fakta.

Redskapsgymnastik

För 4A (21 pers) 1 timme

Mål för lektionen

Lektionens syfte är i grunden att lära ut grundförmågor. Vi vill även att alla ska vara aktiva på lektionen. Detta är anledningen till att vi har små grupper och även att man cirkulerar runt på varje station.

Material

I materialväg kommer vi att behöva följande:

1. Lianer, bommar, ribbstolar och tjockmatta.

2. Långmatta, järnstänger (d.v.s sådana som man kan sätta upp mellan två bommpelare) och ”romerska ringar”.

3. Sprängbräda, plint, bänkar och sockerbitar/småplintar.

4. Basketboll, liten portabel basketkorg och ett antal medicinbollar.

5. Så många tunnmattor som möjligt.

Vi har ritat upp hur vi ska ställa redskapen på en separat lapp.

Hur lektionen genomförs

Observera att man bör börja plocka fram en bra stund innan lektionen börjar, eftersom att det är mycket att ta fram.

1. Under lektionen kommer vi att börja med att ha uppvärmning (se uppvärmning).

2. Efter uppvärmingen kommer vi att ha en genomgång av de olika stationerna. För att folk ska komma ihåg vilken station de ska gå till. Därnäst kommer vi att använda oss av koner i olika färger, som markerar de olika stationerna.

3. Sedan kommer vi att genomföra ”hinderbanorna” nedan. De genomför vi genom att vi först delar in eleverna i grupper (som vi bestämmer genom etta-tvåa-principen), och sedan berätta vilken av stationerna respektive grupp ska börja på, samt vilket håll man byter åt.

Uppvärmning

Uppvärmningen kommer att utföras utan att man rör sig så mycket runt i salen, detta eftersom att vi inte har så mycket plats att röra oss på. Vi kommer att leda uppvärmningen genom att stå längst fram, med klassen i en halvcirkel framför oss, så att alla kan se.

I uppvärmningen kommer vi under första låten (uppvärmningslåten) att göra ”sprattelgubbehopp” samt ”skidåkning” på stället.

Vad uppmjukningen beträffar tänkte vi göra lite olika leduppmjukande rörelser, detta eftersom man under våran lektion kommer att jobba mycket med övningar där det är lätt att sträcka sig. Och det vill vi ju undvika. Lite mer specifikt så är det dessa övningar vi kommer att göra:

1. Rulla handleder.

2. Rulla halvt varv på vardera sidor med huvudet.

3. Rulla fötterna mot golvet (med tårna i golvet).

4. Rulla höfterna.

5. Rulla axlar.

6. Veva armarna.

Musik:

Uppmjukning: ”Space Oddity” - David Bowie

Uppvärmning: ”Still Breathing” - Green Day

Stationer

1. Greppa

a. Svinga från bom till bom i lianer.

b. Armgång.

c. Klättra upp i ribbstolarna, klättra längs ribbstolarna och hoppa ner på en tjockmatta.

2. Rotationer

a. Kullerbyttor och hjulningar på långmatta.

b. Magkniven (dvs en kullerbytta på en stång), på stänger.

c. Romerska ringar.

3. Stödja, hoppa

a. Språngbräda upp på plint.

b. Kaninhopp över bänk.

c. Hoppa jämfota upp på sockerbitar och ner igen.

4. Kasta, fånga

a. Skott på liten basketkorg.

b. Langa bollar. 

Tidsplan

Framplockandet fixar vi innan lektionen börjar

Uppvärmning/uppmjukning: 8 min

Genomgång: 7 min

Aktiviteter: 32 min (8 min på varje)

Reflektion: 7 min

Undanplockning: 6 min

Säkerhet

Vi ska komma ihåg att säkra ringarna och fästa bommarna och metallstängerna ordentligt. Vi planerar även att hela tiden gå runt i salen och se så att allt går säkert till. Vi kommer även i början av lektionen, som sagt att gå igenom hur man gör på de olika stationerna, ovh hur man gör för att inte skada sig. Alla ska ha förstått när vi börjar, se till att alla lyssnar och så.

Reflektionsfrågor 

Vilka förmågor har vi tränat på idag?

Kunde man ha genomfört stationerna på något annat sätt?

