Anledningarna till första världskriget

Imperialism och kapprusting

Det fanns många anledningar till att första världskriget bröt ut. Imperialismen var en av av dem.

Imperialismen är viljan att vilja ta över och kolonisera så mycket mark som möjligt. Anledningarna till att man vill ha kolonier är delvis naturtillgångarna. Man ville åt naturtillgångarna eftersom att vissa av dem bara fanns på ett visst ställe, exempelvis olika metaller. En annan anledning kan vara att genom förslavning och genom att ta alla vinster som naturtillgångarna gav för sig själv.

Länderna bråkade om att få kolonisera länderna i Asien och Afrika, samt att inte förlora de kolonier de redan hade. Denna imperialism ledde till att länderna skaffade större arméer och en kapprustning startade. England hade en stor flotta (störst i världen). Men Tyskland byggde tillräckligt många skepp för att hota Storbritanniens position. Detta gillade förstås inte Storbritannien, så de började rusta upp sitt försvar för att inte förlora positionen och så fortsatte den onda cirkeln.

Kapprustning kan både ha en positiv och negativ effekt på läget. Tillexempel kan det göra att ingen vågar starta krig för att de kapprustande länderna har så otroligt mycket vapen. Just i detta fallet hade det dock en negativ effekt (Vilket det ofta får). 

”Det lilla kriget”

När kriget först bröt ut var det inte många som trodde att det skulle bli ett sådant stort krig. Detta skulle jag också säga var en av anledningarna till att det faktiskt blev så stort. Jag menar, om folk tror att kriget kommer vara lättvunnet och över på nolltid är de inte lika rädda. Då anmäler sig fler frivilliga till tjänst och då kastar man ju bara på vedträn på elden.

Pacifisternas negativa inverkan på Nationalisterna

Pacifisternas krigsmotstånd var trots allt ganska starkt. Jag vill absolut inte förebrå pacifisterna, men jag skulle ändå vilja påstå att fredsvännerna spädde på nationalismen och imperialismen. För många människor fungerar på det sättet att desto fler som är emot dem, desto starkare blir deras egna åsikter om någonting. Nationalismen var dock redan stor i Europa och pacifisterna gjorde rätt i det dom gjorde. Men det är just därför nationalism var och är så svår att tass med.

Den bristande demokratin

Det var bara de rika männen som hade rösträtt, i de länder någon överhuvudtaget fick rösta. De rika männen var även de som inte behövde gå ut i krig. Det var arbetarklassen som fick lida, utan att ens ha någonting att säga till om.

I de länder där det inte fanns någon demokrati, var det bara fritt fram för den som bestämde att gå med och kriga.

Öva läsning + Hur min frukost ser ut...

Skriv ett kort blogginlägg där du skriver ner tre reflektioner om när och hur du övar läsning samt om hur din frukost ser ut.


1. Jag brukar "öva" läsning (även om det är för nöjes skull) från cirka klockan halv tio till elva varje dag. Jag tror att det är bra att läsa innan man somnar. Detta eftersom att det dels får en att minnas det man läst bättre eftersom att det bearbetas i hjärnan under natten. Även eftersom att det jag finner det lättare att somna om efter att ha läst en stund.


2. Även om skrivande inte är samma sak som läsning skulle jag säga att man övar upp läsförmågan när man skriver, och det är ju uppenbart att skrivandet används till skolarbete. Och eftersom att jag är en sådan som gillar att skriva skriver jag även om jag inte jobbar med skolarbeten.


3. Frukost, Olles frukost består oftast av: Vatten och bröd. Och för att inte efterlikna fängelset så kan det även komma med en ostskiva.

Utvärdering av Filmprojektet

- hur upplevde du arbetsprocessen?

Jag upplevde arbetet som mycket roligt, det är någonting som jag har längtat efter länge. Dock var det ju väldigt stressigt. Vi var tvungna att få mycket gjort varje lektion.

- Hur fungerar kombination musik+film

Det var en bra kombination, dock gjorde det allt ännu lite stressigare. Eftersom att vi var tvungna att göra både musik och film, båda delarna är väldigt tidskrävande. Men resultatet blev ju bra så jag skulle säga att det är en bra kombination.

- Hur har arbetsfördelningen fungerat i gruppen?

Mellan mig, Inyana och Sanna har det fungerat bra. Men

Geografi uppgift – s. 119

6.

Sambandet mellan sårbarhet och fattigdom kan enkelt beskrivas som en ond cirkel:

Annat som kan ha med sårbarhet att göra är naturkatastrofer t.ex en jordbävning eller tsunami. En naturkatastrof kan förstöra allt om den är stor. Det kan ta lång tid för ett land att återhämta sig efter en naturkatastrof. Om ett land ofta drabbas av naturkatastrofer kan det vara svårt att utvecklas.

7. Två olika sätt bistånd ges är bilateralt bistånd multilateralt bistånd. När man talar om bilateralt bistånd menas att biståndet ges direkt till de länder man samarbetar med. När man talar om multilateralt bistånd menas att många länder hjälps åt för att hjälpa ett land.

5. Det är också en ond cirkel. Om man är fattig har man inte råd till några resurser t.ex medicin. Utan medicin och läkemedel kommer ohälsan in i bilden och om man blir sjuk utan tillgång till läkemedel slår det mot ens ekonomi.

Men hur ska vi då koppla det här till befolkningstätheten? Om folk bor tätt inpå varandra sprids sjukdomar snabbare och vi är tillbaka där vi började.

Ett extremt klimat kan förstöra en bondes skörd och ekonomi och där har vi även knutit in klimatet i det hela.

Morgenstund hat Gold im Mund.

Tysk film!

Se vår video här!

