Livscykelanalys för en gjutjärnsgryta

Gjutjärnsgrytor tillverkas av gjutjärn (uppenbarligen). Gjutjärn är järn som innehåller en stor mängd kol, icke att förväxlas med stål som innehåller en betydligt mindre andel kol. Men hur påverkar dessa grytor miljön – det vill säga från att malmen bryt tills att grytan "skrotas".

Livscykelanalys:

1. Järnet bryts i en gruva. Gruvdriften påverkar miljön genom att de maskiner som släpper ut koldioxid. Gruvdriften påverkar även ekosystemet på så sätt man måste gräva sig ner genom marken. Är marken bevuxen med skog så förstör man den och är den nära en sjö påverkas den. Ekosystemet påverkas i vilket fall av gruvdriften, samtidigt som den bidrar till växthuseffekten.

2. Järnet blir till gjutjärn genom upphettning i kupolugn eller induktionsugn. Frakten till tillverkningsfabriken ger utsläpp som bidrar till växthuseffekten. Tillverkningen av gjutjärnet i ugnarna ger även den utsläpp i form av växthusgaser.

3. Gjutjärnet fraktas sedan från tillverkningsplatsen till de fabriker där man gjuter grytor och annat av gjutjärnet. Frakten här blir väldigt lång i och med att alla svenska järngruvor ligger antingen i Kiruna eller Gällivare, två städer som ligger väldigt långt från allt annat. Om gjutjärnet exempelvis ska fraktas till Skåne blir det en väldigt lång sträcka.

4. Gjutjärnsgrytornas tillverkning sker genom ännu en nedsmältning, eftersom att gjutjärnsgrytor är gjutna i ett stycke, alltså måste gjutjärnet smältas för att man ska kunna skapa grytorna.

5. Vad gäller användningen har de hög hållbarhet.

Egen idrottslektion

Reflektion

Jag är personligen väldigt nöjd med hur vårt genomförande av lektionen fungerade. Vi lyckades få eleverna att genomföra de olika momenten på ett fungerande sätt. Detta även om våran planering på somliga ställen inte fungerade fullt så bra som jag hade hoppats eftersom att vi var tvungna att ändra en del av den då vi inte riktigt fick plats i salen. Vi kom även fram till även gruppindelningen var en aning för optimistisk, eftersom att grupperna var en aning för små för att de skulle hinna runt och få testa på varje station.

Så för att sammanfatta: Jag är nöjd med genomförandet av lektionen trots att vi inte följde våran planering till hundra procent. Jag tycker alltså att det var bra att vi vågade bryta planeringen en aning, eftersom att det gjorde lektionen bättre. Dock hade det varit enklare om vi haft lite fler arbetstillfällen i själva gympasalen, då hade vi kunnat planera en aning mer efter hur salen verkligen är utformad, vilket är lite svårt när man bara ska försöka rita upp en karta över salen utan att ha salen  framför sig.

Idén om att ställa upp koner för att markera var stationerna började och slutade fungerade även i praktiken och inte bara på pappret. Anledningen till att dessa kon-markeringar var så viktiga var eftersom att vi visste att det kanske skulle vara lite svårt att komma ihåg vilken utav de olika momenten som tillhörde de olika stationerna, särskilt när vi inte berättade vad de hette – vi ville nämligen inte berätta vad stationerna hette från början eftersom vi ville att eleverna först skulle genomföra övningarna och sedan försöka lista ut vad det var för förmågor de övade, detta eftersom att vi ville sätta igång tankarna hos eleverna istället för att bara säga till dem att "Detta är rotera-stationen och detta är greppa-stationen".
Jag tycker att det var lite svårt att få eleverna att lyssna på oss – någonting som är svårt att planera för – men vi lyckades göra oss hörda tillslut.

Mina tankar kring arbetssättet

+ Jag tycker att det har varit ett roligt, intressant och lärorikt arbetsområde. Jag tycker att det var trevligt att få fria händer och välja själv vad lektionen skulle handla om. Där hade man ju bara kunnat välja en sport som redan finns och bara spela den under hela lektionen, men det finns samtidigt en chans att hitta på någonting eget. Det var även bra att vi fick välja själva vem vi ville arbeta med eftersom att det blir mycket lättare att genomföra ett grupparbete på ett bra sätt om man är med någon som man kan sammarbeta bra med, och sådant vet man ofta bäst själv.