English Book Circle – "Branded" Creative connector

1. The first thing i thought of was the old house on top of the hill. I mean it’s an old house, it’s boring, but you have to look at it only because it’s historical. Even if the house in fact is nothing of interest at all. And i can relate this to, not an old house, but a book. To be more exact ”The Diary of a Young Girl”, which is called ”Anne Franks dagbok”. Because, the book in itself is pretty boring. But jut because it was written by this girl, Anne Frank, who was hiding from the nazis during world war two, you have to read it. Even if it’s boring.

2. I can relate the school trip they go on to our school, because, we sometimes do really boring school trips on Gunnesboskolan. As you probably know.

3. Dales school class is stumbling into a blizzard, and Minnie Coopers clothes ins’t warm enough. And I can relate to this because I am living in Sweden. You never know when it’s time to get that jacket out of your wardrobe. And you always think: well, I can dress like this for a few more days. And when you’re outside you are just freezing to death, (not literally).

Andra Världskriget

Redan innan andra världskriget bröt ut 1939 hade Hitler lagt områden under sig. Förklara vad som hade hänt genom att använda följande ord: Saarområdet, Rhenlandet, Österrike, Münchenöverenskommelsen och Molotov–Ribbentrop-pakten?

Saarområdet hade före första världskriget varit tyskt område. Sedan Versaillesfreden hade Saarområdet dock varit ockuperat av Frankrike. Under 30-talet tyckte tyskarna att det skulle hållas en folkomröstning och det gjorde det. Eftersom att Saarområdet fortfarande var tyskt och befolkat med folk som pratade tyska, slutade omröstningen med att området blev tyskt igen. Ett område till Tyskland.

Hitler lyckades inte lägga områden under sig bara genom att följa Versaillesfredens överenskommelser. En av bestämmelserna var att Rhenlandet skulle avmilitariseras.

Då Hitlers arméer, 1936 vandrade in i Rhenlandet, tvärtemot vad överenskommelserna sa.

Tyskland fick enligt överenskommelserna inte heller upprusta sin armé. Det gjorde de dock i alla fall. Men på ett diskret sett. Först uppgraderade de lite, utan att någon brydde sig, sedan lite till, då brydde sig inte heller någon. Till sist hade de byggt upp sitt försvar igen.

Molotov-Ribbentrop-pakten var en viktig anledning till att Hitler lyckades lägga under sig land innan kriget började. Rent praktiskt sätt hjälpte pakten inte innan kriget började, men när kriget väl bröt ut skulle det vara lättare för Hitler att lägga under sig länderna. Det var dock inte den offentliga delen av pakten som hjälpte Hitler att lägga länder under sig. Varför skulle Tyskland vilja ha ett fredsavtal med sovjet som de hatade? Saken är den att det inte riktigt var den offentliga delen av pakten som var den viktigaste. Molotov-Ribbentrop-pakten var i offentlighetens ögon en pakt mellan Tyskland och Sovjet om att inte anfalla varandra. Men då ingen hörde gjorde gjordes den egentliga pakten upp. Avtalet var att dela upp Östeuropa mellan sig. Nu kunde Hitler alltså lätt gå in i de länder han ville utan att Stalin och Sovjet lade sig i.

Hitler lyckades även lägga under sig Sudetenland under sig genom lite lurendrejeri, han sa att efter det skulle han inte begära mer land. Eftersom att det bodde många tyskar i Sudetenland som ville förenas med Tyskland, detta underlättade för Hitler.

Då tyckte man att det var bra att låta Tyskland få området så skulle allt vara löst sedan. Men så blev det ju försåt inte då kriget började.

5. Varför blev Stalingrad och el-Alamein vändpunkter i kriget?

Stalingrad blev en vändpunkt för Tyskland i kriget. Man kan definitivt säga att anfallet mot Sovjet var en väldigt stor tabbe. Anledningen till att Tyskland över huvudtaget tagit sig så långt i kriget utan nederlag var att de hade gjort upp Molotov-Ribbentrop-pakten och på så sätt kunnat undvika att hamna i krig med Sovjet, vilket definitivt inte gått så bra. Då Tyskland anföll Sovjet bröt de pakten. Man kan säga att de bet handen som födde dem, eller snarare handen som lät bli att föra krig mot dem. Detta var ett otroligt dumt drag av Hitler och om något, ett tecken på hans storhetsvansinne. Då de gick in i Sovjet vände kriget.

Det fanns en andra anledning till att kriget vände för Tyskland då de gick in i Sovjet. Den ryska vintern, Sovjets farligaste vapen. Trots att både Karl XII (en svensk kung) och Napoleon gått i fällan gjorde Hitler det. De Tyska arméerna gick in och föll på samma sätt som två andra stormakter tidigare gjort.