Geografiuppgift

A. Jag har valt länderna Belgien och Nepal.

B. Belgien ligger i västra Europa i en tempererad kustklimat-zon. Nepal ligger i Asien och har mestadels tundraklimat med evig snö men även lite tropiskt regnskog sklimat.

C. Först och främst har Nepal 10 gånger större barnadödlighet än Belgien. Bara detta visar extrema skillnader.     

G. Det finns många egenheter hos ett rikt land som inte finns hos ett fattigt land, här ä lite jämförelser och slutsatser om det och varför.

Flyktingar

Det första jag tänkte på nu i dessa flyktingtider som är i farten just nu tänkte jag på flyktingarna. Det kommer så otroligt mycket mer flyktingar till länder som har det bättre ställt, framförallt de europeiska länderna. Det finns förstås en logisk förklaring till detta. Min slutsats är att det kommer mer folk till de rikare länderna eftersom att det inte finns mycket mer att få i de länder som ingenting har. Det är nästan samma elände som man som flykting flytt från. Eftersom att folk vill ta sig till de länder som har det bäst ställt. Detta leder då till ett problem för de länder dit flyktingarna kommer. Visst, oftast går det nog att klara av det, men det kan även utvecklas till ett problem. I Sverige till exempel och i övriga EU med så har det lett till en politisk svängning.

Visserligen så är det ju för tillfället en väldigt stor flyktingkris i Europa. Och faktum är att Nepal också tar emot en del flyktingar. Eftersom att Tibet som är grannland till Nepal är ockuperat av Kina innebär det en del flyktingar därifrån.

Min slutsats om flyktingarna är att det kommer mycket flyktingar till rika länder eftersom att folk vill få det så bra som möjligt, desto rikare land ju högre levnadsstandard (i alla fall vanligtvis). Men, det kommer även en mycket flyktingar till fattigare länder, detta antar jag beror på att fattiga länder ofta ligger nära ockuperade eller konfliktdrabbade områden. Detta leder förstås till att flyktingar flyr till första bästa icke konfliktdrabbade land.

Ung befolkning

Med tanke på tabellerna ovan kan vi ju direkt se att fattigdom skapar stor barnadödlighet. En ung befolkning betyder inte att många barn överlever, tvärtom att barnadödligheten är stor. Om många dör unga betyder det genomsnittet sjunker väldigt mycket. Där hav vi anledningen till diagrammets utseende.

Belgien däremot har en mycket mer jämn pyramid där ”snittet” är medelålders mellan 45 och 59. Detta visar på en väldigt låg barnadödlighet eftersom att det finns genomsnittlig ganska så medelmycket barn.

Export, varor och jordbruk

Eftersom att Belgien och Nepal har väldigt olika förutsättningar blir det ju även väldigt stora skillnader. Nepal har väldigt dåliga förutsättningar. Det finns ingen kust, och landet ligger mestadels i en tundra-zon. Detta skapar förstås väldigt få exportvaror. Få exportvaror leder inte direkt till någon bra ekonomi, där har vi då en av anledningarna till att Nepal är fattigt.

Det finns nära på dubbelt så mycket odlingsbar mark i Belgien som Nepal. Bristen på odlingsbar mark skapar ju förstås stor fattigdom.

Miljöpåverkan

De flesta sverige-människor har säkert hört att ”om alla skulle leva som vi i Sverige skulle det behövas 3,6 jordklot” och jag tänkte att det var ett bra sett att jämföra de två länderna. Meningen ska egentligen formuleras såhär:

Om alla skulle leva som folk i Belgien skulle det behövas 3,2 jordklot. De flesta europeiska länder skulle behöva över tre jordklot och det är ju förstås inte bra. Det hade därför inte varit möjligt för de rikare länderna i världen att leva som man gör om inte de fattigare länderna hade haft så otroligt låg levnadsstandard

Nepal skulle bara behöva 0,5 jordklot om alla skulle leva som dem. Det är väll bra? Egentligen så är det ju inte så bra, folk i Nepal har väldigt dålig levnadsstandard och det är ju inte bra. Men det hela går inte ihop om alla skulle vara rika. Det skapas ju då en viss balans. Denna balans är inte särskilt bra. Visst världen går ju inte åt skogen lika snabbt. Det är sant men samtidigt är det ju som att säga: ”Ni fattiga människor, ni kan inte leva bättre än vad ni gör, för då hade det inneburit uppoffringar för oss” Men varför ska den rikare delen av världen ha det bättre? Är inte det lite som att säga att rika människor är mer värda?

Vi måste helt enkelt hitta en bättre balans i världen. Jag säger inte att folk i Belgien måste börja leva som folk i Nepal för att det ska fungera. Det jag säger är att man måste dela lika. En del av världen kan liksom inte ta allt medan den andra delen inte får något.

Utbildning

Som man kanske kan gissa är utbildningen i de fattigare länderna inte lika bra som i de rikare länderna, om det finns någon. I många av de rikare länderna är grundskolan gratis eller mycket billigt. De flesta barn i fattigare delar av världen får hjälpa till hemma istället.

Analfabetism är ett bra exempel på utbildningsnivån i landet:

I Nepal är 50-75% analfabeter, det är mer än halva befolkningen. Då ser man direkt att det är väldigt få som faktiskt lär sig läsa och skriva. I Belgien däremot finns det under 5% analfabeter, det är en extrem skillnad mot Nepal. För att folk ska kunna ta sig ur fattigdom är det viktigt med utbildning. Utbildningen är grunden till utveckling, och den behövs.

Förändring i Nepal

Det första Nepal behöver göra för att över huvudtaget få någonting gjort är att fixa det lilla regeringsproblemet. 2008 övergick Nepal från diktatur till demokrati. Det är inte så många år sedan. Först och främst måste de få lite styr på stadsskicket, sedan kan man börja förbättra på riktigt.