Anledningen till den industriella revolutionen.

Den industriella revolutionen  har spelat stor roll för hur samhället såg ut idag men vad var det egentligen som gjorde att den startade?

Det första som hände var egentligen att jordbruket blev effektivare. Man slog ihop alla böndernas ”tegar” till stora bitar jord vilket gjorde det lättare för bönderna. Man kom även på att man inte behövde låta jorden vila ett år lite då och då. Istället började man odla olika sorters grödor som tog och tillförde olika saker till jorden.

Godsägarna köpte upp all mark de kunde få tag på, det gjorde de eftersom att jorden gav mer grödor efter skiftet, där fanns det en möjlighet att tjäna pengar.

Detta gjorde att småbönderna gick i konkurs. Vad gjorde då alla arbetslösa bönder? Jag kommer till det.

De stora godsägarna började satsa på att föda upp får eftersom att det var en eftertraktad råvara som man kunde tjäna mycket pengar på. Det var alltså på det sättet dessa rika bönder fick råd att köpa all mark.

Under denna tid kom man på att ånga kan driva maskiner. Detta var startskottet för en rad olika uppfinningar som i sin tur var det som skapade industrierna. Eftersom att dessa ångmaskiner drevs på kol ökade kolindustrin någonting enormt.

Exempel på sådana uppfinningar är ”spinning Jenny” som gjorde många arbetslösa. Eftersom att många levde på att väva blev de flesta av dessa människor arbetslösa. ”Spinning Jenny” var en maskin som kunde väva åtta trådar samtidigt när dess icke-ångdrivan föregångare bara kunde väva en.

 Men industrierna krävde arbetare, vem var det då som arbetade i dessa stora fabriker? Nu kommer de arbetslösa bönderna in i bilden igen, de skulle förstås börja arbeta i fabrikerna. De hade urdålig lön och usla arbetstider, men det var bättre än ingenting. Anledningen till att det var så dålig lön i fabrikerna var inte att det gick dåligt för dem. Det var så att de som ägde fabrikerna tjänade stora pengar medan arbetarna levde på svältlöner. Det är helt enkelt så det fungerar, om någon ska kunna vara rik kommer det automatiskt finnas några mycket fattiga människor. Det var många människor som redan var rika som satsade mycket pengar på industrialiseringen och på så sett blev ännu rikare.

Industrin gjorde alltså allt som allt att det fanns mycket fler jobb men till sämre löner. De rika blev ännu rikare och de fattiga blev i och med det ännu fattigare. 

Platser att förändra

Matsalen är en plats som jag personligen tycker är mycket tråkig, för att göra den lite bättre tänker jag att man borde lägga till lite växter kring den, t.e.x några buskar eller lite klätterväxter hade gjort det hela mycket bättre.
Detta kommer att göra folk bättre till mods eftersom att de flesta människor, utan att märka det, mår mycket bättre av växter. Matsalen har visserligen lite bra saker med sitt utseende, exempelvis är det bra att de har valt två olika sorters tegel istället för bara en. De kunde visserligen ha valt lite roligare färg på den nedre delen av tegelväggen istället för grått.

Från det negativa till det positiva. Här ser vi en bild av ett av växthusen på skolan, jag tycker att det är mycket bra att det finns så många av dem på skolan, jag hade dock tyckt att de kunde användas lite mer än vad de gör. Det finns gott om växtlighet på den här platsen och på resten av skolan, förutom just vid matsalen.

Magnetlaboration - elektromagnet

Syfte

Meningen med laborationen är att förstå hur en elektromagnet fungerar och hur man skapar en egen.

Hypotes

Jag tror att magneten kommer att bli ganska svag.

Material

Lite isolerad koppartråd, en järnspik, ett batteri och ett gem.

Utförande

Vi lindar koppartråden cirka sextio varv kring spiken och kopplar sedan trådens två ändar till batteriets plus- och minuspol 

Resultat

Gemet dras med mycket svag kraft till spiken.