Arméerna kunde dock ha överlevt om de retirerat, vilket inte var någon svår sak rent praktiskt. Men Hitler gav order om att man skulle gå ”all in” och strida till sista man. Ännu ett dumt drag av Hitler.

Slaget vid el-Alamein var också en av vändpunkterna i kriget, då tyskarna förlorade där. Tyskarna ville erövra el-Alamein för att få tillgång till de stora oljefälten i mellanöstern. Hitler behövde oljan för att kunna fortsätta kriget. Tyskland förlorade slaget eftersom att de blev övermannade. Den brittiska armén vann, det blev deras första seger. Det gick faktiskt att besegra Tyskland.

Varför är namnet Quisling känt över hela världen?

Vidkun Quisling var, redan innan kriget bröt ut, ledare för ”Nasjonal Samling” (det norska nazistpartiet), och hade redan då kontakt med Hitler. När Tyskland ockuperade Norge bildade de en regering av norska nazister, alla från ”Nasjonal Samling”. I denna regering blev Quisling tillsatt som ministerpresident i regeringen, han var alltså regeringens överhuvud, men han kunde samtidigt inget annat än att lyda tyskarna. Anledningen till att Tyskland valde att sätta dit en lydregering istället för att bara styra över landet själva var att det hade tagit mycket mer resurser. Om man istället lät norrmän, som höll med nazisterna, styra landet blev det mycket enklare.

Vad hände i Sydostasien under kriget? Vilka var huvudmotståndarna? Vilka konsekvenser fick president Trumans beslut att fälla atombomben?

Huvudmotståndarna i slutet på andra världskriget var japan och USA, detta eftersom att japan invaderade Kina, de menade att det var deras intressesfär. Den starkaste landet under kriget var Tyskland. Tyskland och Japan blev bundsförvanter under kriget. Japan var därför aggressiva i Asien, detta var inte bra för Frankrike eller Nederländerna, som hade flera kolonier i Asien, det var alltså inte bra för dem att Japan tog över delar av Asien, för då förlorade de inkomster. USA uppmanade Australien att inte  exportera olja till Japan, en naturresurs som inte finns i Japan. Detta såg Japan som en krigsförklaring från USA. Japan bombade därför USA:s stillahavsflotta. Detta ledde till att USA aktivt gick in i kriget, de rustade upp sitt försvar. Dock bombades inte USA:s bästa fartyg. USA skickar folk till Europa.
Japan har en ny strategi, de bombade inte traditionellt, de bombade istället med hjälp av att fylla flygplan med sprängmedel, kamikazepiloter (självmordspiloter) flög sedan planen in i hangarfartygen.

Det som hände i Sydostasien, eller rättare sagt, i Japan, var några av andra världskrigets sista stridigheter. Tyskland hade redan kapitulerat, och Japan hade inte mycket kvar att förlora de heller. Eftersom att USA hade ett klart övertag, krävde den amerikanske presidenten, Harry Truman, att Japan skulle kapitulera. Det var vid detta tillfälle Japanerna gjorde det stora misstaget att inte kapitulera, och istället fortsätta försvara de landområden de erövrat. Detta var den slutgiltiga droppen som fick USA:s bägare att rinna över. Det var då de bestämde sig för att använda ”den nya bomben”.

”The Manhattan projekt” var skapandet av den första atombomben. I början av 1945 hade USA färdigställt tre stycken atombomber. Man testsprängde en av bomberna, resultatet var över förväntan.

Trots bombens extrema effekt bestämde man sig för att fälla den över den japanska staden , för att sätta stopp för Japans sista försök att försvara de landområden de erövrat under kriget.

Atombomben blev ett alternativ till en invasion mot Japan. Anledningen till att president Truman tog beslutet att släppa bomben var att det skulle skona många amerikanska soldaters liv, vilket förmodligen var sant.

Konsekvenserna för Hiroshima blev förödande, nästan hela staden förstördes och i stort sätt alla kom till skada eller dog.

Men det värsta av allt var, att detta inte var nog. Japans krigsfanatiska regering gav inte upp ens efter att de fått en uppvisning om hur kraftfullt USA:s nya vapnen var.

Hur reagerade USA på detta? Hela tanken bakom sprängningen var ju faktiskt att få Japan att kapitulera.Svaret är allt för enkelt. Man sprängde den andra atombomben över  Japan. Denna gången var det staden Nagasaki som föll offer. Bara tre dagar efter den första. Denna bomb var inte mildare än den första.