- Det var en svår uppgift som tog ganska mycket tid att planera och det var lite svårt att hitta tillfällen att planera utöver de få lektionstillfällen i gympasalen som fanns.
• Detta arbetsområde erbjöd ett intressant arbetssätt. Det gav en inblick i hur mycket planering det kan ligga bakom en bra idrottslektion.

Boktjuven bokredovisning

Du kan se min presentation här:

Nedskrivna konflikt-diskussionsfrågor

1. I gruppen fanns det framförallt två typer av konflikter. Två av konflikterna, krisen på Nordirland och kriget i forna Jugoslavien är båda religösa konflikter, båda var även inbördeskrig. Dock hade krisen på Nordirland en viss inblandning av Storbritannien.

Den andra sortens konflikt vi har i gruppen är kallt krig. Eftersom att jag hade Kubakrisen och Jonathan och Oda-Linn båda hade kalla kriget. Detta är två konflikter som aldrig bryter ut i riktigt krig. Så det är en konflikt som snarare är en kapprustning. Dessa två konflikter skulle jag kategorisera som kallt krig. Det är även en konflikt mellan länder, det är alltså, till skillnad från de två överstående konflikterna, inte en religiös konflikt, utan snarare en konflikt mellan ledare av länder än mellan olika folkslag (d.v.s en politisk konflikt).

2. Den största skillnaden mellan konflikterna i gruppen är mellan de kalla kriget-liknande konflikterna (kalla kriget och Kubakrisen) och de religiösa konflikterna, Detta just i och med att de förstnämnda är på en mycket mer storskalig nivå. Det är inte en konflikt mellan folkslag utan mellan länder och deras ledare.

Det är lätt se sambandet mellan Kubakrisen och kalla kriget, just eftersom att Kubakrisen är en del av kalla kriget, därför är det lite svårt att jämföra likheter och skillnader mellan dessa två konflikter.

Men mellan de två religiösa konflikterna finns det en del skillnader.

Den största skillnaden är att  krisen på Nordirland är mellan två religiösa grupper, varav den ena är förtryckt av den andra, medan kriget Jugoslavien är mellan flera olika folkgrupper som har agg mot varandra.

En sak som man kan säga är ligger i gemensam grund för alla de här konflikterna är tanken att människor tillhör olika folkgrupper. I de kalla kriget-relaterade konflikterna var det tillexempel motviljan att visa sig svag från de olika ländernas sidor – nationalism. I de båda religionskonflikterna var det tanken på att en religion eller ett folkslag är bättre än en ett annat.

3. En gemensam lösning för alla konflikter i gruppen, men som framförallt passar för kalla kriget-konflikterna, är ju som sagt nationalismen och tanken att olika människor är olika mycket värda. I de kalla kriget-relaterade konflikterna är det framförallt nationalism och länders stolthet som hade kunnat ändras på. Till exempel under Kubakrisen kunde Sovjet och USA:s ledare ha haft ett möte och verkligen försökt lösa konflikten. Jag tror att detta hade kunnat vara ett rimligt förslag, det hade definitivt varit genomförbart. Frågan är bara om de faktiskt hade kunnat ta steget. Det hade ju inneburit att landet tvingades svälja sin stolthet och faktiskt försöka kompromissa. Och det är i många fall en kompromiss som behövs.

I fallet med religionskonflikterna är det aningen svårare, för där är det olika ”folkslag” som hatar varandra, och då blir det svårare att lösa konflikten på diplomatisk nivå. Ett förslag var att folket skulle försöka se över sitt beteende, men jag tror inte att det hade varit rimligt. Folk har svårt att släppa gamla agg som gått i arv i generationer.

Den gemensamma nämnaren vi kom fram till var det ovan nämnda. Nationalism, och hat och ländernas stolthet är det som måste förändras.

4. Kunskapen om konflikterna hade förmodligen kunnat hjälpa till för att förhindra framtida konflikter konflikter. Dock verkar det som om mänskligheten aldrig lär sig av sina misstag, därför kan det bli lite svårt att tillämpa kunskapen om de olika konflikterna. Saken är den att det alltid kommer att finnas galna ledare i olika länder, och de kommer definitivt inte att ta hänsyn till kunskapen om olika konflikter.

Kortfattat sagt så tror jag att det kommer bli väldigt svårt att förhindra framtida konflikter med hjälp av kunskapen endast. Det som kommer behövas är att vi människor faktiskt tar till oss det som har hänt, annars kommer det att bli nya konflikter.

