tisdag 6 september 2016

Insändare - min åsikt: Elevernas ansvar?

Jag kan till viss del hålla med denna elev, som skriver att det bara är elevernas egna fel. För att lyckas i skolan kan man inte bara sitta där och vänta på att kunskapen ska komma svävande till en. Man måste ta ansvar för sitt eget lärare.
Jag kan dock inte hålla med om att det bara är elevernas inställning det är fel på. Det finns inte bara icke-engagerade elever utan även icke-engagerade lärare.

Exempel:
Svenskalärare har i uppgift att lära ut källkritik, de talar jämt och ständigt om att man ska vara källkritisk. Men hur är det då när en lärare helt går emot sig själv genom att ge sina elever en uppgift som hen hittat på nätet och som uppenbarligen inte är för åttor. Med andra ord, alla lärare är inte bra på det de lär ut.
Detta exempel är inte påhittat.

Det mesta beror nog på elevernas inställning. Men jag undrar, finns det särskilt mycket att göra åt det? Hur ändrar man egentligen på någons inställning? De enda som kan ändra på elevernas inställning är eleverna själva.
Därför kan man väll säga att jag håller med insändarens författare, men jag vill även mena att detta problem är otroligt svårt att ändra på.

Jag tror att anledning till många elever inte bryr sig om skolan är att de har för lite vetskap om att det kommer ett liv efter det att man har gått ut skolan. Eleverna slappnar av och säger: ”Jag kommer igen i nian”. När nian väl har börjat inser eleverna att det inte går att skita i skolan fram till nian och nu inte kan komma igen. Därför bryr de sig inte om skolan i nian heller.

fredag 2 september 2016

Growth Mindset

Season 1

Episode 1

1. Mojo want to leave school because he think he isn’t smart enough.

2. That he was not born smart. But he would become smarter the more he practiced.

3. Yes i think Mojo can become smarter, because if he couldn’t get smarter, he still wouldn’t be able to talk or walk.

4. Maths. But I can see the difference from before. And I would never be in this level of maths if i never made any progress.

Episode 2

1. To me it means to never give up.

2. For example, if you make a misstake. Do not give up.

3. I would probably keep on trying, and one day a hundred years later I would succeed and than the world would be mine. MUHAHAHAHAHA!

Episod 3

1. I would google it, because I am a lazy person. An if i didn’t find anything on the internet, I would probably ask someone.

2. I felt afraid to ask for help, because i needed help to hide a corpse and I didn’t know how to dig the hole.

3. For example: A few months ago I could not manage to draw a human body. But I kept trying and trying. And today, I have no problem to draw humans at all.

Episode 4

1. Neurons are the tiny little things that the brain is made from.

2. I am counting on a math-problem that I’ve never solved before.

3. I could probably try to animate someone walking in a sad mood, cause I’ve never made that before.

Season 2

Episode 1

1.The dip is like a big drop in inspiration and motivation. Like a really great and tall wall that only exist inside your own head.

2. Try to think about a scenario when you are working on a really fun project. But one day, all of your inspiration and motivation just disappears. And you don’t have any idea about what to do to continue the project. That is the dip.

3. Keep on trying to escape the dip until eventually one day you succeed.



Episode 4




onsdag 24 augusti 2016

Anledningarna till första världskriget

Imperialism och kapprusting
Det fanns många anledningar till att första världskriget bröt ut. Imperialismen var en av av dem.
Imperialismen är viljan att vilja ta över och kolonisera så mycket mark som möjligt. Anledningarna till att man vill ha kolonier är delvis naturtillgångarna. Man ville åt naturtillgångarna eftersom att vissa av dem bara fanns på ett visst ställe, exempelvis olika metaller. En annan anledning kan vara att genom förslavning och genom att ta alla vinster som naturtillgångarna gav för sig själv.
Länderna bråkade om att få kolonisera länderna i Asien och Afrika, samt att inte förlora de kolonier de redan hade. Denna imperialism ledde till att länderna skaffade större arméer och en kapprustning startade. England hade en stor flotta (störst i världen). Men Tyskland byggde tillräckligt många skepp för att hota Storbritanniens position. Detta gillade förstås inte Storbritannien, så de började rusta upp sitt försvar för att inte förlora positionen och så fortsatte den onda cirkeln.
Kapprustning kan både ha en positiv och negativ effekt på läget. Tillexempel kan det göra att ingen vågar starta krig för att de kapprustande länderna har så otroligt mycket vapen. Just i detta fallet hade det dock en negativ effekt (Vilket det ofta får). 