Nu tvingades Japans regering att handla. De kapitulerade, för att förhindra ytterligare sprängningar. Någonting som var klokt gjort.

Då japan gav upp var andra världskriget slut.

Varför släppte USA atombomberna?
Anledningen var att man skulle skona människoliv genom att bomba och få Japan att ge upp, om man hade invaderat hade mycket fler soldater förmodligen dödats. Skadegörelsen hade förmodligen blivit mindre dock.
En annan anledning till att bomberna släpptes var att man ville skrämma Sovjet, genom att visa vilka farliga vapen man hade. Sovjet hade nämligen ett intresse i att gå in i Japan ifall kriget inte tog slut, men de hade dock ingen intresse i att gå in i ett erövrat Japan, eftersom att det bara hade blivit mer konflikter då.
USA hade inte något intresse av att erövra Japan, eftersom att det bara blivit dyrt och ansträngande för dem själva. Man bombade därför istället, bara för att få Japan att ge upp och inte för att erövra.

Varför två?
Anledningen till att man fällde två istället för en var att man ville testa bomberna. De hade olika radioaktivitet, olika sprängstyrka, det var lite av ett test för att se hur bomberna fungerade i praktiken. Man hade ju tidigare testat att spränga i öknen, men då fick man inte riktigt veta vilken effekt bomben faktiskt hade på byggnader och människor.
Japan hade ganska säkert givit upp om de låtit dem få lite tid på sig, istället bombade de igen, bara två dagar senare för att få slut på kriget snabbt, innan Sovjet (som var intresserade av att erövra Japan) skulle hinna agera.

Beslutet om att fälla de första atombomberna gav många negativa konsekvenser, men även några positiva:

Positivt och negativt:

- Andra världskriget, förhoppningsvis det värsta kriget världen kommer att skåda, hade förmodligen kunnat pågå mycket längre om USA inte fällt bomberna.

- Atombomberna har satt skräck i världen, de förhindrar krig, dock endast för att de är ett hot mot mänskligheten.

- Extremt många människor dog. Mycket fler än vad som varit nödvändigt, dock var det kanske bättre att ta slut på kriget en gång för alla än att riskera att det skulle utvecklas till ett nytt krig, i vilket ännu fler människor dött av atombomber.

”Kristallnatten” och ”den slutgiltiga lösningen” är två begrepp som hör ihop med Förintelsen. Förklara hur.

1938 dödades en tysk tjänsteman på tyska ambassaden i Frankrike. Han blev dödad av en. Mördaren, Herschel Grynszpan var son till en polsk jude som blivit utvisad från Tyskland. Hitler såg detta som ett tillfälle att anklaga judarna, eftersom att han förstås inte anklagade Grynszpan som individ, utan judarna som folk. Hitler låg alltså bakom kristallnatten. Eftersom att: två dagar senare uppmanade Goebbels (Hitlers propagandachef) till en hämndaktion mot judarna. Man uppmanade alltså folket att gå ut och förstöra, döda och misshandla judar.

1938 gick nazister runt omkring i nazityskland gick ut på gatorna och förstörde judiska affärer, brände synagogor. Tusentals judar misshandlades och mördades. Tiotusentals av dem fördes till koncentrationsläger där de sedan skulle komma att möta sitt slut.

Men detta var bara den brutala början på förintelsen.

”Den slutgiltiga lösningen” var målet att utrota alla judar. Anledningen till att detta begrepp hör ihop med förintelsen är att det är själva tanken bakom den.

Hur klarade nazisterna av att ens försöka sig på en sådan sak?

Den metod nazisterna först använde sig av fungerade knappast i längden. De samlade in så många judar de kunde och tog dem till en avlägsen plats. Där lät tvingade nazisterna dem att gräva sina egna gravar. Sedan sköts allihopa. Anledningen till att det här inte fungerade i längden kan man ju nästan lista ut själv. Även om soldaterna som utförde jobbet var nazister, mådde de extremt dåligt över vad de gjort.

Nazisterna var tvungna att komma på något annat sätt, något mycket mer djävulskt uttänkt: koncentrationsläger.