Kunskapen om de olika konflikterna kan vara en faktor till att nya konflikter uppkommer. Dock är risken för det inte särskilt stor. I och med att det nu finns kärnvapen som kan förstöra extremt stora områden skulle kunskapen bli svår att tillämpa. Just eftersom att det aldrig utkämpats ett krig med hjälp av såpass kraftfulla vapen (detta om man bortser från bombningen av Hiroshima och Nagasaki, och det mänskligheten lärde sig av det var att inte starta kärnvapenkrig). Därför tror jag att kunskaperna om konflikter utan kärnvapen spelar ganska liten roll för nutida krigföring, kärnvapnen är helt enkelt en för stor faktor.

Romantiken • Edvard Grieg • I bergakungens sal

Romantiken

Romantiken var den epok som kom strax efter wienklassicismen. Den första av romantikens musiker skulle kunna sägas vara Beethoven. Beethoven brukar visserligen sägas tillhöra wienklassicismen, men han skrev de första romantiska verken som inspirerade den romantiska epoken.

Det är ganska svårt att generalisera exakt vad den romantiska musikeopken faktiskt var, i och med att man ofta drar väldigt många kompositörer över en kam i uttrycket.

Man kan som regel säga att musiken under romantiken var mycket uttrycksfull, dock utan att vara allt för experimentell.

Jämförelse mellan romantiken och Wien klassicismen

Man kan säga att romantiken föddes i Wien klassicismen, då musikepoken startade med ett av Ludwig van Beethovens senare verk. Romantiken är väldigt mycket bredare än Wien klassicismen, just eftersom att den innefattar mycket fler musikskapare än vad Wien klassicismen gör, detta just eftersom att Wien klassicismen bara innefattar de allra mest populära musikskaparna inom den epok som kallas klassicismen. Den största skillnaden i hur själva musiken faktiskt låter är att Wien klassicismen ofta är lite gladare och muntrare än romantikens musik. Detta kan bero på att många av Wien klassicismens stycken hade grund i visan och dansen. Tonspråket var ofta lätt att förstå för publiken och musiken var lättlyssnad. Istället för att ha sin grund i visor och dans har romantiken snarare en grund i det mystiska och övernaturliga. Ett exempel är just Edvard Griegs I bergakungens sal som skildrar hur trollen dansar. En annan stor inspirationskälla för romantiken är naturen.

Någonting som stämmer in på de båda epokerna är dramatiken, vilket det fanns mycket av i många stycken både från romantiken och Wien klassicismen.

Orkestrarna förändrades även de från Wien klassicism till romantik. De växte sig större och innehöll fler instrument.

Tonspråket är en stor skillnad mellan de två epokerna. Tonspråket i romantiken bjuder på mycket mer dramatik, medan det i Wien klassicismen inte alls är lika filmiskt. Det berättar inte alls en historia på samma sätt som romantiken som, som sagt, är väldigt inriktad på det mystiska, men även sagoberättandet.

Griegs liv

Edvard Grieg föddes 1843 i Bergen, Norge. Redan vid ung ålder kan man säga att han hade goda förutsättningar för att bli en skicklig musiker, då han växte upp i en mycket musikalisk familj. Han blev upplärd inom musik av sin mor som lärde honom spela piano.

En nära vän till familjen Grieg övertygade Edvards föräldrar om att sonen hade en musikalisk begåvning och vid femton års ålder flyttade Grieg till den tyska staden Leipzig. Där studerade han vid stadens musikhögskola, undervisningen där innebar mestadels studier av äldre kompositörer, någonting som Grieg tyckte var alldeles för fantasilöst. Därför studerade han själv lite nyare kompositörer som Chopin, Robert Schumann och Carl Reinecke.

Grieg gav sin första konsert 1861 i Blekinge, Sverige. Då hade han redan skrivit tio verk.

Grieg gifte sig 1867 med sin kusin, Nina Hagerup. Tillsammans fick de ett barn, som dog tretton månader gammalt.

Efter att Grieg kommit hem efter två italienska studieresor bildade Edvard Grenig Musikforeningen, vilken han även ledde under fyra år.

1885 slutade Grieg och hans fru att flytta runt, då de slog sig ner i Troldhaugen, nära intill Griegs hemstad.