Slutsats

Jag tror att desto starkare batteriet är desto starkare blir magneten.

Magnetlaboration - magnetfält

Syfte

Syftet med denna laboration är att förstå hur ett magnetfält ser ut.

Hypotes

Min hypotes är att magnetfältet kommer att se ut som denna bild: 

Material

Järnfilsspån, en plastficka, ett papper och en magnet förstås.

Utförande

Vi lägger först magneten på pappret och skissar upp hur vi tror att magnetfältet kommer att se ut kring magneten. Efter det placeras plastfickan ovanpå magneten och strör järnfilsspånen ovanpå det hela. 

Resultat

Magnetfältet så gut på det här sättet:

Slutsats

Mi slutsats är att magnetfältet ser ut på samma sätt som ovan, om järnfilsspånen varit magnetiska undrar om resultatet blivit annorlunda.

Koffer

In meinem Koffer habe ich drei Hüte, ein Küchenhut, ein teuer Hut und ein magisch Hut. Ich möchte mein gepunktet Ofenhandschuh in die Küche so ich nehme es. Deutschland ist sehr regnerisch und kühl so ich nehme die Stiefel, die Jacke, der Regenschirm und ein langer Schal.

Tvätt

1. Intervjupersonerna hade gemensamt att de alla sa att de åtminstone någon gång tvättar hemma. Två av intervju-personerna tvättar i genomsnitt en tvätt om dagen, den tredje, som levde ensam, tvättade bara två gånger i veckan. En av personerna svarade: för att vara mer miljövänlig ska man tvätta med så mycket kläder i tvättmaskinen.

2. Intervjuperson 3. - en person på 35 år svarade att hen inte visste vad de två sista symbolerna betydde. Detta tycker jag är lite negativt eftersom att det är väldigt bra att följa tvättråden om man vill att kläderna ska hålla så länge som möjligt. Desto längre kläderna håller, desto bättre. Både ur miljö och ekonomi synpunkt är det ju bra att inte behöva köpa nya kläder allt för ofta.

3. Intervju person 1. svarade på tredje frågan att hen tvättade två gånger i veckan. Jag är inte riktigt säker på att man hinner tvätta alla kläderna på de två gångerna.

4. Jag ser en likhet mellan person 1 och 3 på så sätt att båda två tvättade i genomsnitt en gång per dag, medan nummer 2 bara tvättade två gånger i veckan. Jag tror att detta beror på att 1 och 2 båda (som jag gissar beroende på tvätt mängden) har familj vilket inte den tredje verkar.

5. Av de tre intervjuerna och hemkunskapsboken har jag nu sammanställt mina bästa tvättips.

Hälsan kanske är det man tänker på minst när det gäller tvätt, därför tänker jag börja med den. Ur hällsosynpunkt har jag kommit fram till det att man ska använda tvättmedel som inte är ovänligt för huden eftersom att man kan få en allergisk reaktion om man är överkänslig.

Då går vi vidare till ekonomin; för att tvätta så ekonomiskt som möjligt skall man kanske inte bara försöka använda så billigt diskmedel som möjligt (eftersom att det oftast inte är jättebra för miljön). Istället skall man tänka på att tvätta mycket tvätt åt gången, detta är bra eftersom att vattenräkningen blir lägre (om man bor i villa). Att köra maskinerna så fulla som möjligt är också bra eftersom att det är miljövänligt, tillexempel, det kan gå åt lika mycket vatten till 20 plagg som till 3, det beror helt enkelt på hur fulla maskiner man kör.

6. Jag upplevde det mycket intressant att intervjua dessa tre personer. Man lärde sig mycket genom att sammanställa alla de bästa råden de hade. Jag tyckte dock att det var lite svårt att hitta folk till intervjuerna, särskilt om man är blyg.

Min mattefilm - Tänk efter 2:2