Hela idén bakom koncentrationslägrena var att en person aldrig skulle kunna känna sig skyldig till att ha dödat jättemånga människor. Man delade upp uppdraget i små simpla delar. Om några personer hade uppdraget: ni ska ta de här människorna och sätta dem på tåget. Nästa grupp av personer skulle ta fångarna från tåget, till koncentrationslägret. Den tredje gruppen skulle föra fångarna från barackerna, in i gaskamrarna. Och allt den fjärde i ledet behövde göra var att trycka på en knapp, och så så var kedjan komplett.

Ingen av soldaterna behövde känna sig särskilt skyldig till folkmordet. De ”följde ju bara order”.

Koncentrations- och förintelseläger

Nazisternas första koncentrationsläger, Dachau, upprättades 1933, bara en månad efter att nazisterna kommit till makten. På den tiden skickades främst till politiska motståndare till koncentrationslägren. Men 1935 började man även skicka dit judar, romer, Jehovas vittnen, homosexuella och kriminella. Cirka 1 650 000 människor fördes till koncentrationslägrena.

Förintelselägren där emot var inte avsedda för politiska motståndare. Deras grundsyfte var att snabbt och enkelt mörda så många människor som möjligt, framförallt judar, men även de andra grupper nämnda ovan, med mera. Det mest okända koncentrationslägret var Auschwitz, det var en blandning mellan koncentrations- och förintelseläger. Till Auschwitz fördes cirka 1,3 miljoner människor, 1,1 miljoner av dessa dödades.

Både förintelse- och koncentrationslägrena byggdes så avlägset som möjligt från allt folk, nazisterna ville förstås hålla dödslägren hemliga.

English book circle "Branded" – Discussion leader

White hat

What happened to Dales grandma?

Red hat

Do you think Dale will ever forget what his brother did?

Yellow hat

Why is DP so unsure about Minnie’s plan to reveal the Wards?

Black hat

Why doesn’t Dale want to visit his hometown?

Green hat

What do you think Dale and his family should do to avoid Minnie?

Glosor – "Branded" omgång 3

Här är alla glosor för denna veckan:

• kneel - knäböja
• wail - jämra sig
• howl - tjut, vrål
• cheerful - glad, munter
• conspicuous - iögonfallande
• surveillance - övervakning
• emerge - dyka upp
• startled - uppskrämd
• throng - trängsel
• tyre - däck (på en båt)
• tabloid - dagstidning, blaska
• sigh - sucka
• briefly - kortfattat
• tow - bogsera, bärga
• merciful - barmhärtig, nådig
• woe - olycka, ve
• remark - anmärka
• shrug - shrug
• lecture - föreläsning
• advertising - reklam
• stallion - hingst
• enterprising - företagsam
• authenticity - äkthet, originalitet
• allegedly - påstådd
• pavement - trottoar
• halfwit - dumhuvud, idiot

Kloning, bra och dåligt

Är det verkligen rätt att skapa en exakt kopia av ett djur?

Fördelar:
- Man kan massproducera det specifika djur som ger godast kött.

- Det hade kan bli lättare att genmodifiera djur för att få bort vissa onyttiga fetter och på så sätt kan det t.ex bli nyttigare att äta dem.

- Man hade även kunnat få fram djur som ger mer kött.

- Man kan rädda utrotningshotade djur genom att framställa kloner av dem, genom att få fram mycket fler.

- Kloning skapar en helt ny industri, vilket skapar nya arbetstillfällen. Kloningsindustrin skulle då även göra ämnet aktuellare att forska på, denna forskning hade sedan kunnat leda till framsteg inom inte bara kloning utan även annat.

- Kloning kan även vara positivt för miljön, om man använder det rätt. Tillexempel: man hade kunnat klona de djur som mår bäst och inte blir sjuka. På så sätt hade man sluppit avliva de djur som tar både på resurser och miljö utan att ge något kött-resultat.

- Man hade kunnat klona fiskar och på så sätt få fram jättemånga på ett ställe. Om man styra över vart fiskarna finns kan man minska på transporterna och på så sätt minska utsläppet av växthusgaser.

- Kloning kan användas för att skapa kopior av tillexempel husdjur för att behålla vissa egenskaper hos dem.

- Kloningen kan öppna dörrar för forskning. Framställning av biologiskt forskningsunderlag.

- För att skapa "experimentdjur", djur som är identiskt lika för att kunna studera effekter av medicin, miljögift o.s.v


Nackdelar:

- Man kan klona hästar och på så sätt återskapa de bästa, vinnande hästarna. Detta är dock förbjudet, men man kan fuska.