De sista åren av sitt liv ägnade sig Edvard Grieg åt komposition på heltid. Under denna period var han mycket produktiv. 1907 dog han efter en långvarig sjukdom. Under hans begravning samlades tusentals människor på gatorna i hans hemstad för att hylla honom.

”I bergakungens sal”

I bergakungens sal var ett kortare musikstycke skapat av Grieg. Det skapades framförallt som en del av musikalen Peer Gynt (1867), av den norske författaren Henrik Ibsen. Anledningen till att stycket över huvud taget skrevs var specifikt för att vara en del av musikalen.

Stycket är väldigt filmiskt, och otroligt dramatiskt, samtidigt låter det som om det vore hämtat ur en visa. Detta tonspråk speglar verkligen den romantiska epoken. Stycket är i högsta grad inspirerat av det övernaturliga, någonting som var väldigt vanligt under romantiken. I det här fallet är det övernaturliga troll.

I det stycke av pjäsen där I bergakungens sal ingår ramlar huvudpersonen, Peer Gynt ner i en grotta – bergakungens sal. Där nere finns det troll som festar och dansar. I bergakungens sal ska gestalta trollens dans. I början av stycket går musiken långsamt och är ganska tyst, detta ska då gestalta småtroll som dansar försiktigt. Stycket blir sedan snabbare, högre och mer dramatiskt. Trollens dans blir allt vildare och vildare och det är allt större troll som dansar.

Sammanfattning av händelseförloppet

Hela stycket bygget på en speciell melodi, ett tema som upprepas arton gånger. I bergakungens sal är en svit, vilket märks tydligt just eftersom den innehåller flera små satser (flera små delar). Dessa satser upprepas sedan genom stycket, men ändå är ingen av satserna den andra helt lik. Stycket börjar väldigt med en väldigt låg ljudnivå, det bygger sig sedan uppåt till högre ljudnivå och blir även snabbare och snabbare, och fler och fler instrument stämmer in. Tillslut når stycket sitt klimax, vilket är väldigt högljutt och snabbt.

Händelseförlopp

Det hela börjar med att valthornet ger ifrån sig en enda ton, dock en ganska utdragen sådan. Från 0:03 spelas en melodi på cello och kontrabas, kontrabasen spelar utan stråke, och man knäpper istället på strängarna. I melodin ingår även bastrummor och en aning valthorn. Under tiden melodin spelas höjs tempot, samt styrkan.

0:16, stämmer fagotterna in och tar över temamelodin samtidigt som cellon och kontrabaserna tar över fagottens melodi. Valthorn och bastrummor fortsätter samma melodi som tidigare.

0:26, temat återupprepas på cello, kontrabas och fagott.

1:01, temat återupprepas på violinerna, en oktav högre än föra gången. Bas och cello spelar den andra melodin i stycket. Flöjter, klarinetter, valthorn tromboner och violiner.

1:16, oboe och klarinett spelar temat. En väldigt mörk stämma från cello kontrabas, bastrombon och tuba. Ljudnivån höjs samtidigt som det hela går snabbare och snabbare.

1:48, alla stränginstrument spelar temat. Violin och viola spelar det hela en aning högre. Alla instrument stämmer in samtidigt och lägger var och ett till en liten del till grundtemat. Melodin spelas snabbare och snabbare samtidigt som det blir ännu högre.

1:58, alla violiner och violas spelar ”fråga” (fortfarande i ett väldigt högt tempo) som sedan besvara denna ”fråga” av träblås instrumenten. Stycket avslutas dramatiskt med den snabbaste och mest högljudda biten i stycket, stunden som hela låten byggt upp till. Alla instrument spelar samtidigt.

2:23 Låten avslutas tvärt efter klimaxen.

Länk till videon som jag utgått ifrån: https://www.youtube.com/watch?v=pPLXNmKvLBQ

Instrument som används i stycket:

Källor

En PDF-fil som jag kom över:

http://www.sydneysymphony.com/media/745448/grieg_-_in_the_hall_of_the_mountain_king_teacher_notes.pdf

Youtube (låten som jag utgick ifrån när jag skrev ner händelseförloppet):

https://www.youtube.com/watch?v=pPLXNmKvLBQ

Nationalencyklopedin (NE):

ne.se

Wikipedia:

sv.wikipedia.org

En fil från Gunnesbo01:

https://drive.google.com/file/d/0B8O96docz1XFOGNDN21qQjlzV28/view

MusikSök:

http://www.musiksok.se/PERSONER/Indperepok.html

Komponera.se:

komponera.se/musikhistoria/

Granskning av gymnasieskolor

1.
• Spyken

• 7,8 lärare per 100 elever

• Ja, datorer

• 15,6

• ”Modern gymnasieskola”, ”de är måna om utbildningen”, ”hos oss upplever man att man får vara vem man är”

• Det beror på vilken linje och inriktning för att det finns väldigt många på Spyken.

