Frågor på Mellankrigstiden

2. Vad hände den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?

Den svarta fredagen var den torsdag 24 oktober 1929 då börsen i USA kraschade. Detta var det börsfall som skulle komma att bli inledningen på 1930-talets depression. Den svarta torsdagen var slutet av ”det glada 20-talet”. På 1920-talet hade folk i USA fått det mycket bättre. Man hade börjat massproducera bilar vilket ledde till att vanliga människor, arbetare, hade råd att köpa bil. Detsamma gällde elen. Det kan förstås varför ”det glada 20-talet” kallades som det gjorde. Dock varade detta inte detta så länge.

Moderniseringen nådde förstås även jordbruket. Besprutningsmedel ledde till större skördar. Större skördar ledde till en överproduktion. Överproduktionen blev såpass stor att utbudet blev större än efterfrågan. Jordbruket i USA hade inte köpare till allt de producerade. Företagen drabbades av samma problem.

Då de före detta framgångsrika företagen inte längre gick så bra ville folk inte längre ha aktier i dem. Alla försökte sälja sina aktier samtidigt, vilket inte är ekonomiskt möjligt, detta ledde till den svarta fredagen.

3. Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade?

Vad Roosevelts new deal faktiskt innebar:

A. På grund av den stora börskraschen 1929 (se uppgift 2) hade folk förlorat förtroendet för bankerna. Eftersom att börsen hade kraschat vågade folk inte längre sätta in pengar.

Roosevelts lösning på detta var att staten skulle ta mer kontroll över bankerna, istället för att låta bankerna vara mer privata. Det är lättare att lita på någonting som är statligt kontrollerat än någonting privat. Detta förstatligande gjorde att folks pengar var mer säkra på banken. Folk kunde då börja lita mer på bankerna och få tillbaka sitt förtroende för dem.

Innan folk hade förtroende för banken satte de förstås inte in sina pengar där heller. När folk sedan fick förtroende för banken ledde det till att de gjorde det. När folk satte in pengar på banken fanns det pengar att låna ut, då kunde folk ta lån och starta egna företag, och på så sätt löstes öven en bit av arbetslöshetsproblemet.

B. The new deal inkluderade inte bara bankerna utan även jordbruket, vars överproduktion varit en av anledningarna till att börsen kraschade från första början.  Jordbruket fick även ekonomiskt stöd av staten.

För att se till att jordbruket inte skulle överproducera varor och upprepa det som redan hänt en gång, instiftade man Agricultural Adjustment Administration som var ett statligt organ som hade till uppgift att se till att jordbruket inte överproducerade varor. Genom att betala somliga jordbrukare för att inte odla någonting försvann en del av produktionen och jordbruket kunde på så sätt inte överproducera. Även om de jordbrukare som inte fick betalt för att låta bli att odla kunde fortsätta överproducera utan att marknaden påverkades. Det blev helt enkelt lättare att reglera jordbruksproduktionen.

Jordbrukare fick även ekonomiskt stöd i form av pengar att handla varor för. Då jordbrukare fick detta ekonomiskt stöd handlade de varor som fabrikerna tillverkade och på så sätt fick det fabrikerna att komma på fötter igen.

C. Ekonomiskt stöd till jordbrukarna räckte förstås inte för att få industrin tillbaka. Nej, för att få industrin tillbaka behövdes det att vanliga människor, privatpersoner kunde handla varor. Dock var detta lite svårt eftersom att arbetslösheten var så extremt stor och det sista folk hade var pengar. Därför infördes även ett penningbidrag till arbetslösa så att de kunde bli köpare av fabrikernas varor och på så sätt få igång industrin igen. Och när industrin var igång minskade det arbetslösheten.

D. Arbetarna kunde emellertid inte bara leva på arbetslöshetspenningen som betalades ut.

Staten startade en massa nya projekt såsom byggen av kraftverk, vägar, skogsbruk.  Med dessa projekt skapades mycket fler jobb och ännu färre blev arbetslösa.

7. Vad innebar nazisternas ideologi?

Ickedemokratiska grunder

Nazismen är i sin grund och botten inte demokratisk, en utav grundidéerna med nazismen är ickedemokratin.

Att Tyskland blev en demokrati så fort Himlen fick makten var varken oväntat eller konstigt. Det märkliga i det här fallet var att folk faktiskt röstade på dem. Valfusk? Nej faktiskt inte, trots att folk visste vad som stod på partiets valprogram var det många som röstade på NSDAP (nazistpartiet). Hur kan detta komma sig?

Anledningen till att Hitler faktiskt lyckades vinna ett demokratiskt val trots sin sjuka människosyn kan förklaras med att det tyska folket var otroligt hämndlystna. Denna vilja att hämnas var en följd av det första världskriget och den hårda bestraffning Tyskland fick när det tog slut. Om det inte varit så att Tyskland blivit så hårt bestraffat efter första världskriget hade Hitler antagligen inte kommit till makten, i alla fall inte lik lätt.

Våldet

De ickedemokratiska grunderna var bara en av nazismens primitiva egenskaper. Våld må kanske förekomma inom de flesta politiska kretsar (mellan oppositioner), men inom nazismen var det annorlunda. Våldet var nämligen en del av ideologin. Då kommer vi återigen in på det här med ickedemokratin, nazisterna menade att ”Den starke överlever”. Detta är ju även en koppling till ickedemokratin då den ”starke” ledaren hade ensam rätt att bestämma utan folkets medhåll. När nazisterna kom till makten var det antagligen inget svårt beslut för dem att införa diktatur i landet, det var ju trots allt det ideologin byggde på.

Kollektiv människosyn och rasbiologiskt tänkande

Nazisterna hade en rasbiologisk syn på människor. Det innebär att de inte bara var nationalsocialister utan även rasister i allra högsta grad. De delade alltså in människor i olika grupper, som de kallade för ”raser”, De menade även att somliga ”raser” var högre ställda än andra. Tillexempel: de tyckte alltså att den ”ariska rasen” (innefattande européer) var högre ställd än de andra folkgrupperna. Och att de hade rätt att utrota andra folkgrupper. De menade att judarna (som var en av deras inbillade folkgrupper) låg bakom allt ont i världen och att de behövde utrotas. Dessvärre var detta inte tomma ord, de menade faktiskt att man skulle utrota de folkslag som de tyckte var ett hot mot det såkallade ”renrasiga samhället”. De satte planerna i verk genom koncentrationsläger där de gasade ihjäl människor.

Konspirationer

Denna extrema antisemitism leder oss in på konspirationerna. Dessa konspirationer var en av anledningarna till att nazisterna faktiskt kom till makten. De lyckades alltså lura i tyska folket att det var judarna som låg bakom all världens ondska.

Hur lyckades de då med detta?

För det första var tyska folket hämndbenägna. För det andra, folk gillar att ha någon att skylla på. Det är sant, det är mycket lättare att skylla skulden på någon annan och skita i resten än att faktiskt försöka lösa de riktiga problemen.

Nazisterna menade att: judarna styrde hela världens ekonomi, att judarna låg bakom kommunismen (som nazisterna hatade), och alla annan ondska i världen. En ganska sjuk världsbild.