- Att klona utrotningshotade djur en god tanke i sig, men kloning av vilda djur kan även leda till att den genetiska hälsan hos arterna blir sämre, detta kan leda till inavel.

- Kloning är en relativt ny metod, det finns med största sannolikhet oupptäckta nackdelar med kloning.

- Det är dyrt att klona djur och det kommer inte att vara så kostsamt i längden.

- Det största skälet till att man faktiskt klonar djur är människans egoism. Varför skulle vi annars klona djur? I slutändan handlar det ändå om att vi ska få nyttigare kött, eller t.o.m att återskapa en vinnande tävlingshäst. Det är inte rätt mot djuren.

- Ett bra exempel på genmodifierade djur är "belgian blue", som är en ko som man har genmodifierat för att få fram mer kött. Resultatet är tragiskt och ett fruktansvärt djur plågeri. Dessa nötkreatur kan knappt stå på benen eftersom att de väger så otroligt mycket. De klarar inte heller av att kalva själva, det krävs hjälp från människor.

- Att döda ett djur för köttets skull, visst, men att klona ett djur? Är inte det en kränkning mot djuren, som om köttätandet inte voro nog.

- Är klonerna verkligen exakta kloner? De är genetiskt exakta men i många fall har de defekter som grunddjuren är kloner av inte haft. Kloningen skapar alltså en bräcklighet för djuren och de kan lättare drabbas av sjukdomar.

- När man klonar djur såsom nötkreatur, svin med mera, finns en risk att genetisk ohälsa skapas inom arten. T.ex om man på en gård har kor som alla har exakt samma uppsättning gener försvinner ju mångfalden inom arten, och även om det handlar om kor så är det inte rätt att utrota individen.

- Det här med att använda kloning för att återskapa utdöda djurarter är ju en god tanke. Biologisk mångfald är ju alltid bra. Dock finns det ju gott om bevis för att det inte är bra att introducera nya arter i ekosystemet och näringskedjan. De utdöda djuren har visserligen varit en del av näringskedjan innan de dog ut. Men kedjan ser ju inte likadan ut idag som den gjorde då dessa djur fortfarande levde. Därför är det precis lika dumt att återskapa utdöda djur som det var att t.ex ta med sig kaniner till Australien – de tog över näringskedjan från andra djur som då blev utrotningshotade för att kaninerna åt upp all deras mat. Om man skulle återskapa exempelvis en dront, skulle det innebära samma sak, och på sikt kanske till och med utrota andra djurarter.

Källor:

Wikipedia – Kloning
Det kan ju vara lite si och så med pålitligheten på wikipedia, den heter ju trots allt "Wikipedia, den fria encyklopedin" och det är ju fritt för vem som helst att skriva på wikipedia. Information får vem som helst bidra med, men trots detta så är wikipedia faktiskt en granskad sida. Kloning är ett relativt stort ämne. På wikipedia fungerar det ofta så, att desto större ett ämnet är, desto mer granskat är det.
Jag hittade dessutom bevis för att faktan i denna artikel stämmer genom att jämföra den med de två andra länkarna nedan.

"Kloning av djur – varför och hur?"
Denna sida är, som underrubriken säger från "Riksdagens andrakammarsal", därför tänkte jag att det var en pålitlig sida. Inte bara statligt granskad utan faktiskt från staten. Det finns en massa namngivna professorer och riksdagsfolk som deltagit. Denna sida är en sammanfattning av ett möte i riksdagens andrakammarsal. Alltså är den automatiskt granskad, men även offentlig.
Det finns dock en nackdel med denna sida, den är från 2003. Därför har faktan som sidan bygger på definitivt förändras, vilket fakta inom NO gör med tiden. Dock tror jag fortfarande att en såpass pålitlig sida kan fungera även om den är gammal.

Nationalencyklopedin – NE:
Nationalencyklopedin är ingen fri sida. Det är en väldigt granskad sida som inte är gratis. Eftersom att artiklarna på NE är skrivna av folk som får betalt och är anställda kan man ju dra slutsatsen att det gör artiklarna mer trovärdiga. Nationalencyklopedin är dessutom ett erkänt uppslagsverk som även finns som tryckt. NE är helt enkelt pålitligt. Eftersom att jag använde internetversionen, istället för den tryckta versionen. Detta betyder att faktan mycket mer aktuell och uppdaterad än i den tryckta versionen som kan ha tryckts för jättelänge sedan.