2. 

LEL eller Lars-Erik-Larsson

Kan inte hitta

Går inte att hitta men antagligen

Går inte heller att hitta

”främja inlärningen”, ”vänster och höger hjärnhalva ska harmoniskt skapa”

De erbjuder naturmusik eller samhälle musik.

3.

Jensen

65% av alla lärare är legitimerade

Finns inte information 

Finns inte

”Kommer att ha tre roliga år framför sig”, ”var med och förändra”

De erbjuder programmen Ek, Ek, Ha, Sa, Sa med olika inriktningar därför står vissa program två gånger.

2 Analysera informationen på skolornas webb-sidor

•Vad är det som skolorna i första hand marknadsför via deras hemsidor?

Att de har tät gemenskap, att alla trivs och att alla får vara sig själva.

• Hur upplever du att den reklam som skolorna gör via deras hemsidor ser ut i jämförelse med andra tjänster som telefoni.Jämför exempelvis med Tele2

Att alla program är de bästa och att just deras skola är mycket bättre än de andra även om de kanske har samma program. Telefonbolag säljer samma telefoner men måste få just sina att verka bättre för kunderna, detta gör att det liknar marknadsföringen för gymnasieskolor.

• I vilka andra kanaler träffar du på reklam för olika gymnasieskolor?

Oftast genom brevlådan eller annonser på datorn men det är vanligare genom brevlådan.

• Hur ställer du dig till att skolor tar en del av skolpengen (som ska gå till elevernas utbildning) och använder för att marknadsföra skolan?

Egentligen är det inte bra då de pengar ska gå till elever som går på skolan och undervisningen på skolan. Det blir fel när de läggs på annat än undervisningen. När man gör reklam lägger man resurser på någon som kanske inte ens är intresserad av det ämnet.

• En rektor har sagt att ”skolans elever är vår bästa marknadsföring”, vad tror du att hon menade med det?

Skolans elever vet exakt vilken lärare som de gillar och inte tycker om, de kommer ofta inte med falsk marknadsföring för att de har den riktiga erfarenheten även om de tycker att det är jättebra att gå på den skolan för att annars hade de inte valt den.

• Skulle det vara lättare eller svårare för dig att välja gymnasieskola om skolorna inte gjorde någon reklam? Förklara.

Det skulle vara lättare då det hade varit mer objektivt och mer informativt än övertygelse. Men samtidigt hade man inte fått reda på så mycket om andra skolor om de inte hade gjort reklam.

Ta fram DNA ur en kiwi

Uppgift:

Vi ska veckla ut DNA:t från växtceller från en kiwi, sedan ska vi studera på DNA:ets utseende genom mikroskopet.

Syfte:

Anledningen till att vi gör denna laboration är att vi vill ta reda på hur DNA egentligen ser ut, dvs på riktigt och inte bara som man ser på bilder, där det ser ut som en stege. En annan anledning till varför man skulle vilja ta fram DNA ut en kiwi kan vara att man vill kunna studera dess uppbyggnad lite närmre. För att göra detta hade vi dock behövt ett kraftigare mikroskop.
Men allt som allt, hur ser DNA ut?

Hypotes:

Kommer det gå att ”få ut” DNA ur en kiwi?

- Jag tror att det kommer att gå att ”få ut” DNA ur en kiwi, frågan är bara om man kommer kunna se det. Eftersom att kiwi är en frukt (dvs en växt) har den celler. Alla frukter har celler.

Hur kommer DNA:et att se ut?

- Vad man kan se med ögat kommer det antagligen inte så särskilt speciellt ut, men om man menar att vi ska titta på det genom ett mikroskop kommer DNA:et antagligen att se ut som en snurrad repstege, likt annat DNA gör.

