Ta fram DNA ur en kiwi

Uppgift:

Vi ska veckla ut DNA:t från växtceller från en kiwi, sedan ska vi studera på DNA:ets utseende genom mikroskopet.

Syfte:

Anledningen till att vi gör denna laboration är att vi vill ta reda på hur DNA egentligen ser ut, dvs på riktigt och inte bara som man ser på bilder, där det ser ut som en stege. En annan anledning till varför man skulle vilja ta fram DNA ut en kiwi kan vara att man vill kunna studera dess uppbyggnad lite närmre. För att göra detta hade vi dock behövt ett kraftigare mikroskop.
Men allt som allt, hur ser DNA ut?

Hypotes:

Kommer det gå att ”få ut” DNA ur en kiwi?

- Jag tror att det kommer att gå att ”få ut” DNA ur en kiwi, frågan är bara om man kommer kunna se det. Eftersom att kiwi är en frukt (dvs en växt) har den celler. Alla frukter har celler.

Hur kommer DNA:et att se ut?

- Vad man kan se med ögat kommer det antagligen inte så särskilt speciellt ut, men om man menar att vi ska titta på det genom ett mikroskop kommer DNA:et antagligen att se ut som en snurrad repstege, likt annat DNA gör.

Material:

1. En mogen kiwi

2. Diskmedel

3. Koksalt (NaCi)

4. T-röd (95%:ig alkohol, iskall, dvs förvarad i frysen tills att den ska användas)

5. Två stycken bägare (en ca 200 kubikcentimeter och en ca 50 kubikcentimeter)

6. En tratt

7. Ett filterpapper (kaffefilter)

8. En sked

9. En spatel

10. En tandpetare

11. Ett mikroskop

12. Objektglas och täckglas

13. Skalpell

Riskbedömning:

En risk kan vara användandet av T-röd, som är en giftig och frätande alkohol. Risken finns att man får spriten på sin hud, vilket skulle torka ut huden en aning på skinnet, man hade även kunnat råka få det i sig, t.ex i ögat eller munnen. I och med att T-spritflaskan var så kall, hade det kunnat hända (om man inte är beredd) att man blir chockad av flaskans kyla och tappar den så att det skvätter.

Det finne en liten risk att täckglasen krossas i ens hand, i och med att de är så tunna. Då kan man råka skära sig.

Någonting annat man kan skära sig på är skalpellen, när man ska dela kiwin.

Utförande:

1. Vi började med att gröpa ur innehållet ur en kiwi, lägga detta i en bägare och blanda.

2. Vi spädde sedan ut 10 kubikcentimeter diskmedel med 90 kubikcentimeter vatten.

3. Efter det hällde vi diskmedel-vatten-blandningen på den mosade kiwin tills att den var helt täckt (dvs när all kiwi låg under blandningen).

4. Efter det filtrerade vi blandningen genom ett filterpapper, så att vi blev av med kiwibitarna.

5. Efter det hällde vi i T-spriten. Vi hällde den längs kanten så att den inte skulle förstöra DNA:t, vilket hade kunnat hända om vi hällde i den för hastigt.

Resultat:

Vi lyckades inte se DNA-trådarna, i alla fall inte så pass bra att man kunde urskilja dem.

Vi lyckades dock se att DNA:t faktiskt ”vecklade” ut sig, det kunde man se genom att det bildade långa trådar i vätskan som man sedan kunde ”fiska” upp.

Slutsats:

Man hade antagligen kunnat se DNA genom ett mikroskop om man bara ansträngde sig och satt en liten stund och vred på mikroskopet. Dock visar laborationen att detta är ganska svårt, just eftersom att bara några få i klassen lyckades få fram en skarp bild av DNA-trådarna.

Enligt första punkten i min hypotes skulle det gå att ”få ut” DNA ur en kiwi, dock visades en osäkerhet angående om det faktiskt är möjligt att se DNA med ett mikroskop. Hypotesens första punkt stämde ganska bra, vi lyckades ”få ut” DNA:et ur kiwin, men vi lyckades inte se det.

Den andra punkten i hypotesen stämde inte fullt så bra som den första.  I och med att vi inte lyckades se DNA trådarna kan jag inte fastställa att DNA faktiskt ser ut som en repstege. Därför vet jag även inte om denna del av hypotesen stämde.

Den enda del av laborationen som jag faktiskt kan fastställa är att det går att få DNA:et att veckla ut sig, detta kan jag fastställa på grund av det man kunde se mad blotta ögat, trådarna som gick att ”fiska” upp ur blandningen.

Varför gör vi som vi gör?

Vi började med att gröpa ur kiwin för att få ut innehållet, detta för att vi skulle kunna mosa innehållet i kiwin. Anledningen till att i mosade kiwin är för att vi skulle separera cellerna från varandra, så att de inte sitter ihop. Detta för att cellerna ska bli lättare att koma åt.
Efter det blandade vi den mosade kiwin med diskmedel, detta är viktigt eftersom att, för att få ut DNA ur cellerna måste vi först göra oss av med cellmembranet, det vill säga cellernas "skal" och eftersom att diskmedel innehåller fettlösande ämnen löser de upp fettet (cellmembranet) som omger cellerna. Utan detta hade det inte gått att komma åt DNA:et. Efter det åkte saltet i, saltets användning i laborationen är att binda till sig "skräpet" i blandningen, t.ex trasiga cellmembran eller andra ämnen som lätt binder sig med DNA. Vi filterar blandningen. Anledningen till att vi filtrerar genom ett filter är att "skräpet" som fastnat i saltet nu fastnar i filtret, detta för att vi ska bli av med det "skräp" som kan förstöra blandningen.
T-spriten: Anledningen till att vi använder kall T-sprit är att vi vill hindra DNA strängarna från att förstöras av ett visst enzym