Frågor - etik 3

1. Vad betyder ordet dygd och vad skiljer dygdetiken från de andra etiska modellerna
Ordet dygd betyder ungefär "att duga". Det som skiljer dygdetiken från de andra etiska modellerna är att dygdetiken är lite som vad en viss person skulle göra i ett visst fall. Det påminner lite om konsekvensetik, skillnaden är att man utgår från vad personen skulle göra istället för vad situationen skulle få personen att göra. Det har ju då också förstås att göra med ens personlighet.

2. Vilka olika sexuella identiteter finns det? Använd begreppet hbtq i ditt svar.
Ja det finns ju ganska så jättemånga olika sexuella identiteter, de vanligaste är.
a. Om man är homosexuell attraheras man av personer med samma kön
b. Är man en transperson vill man alltid eller bara ibland vara av det andra könet.
c. Om man är en heteroperson attraheras man av personer med motsatta könet.
d. Är man asexuell är man inget utav det.
e. Om man är queer vill man oftast inte klassas som någon av könen.
f. Om man är bisexuell är man typ både heterosexuell och homosexuell på samma gång.
Av någon märklig anledning har man valt att göra en förkortning av alla sexualiteter utom hetero; hbtq.

3. Resonera om olika uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna. Hur kommer det sig att sådana uppfattningar förändras över tid?

Ja egentligen är det ju inte så konstigt att olika uppfattningar om kärlek och sexualitet förändras över tid, det göt ju det mesta. I alla fall ser de flesta människor människans värde som högre nu än tidigare. Mänskliga rättigheter har förstås en roll i det hela. Tidigare fanns det ingenting som hette mänskliga rättigheter, alltså kunde man inom de flesta religioner bli bortgift till vem som helst som föräldrarna gillade. Det är ju förstås fortfarande så för vissa men ändå i mycket färre fall nu än tidigare. Om man då blir bortgift, då blir man i nästan alla fall bortgift till någon man inte är kär i. Om man är en heterosexuell man kanske man blir bortgift till en annan man, det skulle väl inte vara så roligt? Å andra sidan... nej jag bara skoja, det finns inget possitivt med att bli bostgift

4. Det finns många ord som på olikasätt handlar om medmänsklighet.Vad är det för skillnad påengagemang, humanitet,solidaritet, filantropi, altruism,sympati och empati? Använd enordbok eller internet för att ta redapå betydelsen. Sätt sedan orden iden ordning som du tycker ärviktigast. Motivera ditt val.

a. humanitet, mänsklighet/medmänsklighet

b. empati, inlevelse i en annan persons känslor.

c. sympati, medkänsla

d. altruism, oegennytta

e. filantropi, människokärlek

f. engagemang, delaktighet
g. solidaritet, lojalitet

5. Resonera om likheter och skillnader i synen på döden inom olika religioner. Använd begreppen uppståndelse och reinkarnation.

Inom de tre abrahamitiska världsreligionerna tror man att livet efter döden skulle vara någon slags paradis där allting är frid och fröjd. Låter ganska så orealistiskt i mina öron. Någonting som jag tycker är sjukt är att inom alla de fem världsreligionerna tror man att det finns någonting bättre efter döden. Inom buddhismen tror många att man kan nå upplysning och att det leder till någonting bättre än att återfördas. Lite liknande inom hinduismen tror de flesta att man kommer att förenas med någon sorts världsallt. Det som ständigt irriterar mig med dessa "teorier" är att enligt allihopa kommer man komma till ett bättre liv efter döden. I många fall pratar man även om livet som ett lidande. Jag tycker att det är en ganska tråkig inställning till livet.

Men man hoppas väll ändå att det finns ett liv efter detta, eller? Jo det gör nog de flesta. Det skulle väll vara tråkigt om det inte gjorde det. Men om det nu finns ett liv efter detta, varför måste det då tvunget vara bättre än det på jorden?

Inom buddhismens och hinduismen tror man på någon sorts återfödelse, reinkarnation. Det innebär att man, efter man dör, kommer tillbaka till jorden, fast i en annan kropp. Personligen tror jag att det skulle vara lite trevligare att stanna kvar på jorden i en annan kropp än att åka iväg till något slags himmelrike.

6. Ge exempel på hur man som icke-troende kan tänka på hur livet blir efter döden.

Det är nog väldigt olika vad icketroende tror händer efter döden. Många tror nog att det bara blir svart och att ingenting händer mer. Jag tror själv inte på någon särskild religion. Men jag är på tok för optimistisk för att orka tänka att det bara skulle bli svart. Jag tror nog hellre på att man återföds till någonting nytt utan några minnen från sitt föregående liv. Många icketroende hoppas nog ändå på att det skulle hända någonting efter döden men har svårt att tro på det.