Material:

1. En mogen kiwi

2. Diskmedel

3. Koksalt (NaCi)

4. T-röd (95%:ig alkohol, iskall, dvs förvarad i frysen tills att den ska användas)

5. Två stycken bägare (en ca 200 kubikcentimeter och en ca 50 kubikcentimeter)

6. En tratt

7. Ett filterpapper (kaffefilter)

8. En sked

9. En spatel

10. En tandpetare

11. Ett mikroskop

12. Objektglas och täckglas

13. Skalpell

Riskbedömning:

En risk kan vara användandet av T-röd, som är en giftig och frätande alkohol. Risken finns att man får spriten på sin hud, vilket skulle torka ut huden en aning på skinnet, man hade även kunnat råka få det i sig, t.ex i ögat eller munnen. I och med att T-spritflaskan var så kall, hade det kunnat hända (om man inte är beredd) att man blir chockad av flaskans kyla och tappar den så att det skvätter.

Det finne en liten risk att täckglasen krossas i ens hand, i och med att de är så tunna. Då kan man råka skära sig.

Någonting annat man kan skära sig på är skalpellen, när man ska dela kiwin.

Utförande:

1. Vi började med att gröpa ur innehållet ur en kiwi, lägga detta i en bägare och blanda.

2. Vi spädde sedan ut 10 kubikcentimeter diskmedel med 90 kubikcentimeter vatten.

3. Efter det hällde vi diskmedel-vatten-blandningen på den mosade kiwin tills att den var helt täckt (dvs när all kiwi låg under blandningen).

4. Efter det filtrerade vi blandningen genom ett filterpapper, så att vi blev av med kiwibitarna.

5. Efter det hällde vi i T-spriten. Vi hällde den längs kanten så att den inte skulle förstöra DNA:t, vilket hade kunnat hända om vi hällde i den för hastigt.

Resultat:

Vi lyckades inte se DNA-trådarna, i alla fall inte så pass bra att man kunde urskilja dem.

Vi lyckades dock se att DNA:t faktiskt ”vecklade” ut sig, det kunde man se genom att det bildade långa trådar i vätskan som man sedan kunde ”fiska” upp.

Slutsats:

Man hade antagligen kunnat se DNA genom ett mikroskop om man bara ansträngde sig och satt en liten stund och vred på mikroskopet. Dock visar laborationen att detta är ganska svårt, just eftersom att bara några få i klassen lyckades få fram en skarp bild av DNA-trådarna.

Enligt första punkten i min hypotes skulle det gå att ”få ut” DNA ur en kiwi, dock visades en osäkerhet angående om det faktiskt är möjligt att se DNA med ett mikroskop. Hypotesens första punkt stämde ganska bra, vi lyckades ”få ut” DNA:et ur kiwin, men vi lyckades inte se det.

Den andra punkten i hypotesen stämde inte fullt så bra som den första.  I och med att vi inte lyckades se DNA trådarna kan jag inte fastställa att DNA faktiskt ser ut som en repstege. Därför vet jag även inte om denna del av hypotesen stämde.

Den enda del av laborationen som jag faktiskt kan fastställa är att det går att få DNA:et att veckla ut sig, detta kan jag fastställa på grund av det man kunde se mad blotta ögat, trådarna som gick att ”fiska” upp ur blandningen.

Varför gör vi som vi gör?

Vi började med att gröpa ur kiwin för att få ut innehållet, detta för att vi skulle kunna mosa innehållet i kiwin. Anledningen till att i mosade kiwin är för att vi skulle separera cellerna från varandra, så att de inte sitter ihop. Detta för att cellerna ska bli lättare att koma åt.
Efter det blandade vi den mosade kiwin med diskmedel, detta är viktigt eftersom att, för att få ut DNA ur cellerna måste vi först göra oss av med cellmembranet, det vill säga cellernas "skal" och eftersom att diskmedel innehåller fettlösande ämnen löser de upp fettet (cellmembranet) som omger cellerna. Utan detta hade det inte gått att komma åt DNA:et. Efter det åkte saltet i, saltets användning i laborationen är att binda till sig "skräpet" i blandningen, t.ex trasiga cellmembran eller andra ämnen som lätt binder sig med DNA. Vi filterar blandningen. Anledningen till att vi filtrerar genom ett filter är att "skräpet" som fastnat i saltet nu fastnar i filtret, detta för att vi ska bli av med det "skräp" som kan förstöra blandningen.
T-spriten: Anledningen till att vi använder kall T-sprit är att vi vill hindra DNA strängarna från att förstöras av ett visst enzym