”Det lilla kriget”
När kriget först bröt ut var det inte många som trodde att det skulle bli ett sådant stort krig. Detta skulle jag också säga var en av anledningarna till att det faktiskt blev så stort. Jag menar, om folk tror att kriget kommer vara lättvunnet och över på nolltid är de inte lika rädda. Då anmäler sig fler frivilliga till tjänst och då kastar man ju bara på vedträn på elden.

Pacifisternas negativa inverkan på Nationalisterna
Pacifisternas krigsmotstånd var trots allt ganska starkt. Jag vill absolut inte förebrå pacifisterna, men jag skulle ändå vilja påstå att fredsvännerna spädde på nationalismen och imperialismen. För många människor fungerar på det sättet att desto fler som är emot dem, desto starkare blir deras egna åsikter om någonting. Nationalismen var dock redan stor i Europa och pacifisterna gjorde rätt i det dom gjorde. Men det är just därför nationalism var och är så svår att tass med.

Den bristande demokratin
Det var bara de rika männen som hade rösträtt, i de länder någon överhuvudtaget fick rösta. De rika männen var även de som inte behövde gå ut i krig. Det var arbetarklassen som fick lida, utan att ens ha någonting att säga till om.

I de länder där det inte fanns någon demokrati, var det bara fritt fram för den som bestämde att gå med och kriga.

söndag 21 augusti 2016

Öva läsning + Hur min frukost ser ut...


Skriv ett kort blogginlägg där du skriver ner tre reflektioner om när och hur du övar läsning samt om hur din frukost ser ut.


1. Jag brukar "öva" läsning (även om det är för nöjes skull) från cirka klockan halv tio till elva varje dag. Jag tror att det är bra att läsa innan man somnar. Detta eftersom att det dels får en att minnas det man läst bättre eftersom att det bearbetas i hjärnan under natten. Även eftersom att det jag finner det lättare att somna om efter att ha läst en stund.


2. Även om skrivande inte är samma sak som läsning skulle jag säga att man övar upp läsförmågan när man skriver, och det är ju uppenbart att skrivandet används till skolarbete. Och eftersom att jag är en sådan som gillar att skriva skriver jag även om jag inte jobbar med skolarbeten.


3. Frukost, Olles frukost består oftast av: Vatten och bröd. Och för att inte efterlikna fängelset så kan det även komma med en ostskiva.

onsdag 8 juni 2016

Utvärdering av Filmprojektet

- hur upplevde du arbetsprocessen?
Jag upplevde arbetet som mycket roligt, det är någonting som jag har längtat efter länge. Dock var det ju väldigt stressigt. Vi var tvungna att få mycket gjort varje lektion.

- Hur fungerar kombination musik+film
Det var en bra kombination, dock gjorde det allt ännu lite stressigare. Eftersom att vi var tvungna att göra både musik och film, båda delarna är väldigt tidskrävande. Men resultatet blev ju bra så jag skulle säga att det är en bra kombination.

- Hur har arbetsfördelningen fungerat i gruppen?
Mellan mig, Inyana och Sanna har det fungerat bra. Men

Geografi uppgift – s. 119

6.
Sambandet mellan sårbarhet och fattigdom kan enkelt beskrivas som en ond cirkel:









Annat som kan ha med sårbarhet att göra är naturkatastrofer t.ex en jordbävning eller tsunami. En naturkatastrof kan förstöra allt om den är stor. Det kan ta lång tid för ett land att återhämta sig efter en naturkatastrof. Om ett land ofta drabbas av naturkatastrofer kan det vara svårt att utvecklas.




7. Två olika sätt bistånd ges är bilateralt bistånd multilateralt bistånd. När man talar om bilateralt bistånd menas att biståndet ges direkt till de länder man samarbetar med. När man talar om multilateralt bistånd menas att många länder hjälps åt för att hjälpa ett land.

5. Det är också en ond cirkel. Om man är fattig har man inte råd till några resurser t.ex medicin. Utan medicin och läkemedel kommer ohälsan in i bilden och om man blir sjuk utan tillgång till läkemedel slår det mot ens ekonomi.
Men hur ska vi då koppla det här till befolkningstätheten? Om folk bor tätt inpå varandra sprids sjukdomar snabbare och vi är tillbaka där vi började.
Ett extremt klimat kan förstöra en bondes skörd och ekonomi och där har vi även knutit in klimatet i det hela.